Franska Lafarge döms för terrorfinansiering av IS

European Center for Constitutional and Human Rights (ECCHR) är en av de organisationer som för tio år sedan tillsammans med andra organisationer och tidigare syriska anställda vid Lafarge stämde företaget. ECCHR skriver på sin hemsida att domen är historisk. 

Dels på grund av att det är första gången ett franskt företag har dömts för att ha finansierat en terroristorganisation, dels eftersom inget tidigare terrorfinansieringsfall som har hanterats i fransk domstol tidigare har handlat om så stora summor. 

ECCHR konstaterar också att samtidigt som det innebär en vändpunkt vad gäller att ställa företag till svars för brott de har begått så har de syriska anställda som jobbade vid fabriken ”ännu en gång nekats” rättvisa eftersom ingen kompensation kommer att utgå till dem. 

”Kommersiellt partnerskap”

Det var i måndags som den franska cementtillverkaren Lafarge dömdes i en domstol i Paris för terrorfinansiering då företaget betalat stora summor till flera olika jihadistgrupper mellan 2013–2014. Syftet med betalningarna var att hålla igång företagets fabrik i Jabaliya i norra Syrien. 

Lafarges tidigare vd Bruno Lafont döms till sex års fängelse, och ytterligare åtta tidigare anställda har också dömts för att ha finansierat terrorism, rapporterar BBC. 

– Det är tydligt för domstolen att det enda syftet med att finansiera en terrororganisation var att hålla den syriska fabriken öppen av ekonomiska skäl. Betalningar till terroristorganisationer gjorde det möjligt för Lafarge att fortsätta sin verksamhet, sade domaren Isabelle Prevost-Desprez.

– Dessa betalningar tog formen av ett genuint kommersiellt partnerskap med IS, fortsatte domaren som också lyfte att dessa pengar möjliggjorde IS expansion och terrordåd i såväl Syrien som i Europa.

– Den här metoden av att finansiera terroristorganisationer, och framför allt IS, var grundläggande i att göra det möjligt för terroristorganisationen att ta kontroll över Syriens naturresurser, vilket gjorde det möjligt för den att finansiera terrordåd i regionen och de som planerades utomlands, särskilt i Europa, sade domaren Isabelle Prevost-Desprez, rapporterar France 24. 

Pengar till IS, al-Nusrafronten

Lafarge säger till BBC att fallet ligger ”mer än ett årtionde” tillbaka i tiden, samt att betalningarna utgjorde ett ”uppenbart brott mot Lafarges uppförandekod”.

Det var 2008 som Lafarge köpte fabriken i Jabaliya, och fabriken var i bruk 2010, kort innan syrier började protestera mot landets diktator Bashar al-Assad när den arabiska våren nådde Syrien i mitten av mars 2011. Protesterna slogs ner brutalt av regimen och snart utbröt strider som utvecklades till ett blodigt inbördeskrig, där också flera jihadistiska grupper slogs mot den syriska regimen. 

Bland dessa fanns terrorgruppen Islamiska staten i Syrien och Irak (Isil) som snart utvecklades till den ökända terrororgansiationen IS som 2014 utropade ett kalifat under Abu Bakr al-Baghdadis ledning. Pengarna som betalades ut till IS skedde också i inledningen av folkmordet av yazidierna, och företaget utreds också för medverkan till brott mot mänskligheten, ett av de allvarligaste brotten enligt internationell rätt.

Drabbade syriska anställda

Då anställda vid Lafarges fabrik i Jabaliya bodde i den näraliggande staden Manbig behövde dessa dagligen korsa floden Eufrat. Pengarna som Lafarge betalade IS gick bland annat till att de anställda skulle kunna ta sig till jobbet på ett säkert sätt. Pengarna betalades även ut till Nusrafronten, den syriska grenen av al-Qaida, och som under flera år leddes av Ahmed al-Sharaa, som nu är landets president. 

Åtminstone 190 tidigare syriska anställda har anslutit sig civilrättsligt till målet och tio av dem vittnade med ”styrka, precision, värdighet och mänsklighet” under rättegången” enligt domstolens egna ord. Enligt European Center for Constitutional and Human Rights berättade syrierna om en vardag som ”präglades av hot om uppsägning, kidnappningar, att ta sig genom områden under krypskyttars eld och genom vägspärrar, bombningar samt den ständiga risken för repressalier från väpnade grupper”.

Det var 2016 som organisationen Sherpa tillsammans he European Center for Constitutional and Human Rights, liksom ursprungligen elva tidigare syriska anställda vid Lafarge stämde företaget liksom dess underleverantör Lafarge Cement Syria (LCS). Man menade att företaget genom att ha affärsrelationer med IS (dåvarande Isis) kunde ha blivit medskyldiga till de krigsbrott och brott mot mänskligheten som IS utförde, genom att man finansierat gruppen. 

– Lafarge-fallet visar ännu en gång hur multinationella företag som gör affärer i konfliktzoner direkt kan ge bränsle åt väpnade konflikter och bidra till allvarliga brott mot mänskliga rättigheter som begås i dem. Företag som Lafarge måste hållas ansvariga, sade ECCHR:s vice rättschef Miriam Saage-Maaß då.

När konfekten eskalerade i Syrien vad Lafarge att evakuera alla anställda från andra länder från verksamheten medan lokalt anställda syrier inte erbjöds ett sådant skydd. Information som de båda organisationerna samlade in visade att Lafarge och underleverantören LCS också köpte råmaterial från områden som låg under IS kontroll. 

Enligt organisationerna underlät Lafarge också att vidta säkerhetsåtgärder för att skydda sina anställda som tvingades passera vägkontroller som utfördes av Isis, och fabriken utsattes också för attacker där de anställda själva tvingades fly. 

– Varför evakuerade inte Lafarge oss? Till och med boende från en näraliggande by flydde dagen innan attacken. Det verkar som att Lafarge använde oss som mänskliga sköldar för att skydda fabriken. De utsatte oss för så mycket fara, sade en tidigare anställd i vittnesmål till de båda organisationerna i samband med att stämningen inlämnades i november 2016. 

Bötfälldes även i USA 2022

Utöver det sexåriga fängelsestraffet för Lafont, dömdes också den tidigare biträdande vd:n Christian Herrault till ett femårigt fängelsestraff. Herrault försvarade utbetalningarna med att det inte var av ekonomisk vinning de skedde utan för att säkra de lokalt anställda syrierna. 

– Vi kunde ha tvått våra händer och lämnat, men vad hade då hänt med fabrikens anställda, sade han rapporterar BBC. 

Firas Tlass en syrisk tidigare anställd på Lafarge som skötte utbetalningarna till jihadistgrupperna dömdes, i sin frånvaro, till sju års fängelse, rapporterar BBC.

Lafarge dömdes till böter på mer än en miljon euro. Företaget ägs i dag av det schweiziska konglomeratet Holcim. Lafarge köptes upp av schweiziska Holcim 2015 och Holcim har tidigare sagt att tidigare chefer inom Lafarge hade dolt affärerna med IS från dem, inför uppköpet såväl som externa revisorer. Holcim har också konstaterat att Lafarges agerande i Syrien utgjort ett ”uppenbart brott” mot företagets uppförandekoder.

Lafarge dömdes redan 2022 för liknande brott i USA. Då erkände Lafarge i domstol i USA att företaget gav pengar till terrororganisationen IS i Syrien. Även då gällde det skydd från IS efter att inbördeskriget hade brutit ut 2011. Enligt åklagare i det fallet var det första gången ett företag i USA har erkänt sig skyldiga till att ha bistått terrorister. Företaget Lafarge uttryckte ”djup ånger” för sitt agerande och sade att det ”accepterar ansvar för de individuella cheferna som var involverade”.