För första gången har en kvinna i delstaten Georgia, USA, åtalats för mord efter att ha tagit abortpiller i syfte att orsaka en sen abort. En domare ifrågasatte dock åtalet på måndagen, och kvinnan släpptes mot borgen på en dollar.
Domarens beslut att bara sätta borgenssumman till en dollar speglar de tvivel kring åtalet mot Alexia Moore som Steven G Blackerby redan hade gett uttryck för:
– Jag anser att åtalspunkten är extremt problematisk. Det kommer att bli ett svårt att få en fällande dom på den åtalspunkten, sade domaren, rapporterar The New York Times.
31-åriga tvåbarnsmamman Alexia Moores offentliga försvarsadvokater från the Georgia Public Defender Council välkomnade måndagens beslut i ett uttalande: ”Vårt rättssystem fungerar bäst när domstolar noggrant väger bevisen, upprätthåller konstitutionella skydd och värnar rättigheterna för varje person som ställs inför dem.”
Abortförbud efter sjätte veckan
I början av mars greps Alexia Moore för mord och för innehav av oxikodon, som hon tagit mot smärtor, och misoprostol, som hon tog för att orsaka en abort. Enligt arresteringsordern hade hon “olagligen och med uppsåt orsakat” flickan Moores död. Gripandet skedde två månader efter att Alexia Moore fördes till sjukhus med svåra smärtor i slutet av december 2025.
Hon uppgav för vårdpersonal att hon tagit medicin hon köpt på nätet för att orsaka en abort. På sjukhuset födde hon en flicka som dog inom en timme. Hon uppskattades ha varit i vecka 22–24 vid tillfället. Hon uppgav själv att hon var osäker på när hon blev gravid men trodde att hon inte gått längre än 14 veckor när hon tog medicinen. Vanligtvis brukar sådan medicin rekommenderas upp till tolfte veckan.
Georgia tillhör de delstater i USA som har förbjudit abort efter ett fosters hjärtslag kan upptäckas. Det brukar vara omkring sex veckor in i graviditeten, många har inte upptäckt att de är gravida så tidigt. Alexia Moore, som skrevs ut från militären på grund av att hon drabbats av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), hade varit frustrerad över att det var så svårt att få en abort i delstaten att hon därför köpt medicinen på nätet.
I åtalet mot Alexia Moore har myndigheterna inte specifikt hänvisat till delstatens abortförbud, men gör det indirekt när man skriver att det var uppenbart att graviditeten hade gått betydligt längre än ”sex veckor efter befruktningen”, skriver The New York Times. Enligt åtalet åtalades hon för mord eftersom ”offret blev en person” i samma ögonblick som hon föddes levande.
Federala aborträtten revs upp 2022
Politiker i Georgia och andra delstater med hårda abortlagar har ofta undvikit att kriminalisera de kvinnor och andra personer som vill avsluta sin graviditet och har istället fokuserat på att åtala den vårdpersonal eller de kliniker som tillgängliggör abort. Trots det har liknande åtal väckts i ett par andra delstater, bland annat i South Carolina och Kentucky. I november förra året åtalades en kvinna i South Carolina för mordförsök och vanvård av ett barn när hon försökte orsaka en abort i 27:e veckan. Fallet pågår fortfarande.
Enligt The New York Times går det att väcka mordåtal i fall där någon medvetet dödar ett nyfött barn i de flesta delstater, men enligt jurister ser inte detta ut att vara applicerbart i Alexia Moores fall. Detta då hon har anklagats för att ha försökt avsluta en graviditet, innan barnet föddes. Det säger abortexperten och professorn i juridik Mary Ziegler till tidningen:
– Det skulle vara en mycket stor sak att åtala en kvinna för mord på grund av abort, vilket i praktiken är vad detta innebär, säger hon.
Det var efter den federala aborträtten Roe v Wade revs upp av Högsta domstolen i juni 2022 som många delstater införde abortförbud i olika former. I dag har 13 delstater infört ett totalförbud mot abort, 28 delstater har abortförbud beroende på graviditetens längd, åtta delstater förbjuder abort vid eller innan artonde graviditetsveckan och 20 delstater förbjuder abort någon gång efter artonde veckan. Nio delstater och District of Columbia begränsar inte abort beroende på graviditetens längd, rapporterar the Guttmacher Institute.
Slår hårdast mot marginaliserade
Delstaterna Alabama, Arkansas, Idaho, Indiana, Kentucky, Louisiana, Mississippi, North Dakota, Oklahoma, South Dakota, Tennessee, Texas och West Virginia är de delstater som har infört totalförbud mot abort. I vissa av de delstaterna finns undantag från förbudet, till exempel om den gravidas liv eller hälsa är i fara, eller i fall då graviditeten är resultatet av våldtäkt eller incest, men då ofta bara i första trimestern. Enligt the Guttmacher Institute slår abortförbuden i USA:s delstater framför allt mot människor som tillhör marginaliserade grupper, som ofta möter flera olika former av hinder, som ekonomisk begränsning som försvårar resa till en annan delstat exempelvis.
I institutets nya rapport framgår det att antalet aborter i landet inte har förändrats så mycket sedan Roe v Wade revs upp, men under det senaste året har antalet personer som reser till en annan delstat för att få abortvård minskat och istället har fler använt sig av telehälsa eller telemedicin, det vill säga att de via telefon eller länk kan få tillgång till medicinsk abort genom vårdpersonal i en annan delstat. I delstater med totalförbud för abort har antalet personer som använt sig av telehälsa ökat från 74 000 2024 till 91 000 2025. Den ökningen kan också delvis förklara minskningen i antalet personer som reser till en annan delstat för att få abort – 2024 reste 154 000 för att få abort i en annan delstat, 2025 var det 142 000.
Samtidigt som fler använder sig av medicinsk abort via telehälsa är det fortfarande många som väljer att resa för att få abortvård, betonar the Guttmacher Institute. Från de 13 delstater som har totalförbud mot abort reste 62 000 personer till en annan delstat för att få abortvård under 2025 vilket är mer än en fördubbling från tiden innan den federala aborträtten revs upp. Institutet skriver i rapportens slutsats att det är viktigt att patienter ges möjlighet att få abortvård där de bor och kan använda den metod de föredrar. ”I det nuvarande politiska landskapet är det dock avgörande att stater försvarar flera vägar till tillgång till vård, både för de patienter som bäst betjänas av medicinsk abort via telehälsa och för dem som behöver eller föredrar att resa för vård på plats.”, skriver the Guttmacher Institute
