I samband med internationella kvinnodagen vill UN Women Sverige lyfta hur långt borta världen är från att uppnå jämställdhet. Med dagens takt nås jämställdhet globalt 2148.
– Det är absurt att det ska ta så lång tid att nå jämställdhet, säger UN Women Sveriges generalsekretare Ulrika Grandin som snart ska delta i FN:s kvinnokommission i New York som inleds i dag.
Siffran är inte gripen ur luften – World Economic Forum har räknat på hur lång tid det kommer att ta för att med dagens takt nå jämställdhet i världen. De har kommit fram till att den globala jämställdheten ligger 122 år bort i tiden. För att uppmärksamma det lanserade UN Women Sverige på internationella kvinnodagen en kampanj där de förhandsbokat utomhusannonser till år 2148 för att då kunna fira global jämställdhet.
– Det är en kampanj vi gör i samband med kvinnodagen för att uppmärksamma att det går för långsamt i jämställdhetsarbetet, och att det är absurt att det ska ta så lång tid att nå jämställdhet. Många vet att det inte är full jämställdhet men inte många vet att vi ligger så långt bort. Så borde det inte vara, säger Ulrika Grandin.
Hon menar att den internationella kvinnodagen är ett bra tillfälle att fokusera på att så mycket återstår i jämställdhetsarbetet, för att kvinnor ska ha samma representation och resurser som män. Förra året var det 30 år sedan den stora kvinnokonferensen i Peking och under 2025 firades de framgångar som jämställdhetsarbetet har rönt sedan dess. Samtidigt lyftes också de stora bristers som fortfarande finns.
Mycket har hänt sedan 1995
Ulrika Grandin vill påminna om att mycket har hänt sedan 1995 då Pekingplattformen antogs på FN:s stora kvinnomöte. Grandin har beskrivit Pekingplattformen som ett av de mest progressiva globala dokumentet för jämställdheten, och att jämställdhetsarbetet då accelererade i många länder. En fråga som mäns våld mot kvinnor diskuterades på ett nytt sätt på den globala nivån. Inte minst sattes ljus på vikten av att lagstifta mot våld mot kvinnor eller våld i nära relation.
– Sedan dess har mycket hänt, det gäller att inte glömma det. Flera länder fick lagstiftning mot våld i nära relation, vilket är den vanligaste formen av våld. I dag går 90 procent av flickorna i världen i grundskolan. Det är inte bara viktigt för att de ska kunna få jobb och få resurser, det ger också skydd från barnäktenskap och våld. Mödradödligheten, barnäktenskap och kvinnlig könsstympning har sjunkit, och bland världens parlamentariker är vi nu uppe i 25 procent kvinnor. Det här handlar om medvetna val och visar att det går att förändra, understryker Ulrika Grandin.
Många kvinnor i informella sektorn
På minussidan: Bland annat stor brist på ekonomisk självständighet för många kvinnor. Ulrika Grandin pekar att kvinnor i Sverige i stor utsträckning förvärvsarbetar, men att siffrorna ser annorlunda ut runt om i världen. När svenska kvinnor i stor omfattning gick ut på arbetsmarknaden ställdes också krav på offentligt finansierad barnomsorg som också blev norm, något som ännu saknas i många länder.
– Just brist på ekonomisk egenmakt som vi kallar det, att kvinnor ännu inte har sina egna ekonomiska resurser, är en viktig fråga. Globalt är det bara 40 procent av kvinnorna som förvärvsarbetar och de har ofta informella jobb, säger Ulrika Grandin och hänvisar till att kvinnor ofta har jobb som både är osäkra och sämre betalda, och konstaterar hon: Pengar är makt
Våld mot kvinnor fortfarande utbrett
Även om Pekingplattformen bidrog till att betydligt fler länder har lagstiftat mot våld i nära relation i dag är våldet mot kvinnor utbrett och mycket återstår när det gäller att skydda kvinnor och flickor från olika former av våld. En av tre kvinnor utsätts för våld av en man i nära relation under sin livstid, och en av tio kvinnor utsätts för femicid, det vill säga de dödas just för att de är kvinnor.
– Det behövs fortsatt lagstiftning, säger Ulrika Grandin och pekar på att såväl skilsmässa som andra delar i familjelagstiftningar världen över inte är självklart.
– När det gäller juridiska rättigheter kan UN Women jobba med regeringar och parlament, och erbjuda expertkunskap. Fortfarande har kvinnor globalt bara 64 procent av de juridiska rättigheter som män har. Lagstiftning är också symboliskt viktigt, och är normerande, säger hon och lyfter exempel som samtyckeslagen eller den svenska sexköpslagen som infördes 1999 och som förbjuder köp, men inte försäljning av, sex.
Det sker enligt UN Women bakslag mot kvinnors och flickors rättigheter i ett av fyra länder i världen – kan du ge några exempel?
– Det handlar om aborträttigheter som har blivit striktare i en del länder, mer strikt syn på familjen och kvinnans roll i samhället som ofta följer konservativa och auktoritära värderingar, och där man inte ser kvinnan som en individ. Det finns länder i FN:s kvinnokommission som inte vill tala om kvinnors och flickors rättigheter utan om familjens rättigheter. Det är samma sak med hbtqi-rättigheter, och de värdekonservativa rörelserna slår ofta hårt mot kvinnors rättigheter och hbtqi-rättigheter, vi ser också ett krympande utrymme för demokrati och civilsamhälle.
– Kvinnorättsaktivister har alltid haft en utsatt position, de utsätts för värre hot och hat, och ofta breddas hoten till att riktas mot deras familjer och barn, liksom att de utsätts för mer sexualiserade hot.
FN:s kvinnokommission drar igång
I dag måndag den 9 mars till den 19 mars möts FN:s kvinnokommission, Commission of the Status of Women hålls årligen i FN:s högkvarter i New York, i år för 70:e gången. Vad är viktiga frågor i år?
– Det är det största mötet för jämställdhet och det andra största FN-mötet efter generalförsamlingen, det kommer så många kvinnoorganisationer, och det är ett häftigt möte att vara på. Temat i år är access to justice, rättsskipning och juridiska rättigheter, att man har dem och att man vet om att man har dem. I tider av backlash är det viktigt att man åtminstone har juridiska rättigheter att luta sig emot och internationella konventioner. Det blir bara svårare och svårare i förhandlingssituationen vad gäller sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR, säger Ulrika Grandin och förklarar att det visserligen ibland går att prata om hälsoaspekten i SRHR men att det blir tar stopp när man når frågan om rättigheter, som aborträtt och hbtqi-rättigheter.
– Det brukar vara EU som driver ett progressivt språk tillsammans med bland annat Kanada. Det blir ett speciellt år när USA har den inställningen de har.
Minskat bistånd drabbar kvinnor
FN har sedan länge pressats ekonomiskt. I januari i år larmade FN att huvudkontoret i New York kan tvingas stänga om inte pengar, i form av ländernas medlemsavgifter, kommer in, likaså är även generalförsamlingens möte i september i fara. The New York Times rapporterade i januari att FN:s generalsekreterare António Guterres i ett brev till alla medlemsländers ambassadörer varnat om en ”förestående finansiell kollaps”. Detta påverkar hela FN, men hur påverkar det UN Women’s arbete?
– Det sker otroligt mycket arbete med reformer nu, vilket har pressats ytterligare av finansieringssituationen, det sker till exempel reformer av FN:s kvinnokommission, så att man förhandlar slutdokumentet innan mötet för att spara tid och pengar, säger Ulrika Grandin.
En annan del av reformerna är att UN Womens personal i New York har minskat till fördel för Nairobi, Kenya, och Bonn, Tyskland
– Det är bra att tänka på reformer. Men det är ju framför allt det lokala arbetet som drabbas, som inte blir gjort, och värst av allt är när det humanitära arbetet drabbas, säger Ulrika Grandin och lyfter att många lokala kvinnoorganisationers verksamhet redan hotas.
Drabbas av krig och konflikt
I maj 2025 publicerade UN Women en studie som visade att häften av alla kvinnorättsorganisationer och kvinnoledda organisationer som verkar i länder som är drabbade av en humanitär kris riskerade att tvingas lägga ner sin verksamhet inom ett halvår. Detta på grund av minskat globalt bistånd.
– När finansieringsläget är tufft och FN i sin helhet är underfinansierat, och då länder drar ner sitt bistånd så drabbas lokala kvinnoorganisationer väldigt hårt och väldigt snabbt, säger Ulrika Grandin
Kriget i Iran, och utvecklingen i Mellanöstern kommer troligen inte tematiskt att påverka FN:s kvinnokommissions möte som alltså inleds i dag i New York, men Ulrika Grandin betonar att många flickor och kvinnor drabbas hårt av de många konflikterna runt om världen.
– Flickor och kvinnor drabbas hårt, och det pågår också sexuellt våld i många konflikter, och även våld i hemmet ökar. I till exempel Gaza drabbas de också av brist på tillgång till menshygien, eller vård i samband med graviditet, och ofta i konflikter får kvinnor och flickor humanitärt stöd sist.
– Och trots att man vet att kvinnors deltagande i fredsförhandlingar ger en mer hållbar konfliktlösning så stängs de oftast ute.
På frågan om vad hon tycker har varit särskilt viktiga frågor inför årets internationella kvinnodag återkommer hon till det som också är temat för årets kvinnokommission, tillgång till rättsskipning och lagstadgade rättigheter.
– Att man har tillgång till juridiska rättigheter är en grund för kvinnors mänskliga rättigheter.
