Dom: Ungerns hbtqi-fientliga lagar bryter mot EU-rätten 

EU-domstolen kommer i en dom på onsdagen fram till att Ungerns hbtqi-fientliga lagar bryter mot EU-regler och värderingar om jämställdhet och minoriteters rättigheter. Enligt domstolen strider lagarna också med med artikel två i EU-fördraget för grundläggande rättigheter där bland annat diskriminering på grund av sexuell är förbjudet. Denna del av domen har ingen tidigare motsvarighet, rapporterar BBC. Domstolen slår fast att Ungern har åsidosatt EU-rätten ”genom att anta en lag som stigmatiserar och marginaliserar hbtqi-personer”.

Det var under den tidigare premiärministern Viktor Orbáns 16 år långa styre som den ungerska regeringen förbjöd ”främjande” av könsbekräftande vård eller homosexualitet i information som riktar sig till barn under 18 år.

Lagen infördes 2021 med motiveringen att sådan information skulle bryta mot landets barnskyddslagstiftning. Enligt barnskyddslagen är det olagligt att ”avbilda eller främja” homosexualitet för barn under 18 år, och denna lag har övertrumfat andra grundläggande rättigheter i landet, förutom rätten till liv, även rätten till fredliga sammankomster.  

Bryter mot EU-fördrag

EU-domstolen har också beslutat att lagen bryter mot respekten för privat- och familjeliv samt yttrande- och informationsfriheten. Dessutom menar domstolen i sitt beslut att lagen har stigmatiserat den redan marginaliserade hbtqi-gruppen, och att lagen är ”oförenlig med själva identiteten hos unionen som en gemensam rättsordning i ett samhälle där pluralism råder”.

Domen beskrivs som historisk av John Morijn, professor i juridik och statsvetenskap i internationella relationer vid University of Groningen i Nederländerna. Detta eftersom domen slår fast att en grupps rättigheter, som hbtqi-gruppen, inte kan lagstiftas eller förhandlas bort. 

– Du kan inte likställa det som är helt normtalt – att tio procent av befolkningen älskar personer av samma kön – med grov brottslighet, säger John Morijn till BBC.

Han betonar att domen också innebär att lagar i andra EU-länder behöver ses över, och att EU-kommissionen har möjlighet att tydligare agera i frågor där ett EU-land bryter mot unionens grundläggande rättsliga principer – och mot EU-lagars anda där värden som pluralism, jämlikhet och rättsstatlighet också måste respekteras. 

Fokus på nya premiärministern 

Nu vänds blickarna till Ungerns nya premiärminister Peter Magyar, ledare för mitten-högerpartiet Tisza. Han och partiet vann i parlamentsvalet den 12 april en jordskredsseger som innebär att den nya regeringen har tillräckligt många platser att ändra tillbaka de grundlagsändringar som hans företrädare genomförde.

– Med två tredjedelars majoritet kan vi ändra grundlagen, vi kommer att återupprätta systemet med kontroll och balans mellan maktinstanser, sade Magyar i en kommentar till segern.

Han fortsatte: 

– Vi kommer att ansluta oss till Europeiska åklagarmyndigheten och garantera vårt lands demokratiska funktion. Vi kommer aldrig mer att tillåta någon att hålla ett fritt Ungern fångat eller att överge det.

Han har inte talat mycket om hbtqi-lagen eller hbtqi-personers rättigheter men efter valsegern sade han också att hans vision för Ungern är ett land ”där ingen som tänker annorlunda än majoriteten eller älskar annorlunda än majoriteten stigmatiseras”, rapporterar BBC. 

Ilga-Europe: Riv upp lagen

Nu kräver också hbtqi-rättsorganisationen Ilga-Europe att EU-kommissionen trycker på Ungern, och Magyar, att snabbt riva upp lagen. 

– Om Peter Magyar verkligen vill vara för EU måste han prioritera detta under sina första hundra dagar vid makten, säger hon till BBC. 

Eszter Polgári från den ungerska hbtqi-organisationen Háttér Society menar att domen är en viktig seger inte bara för hbtqi-personer i Ungern utan även för respekten för mänskliga rättigheter i EU:

– Dagens dom markerar en milstolpe för skyddet av mänskliga rättigheter i Europeiska unionen och utgör också en historisk seger för hbtqi-personer i Ungern, säger Polgári och pekar på betydelsen av att domstolen också anser att lagen utgör ett brott mot EU-fördraget. 

– EU-domstolen var tydlig: ingen stat kan stöta ut hbtqi-personer genom stigmatisering, och att  domstolen ingriper när det behövs för att skydda dessa värden.

Prideförbud i grundlagen

2025 gick Orbánregeringen steget längre, då man skrev in förbudet mot offentliga hbtqi-evenemang i landets grundlag. Grundlagsändringen kritiserades av människorättsorganisationer och människorättsförsvarare som ett auktoritärt steg som ytterligare begränsade yttrandefriheten i allmänhet och hbtqi-personers mänskliga rättigheter i synnerhet. 

Grundlagsändringen var den då senaste i raden av allvarliga inskränkningar av hbtqi-personers rättigheter i landet. Redan 2020 drogs möjligheten för transpersoner att ändra juridiskt kön in vilket innebar att personer som inte redan hade ansökt om den möjligheten inte längre kunde ändra juridiskt kön. Lagändringen innebar enligt Human Rights Watch att transpersoner och personer med intersex riskerade att utsättas för ”risk för trakasserier, diskriminering och till och med våld när de behöver använda id-handlingar”.

Förbudet i grundlagen riktades också mot huvudstadens Budapest Pride. Paraden kunde ändå genomföras i juni 2025 efter att stadens borgmästare Gergely Karacsony såg till att den registrerades som ett lokalt arrangemang. De senaste åren har omkring 35 000 personer deltagit men förra året, när Budapest Pride firade 30 år, deltog upp till 200 000 personer.

– Varken frihet eller kärlek kan förbjudas i Budapest, sade borgmästaren efter att han senare kallades in till förhör av polis.