Gambias högsta domstol ska ta ställning till om landets förbud mot kvinnlig könsstympning står i strid med landets grundlag eller ej. Kvinnorättsförsvarare i Gambia ser fallet som en del i att kvinnors rätt tvingas tillbaka världen över.
I dag är det internationella dagen mot kvinnlig könsstympning. Nästan 73 procent av alla kvinnor och flickor i Gambia mellan 15–49 år uppgav 2020 att de hade könsstympats, och Gambia tillhör de tio länder i världen där andelen könsstympade kvinnor och flickor är högst.
Kvinnlig könsstympning utövas i många delar av världen men omkring 63 procent av de 230 miljoner som genomgått det lever i Afrika. För kvinnorättsförsvarare var förbudet mot könsstympning i Gambia 2015 en viktig seger, en landvinning som dock sedan dess har utmanats. Nu ska frågan avgöras i högsta domstolen.
– Kvinnlig könsstympning är en allvarlig manifestation av våld mot kvinnor som skadar deras fysiska och psykologiska hälsa, säger en av landets främsta motståndare mot kvinnlig könsstympning, Fatou Baldeh, till The Guardian.
FN-rapportör: Allvarlig överträdelse
FN:s särskilda rapportör om våld mot kvinnor och flickor, Reem Alsalem, skriver i ett uttalande i förra veckan med anledning av att högsta domstolen nu ska pröva förbudet, att kvinnlig könsstympning utgör ”en allvarlig överträdelse av internationell humanitär rätt, och kan inte rättfärdigas på kulturella, religiösa och sociala grunder.”
Rapportören betonar också att alla stater måste förbjuda kvinnlig könsstympning genom lagstiftning och se till att lagarna implementeras för att förhindra att det utförs, och att förövare bestraffas, liksom att överlevare av könsstympning får stöd.
”Därför skulle varje försök att upphäva eller försvaga skyddet mot könsstympning av flickor och kvinnor (FGM) direkt strida mot Gambias internationella åtaganden att skydda kvinnors och flickors grundläggande och icke-förhandlingsbara rättigheter.”, skriver Reem Alsalem i uttalandet.
Global tillbakagång
Fatou Baldeh menar att det faktum att frågan fortfarande diskuteras på nationell nivå tyder på att det handlar om något större än bara Gambia.
– Det visar oss att kvinnors rättigheter verkligen är på tillbakagång. Det här är inte en isolerad fråga – den är del av en global tillbakagång för kvinnors rättigheter, säger Baldeh.
I augusti 2025 dog en flicka, bara några veckor gammal, efter att ha könsstympats. Med svåra sår kring slidan fördes hon till sjukhus i Gambias huvudstad Banjul men läkarna kunde inte rädda hennes liv, hon dog av blodförlust.
Fatou Baldeh som själv utsatts för kvinnlig könsstympning och har grundat Women in Liberation and Leadership (WILL) sade i samband med flickans död att organisationen hade fått allt fler rapporter om att allt yngre flickor könsstympas.
– De tror att yngre spädbarn läker snabbare. Med lagen på plats och oron för åtal ser många det också som ett sätt att dölja det och undvika upptäckt, sade hon till Al Jazeera senare i augusti 2025.
– Det är just därför vi fortsätter att påminna lokalsamhällen att kvinnlig könsstympning aldrig är säkert, oavsett ålder eller sammanhang. Den här lilla flickan bestals på sitt liv innan hon ens fått en chans att leva. Hennes död är inte bara en tragedi utan en spegelbild av ett samhälle som fortsätter att tolerera, ursäkta eller förbli tyst om kvinnlig könsstympning.
”Farligt prejudikat”
2024 debatterades lagen i parlamentet efter att parlamentarikern Almameh Gibba lagt fram ett förslag om att häva förbudet med motiveringen att det bryter mot medborgarnas rätt att ”praktisera sin kulttur och religion.”
– Lagförslaget syftar till att upprätthålla religiös lojalitet och säkra kulturella normer och värderingar, säger Gibba, rapporterade Al Jazeera.
Kvinnlig könsstympning praktiseras inom olika religioner. I Gambia där en stor majoritet är muslimer har vissa religiösa ledare hävdat att islam kräver kvinnlig könsstympning, trots att företeelsen inte förekommer i koranen.
Gibbas lagförslag om att riva upp förbudet röstades ner sommaren 2024, men nu ska högsta domstolen ta ställning till huruvida förbudet strider mot grundlagen eller ej. I en ny rapport från Equality Now, Towards justice: Global challenges and opportunities in litigating cases of female genital mutilation, exemplifieras arbetet mot kvinnlig könsstympning med den första fällande domen mot tre kvinnor för att ha genomfört könsstympning som kom augusti 2023. Den välkomnades som historisk av kvinnorättsorganisationer i landet, men ledde också till en ökad mobillisering mot förbudet.
Rapporten, som släpptes inför den årliga dagen mot kvinnlig könsstympning i dag, drar också slutsatsen att om Gambias högsta domstol beslutar att riva upp förbudet skulle det innebära ”ett farlig prejudikat genom att prioritera religiösa eller kulturella rättigheter före de grundläggande mänskliga rättigheterna om jämställdhet, värdighet och frihet från våld. Ett sådant beslut skulle försvaga skyddet för kvinnor och flickor i Gambia och skulle stärka försöken att dra tillbaka lagar mot kvinnlig könssstympning på andra platser.”.
