Många länder under globala naturavtalets mål

Trots att det bara är fyra år kvar till att världens länder som ingått i Kunming–Montreal-ramverket från 2022 att uppfylla målet om att skydda 30 procent av sina land- och havsområden har färre än hälften lämnat in nationella planer för hur målen ska nås. I en undersökning som Carbon Brief och the Guardian nyligen genomförde framgår att 137 av de över 190 länder som undertecknade ramverket 2022 har lämnat in någon form av plan. 

Men av de länderna har mer än hälften, 70 av 137,  av länderna inte lovat att skydda de mål avtalet har satt upp. Vissa länder har inte lämnat in tydliga procentmål i sina handlingsplaner alls – enligt undersökningen har 21 länder inte uppgett någon siffra på hur mycket natur de har tänkt att skydda, 26 länder har uppgett mål som ligger under skydd av 30 procent av landområdena. Åtta av länderna har uppgett planer på att skydda 30 procent av sina landområden, men har satt en lägre siffra för skydd av marina områden. Av de 137 länder som har lämnat in en plan har 42 procent, 57 länder, åtagit sig att skydda både 30 procent av landområdena och havsområdena.

Ojämn börda?

Både utvecklade länder som Norge, Finland och Schweiz, och länder som är mycket artrika och därför särskilt viktiga för biodiversiteten som Indonesien, Sydafrika och Peru, tillhör de länder som saknar tydliga mål på 30 procents skydd till 2030. Argument som har lyfts fram som förklaringar är att vissa länder anser det vara oerhört svårt att nå uppnå ett sådan skydd inom landets egna gränser, och visa länder har lagt fram att för stor börda inte får läggas på utvecklingsländernas axlar. 

Mexiko har i sin handlingsplan lovat att skydda 30 procent av sina marina områden, men bara 22 procent av landområdena. Enligt Mexikos samordnare för biodiversiteten pågår arbetet med att färdigställa landets mål fortfarande. Finland, har i sin ofullständiga plan som skickades in redan 2024 inte uppgett mål att skydda 30 procent av land- och havsområdena i landet. En talesperson för Finlands regering säger till Carbon Brief att arbetet med en fullständig handlingsplan fortfarande pågår, men att för att skydda 30 procent av Finlands landområden skulle kräva en ökning i skydd med 700 000 hektar per år. 

Svensk handlingsplan klar i februari

Sverige har länge fått kritik för att ha varit sena med sin handlingsplan. Den utlovades under 2025 men inte förrän i början av februari i år presenterade regeringen sin handlingsplan för att hejda och vända förlusten av biologisk mångfald i Sverige. Den svenska planen ”En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster” innebär bland annat två nya etappmål fram till 20230, dels att förbättra mångfalden av vilda pollinatörer, dels att öka och integrera grönska i städerna i en majoritet av Sveriges kommuner senast 20230. 

– Regeringens handlingsplan för biologisk mångfald visar hur globala mål omsätts i konkret politik. Det här handlar om att stärka vår natur och artrikedom men också om att stärka motståndskraften i vår livsmedelsförsörjning, ekonomi och vårt välbefinnande, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari under en pressträff.

WWF: för lite, för sent

Satsningar ska också göras på att återställa våtmarker, utöka skyddet av marina miljöer, och skydda skogens naturvärden. Dessutom lyfts näringslivets roll i arbetet, och Naturskyddsverket fick i uppdrag att stärka samverkan och kunskapsspridning. 

Planen har kritiserats av bland annat Världsnaturfonden (WWF), som menar att den är för lite, för sent. 

– En allvarlig brist är att handlingsplanen inte innehåller något nationellt etappmål för skydd av natur, som motsvarar det globala målet att skydda minst 30 procent av naturen till 2030. Vi behöver skydda en tredjedel av våra land, hav och vatten i Sverige för att värna arter och livsmiljöer och bidra med vår beskärda del till i det globala arbetet, säger Åsa Ranung, policyrådgivare på WWF, rapporterar Syre.