”Alarmerande försämring” för pressfriheten i världen 

En ljusglimt som Reportrar utan gränser lyfter i pressfrihetsindexet som släpptes i torsdags är att Syrien efter Bashar al- Assads fall i slutet av 2024 har gjort det största klivet uppåt med 36 platser bättre än förra årets index. Men rapporten lyfter framför allt de stora utmaningar journalistiken står inför och larmar om att demokratiska krafter måste agera. För första gången har fler än hälften av världens länder hamnat i kategorierna ”svår” eller ”mycket allvarlig” vad gäller pressfriheten. 

I 25 år har yttrandefrihetsorganisationen Reportrar utan gränser (Reporters sans frontières/RSF) publicerat sin rapport över pressfriheten i världen. Årets index visar att läget är värre än det någonsin varit under det kvartssekel som det har sammanställts. Ända sedan 2001, då Reportrar utan gränser först sammanställde pressfrihetsindexet har det sakta men säkert försämrats, framför allt när det gäller rättsliga begränsningar kopplade till länders säkerhetslagar. 

Kriminaliserad journalistik

Pressfriheten i världen beräknas på fem olika indikatorer – ekonomiska, juridiska, säkerhetsmässiga, politiska och sociala förutsättningarna för journalistiken. Under det senaste året har försämringen vad gäller juridiska eller rättsliga förutsättningar försämrats kraftigt. Det är enligt organisationen ”ett tydligt tecken på att journalism i allt högre grad kriminaliseras” runt om i världen. Organisationen betonar samtidigt att deras index inte bara tittar bakåt i tiden utan också blickar framåt. 

– Den riktar nu blicken rakt mot framtiden med en enkel fråga: hur mycket längre kommer vi att tolerera kvävandet av journalistiken, det systematiska förhindrandet av reportrar och den fortsatta urholkningen av pressfriheten?, frågar sig RSF:s Anne Bocandé.

Hon pekar på att attacker mot journalister och mot journalistiken kommer från flera olika håll – bland annat från auktoritära stater, ”rovgiriga” ekonomiska aktörer och medieplattformar som inte är tillräckligt reglerade. I det här läget, menar Bocandé, är det inte tillräckligt att bara tala om principer om pressfrihet, principerna måste omsättas till skydd av journalister i praktiken. 

– Vi behöver tydliga garantier och verkningsfulla sanktioner. Bollen ligger hos demokratier och deras medborgare. Det är upp till dem att stå i vägen för dem som försöker tysta pressen. Spridningen av auktoritarianism är inte oundviklig, säger hon, och nämner hur journalistik i allt högre grad kriminaliseras genom att nationella säkerhetslagar används mot journalisters granskningar, eller så kallade Slapp-stämningar (Strategiska rättegångar mot allmänhetens deltagande) som används för att tysta bland annat journalister. 

Farligast för journalister i Gaza

USA har exempelvis tappat sju platser sedan förra året. RSF hänvisar bland annat till fortsatt påtryckningar från USA:s president Donald Trump om att amerikanska medier ska ha en mindre kritisk inställning till honom och hans administration, att Trump har censurerat data, använder sig av myndigheter för att bestraffa medier som varit kritiska mot honom liksom stämt medieorganisationer han ogillar. 

Syrien har alltså gått i motsatt riktning vad gäller pressfriheten. Landet har klättrat 36 platser på RSF:s index och ligger nu på plats 141. RSF beskriver den utvecklingen som ”en historisk förbättring” bara ett drygt år efter att den tidigare diktatorn Bashar al-Assads fall. Pressfriheten i landet faller fortfarande inom kategorin ”väldigt allvarlig” men alla fem indikatorer går i en positiv riktning, framför allt vad gäller det rättsliga skyddet. 

För palestinska journalister innebär yrket en allvarlig fara. RSF räknar till mer än 220 palestinska journalister som har dödats av den israeliska armén i Gaza sedan den 7 oktober 2023, där åtminstone 70 sannolikt har dödats på grund av sitt arbete. Sedan 2024 har Palestina därför varit det farligaste landet landet i världen för journalister. Utöver de journalister som har dödats av den israeliska armén sitter dussintals journalister fängslade i Israel. 

RSF understryker att trots att det råder en vapenvila mellan Hamas och Israel sedan oktober 2025 är Gaza under fortsatt israelisk blockad och humanitär hjälp fortfarande i olika utsträckning begränsas eller stoppas. ”Journalister som är instängda i Gaza saknar skydd och saknar allt, inklusive mat och vatten. På Västbanken och i östra Jerusalem trakasseras och attackeras journalister regelbundet av både bosättare och israeliska styrkor. Straffrihet för brott som begås mot journalister har blivit den nya normen”, skriver RSF. 

Kina fängslar flest journalister 

Kina ligger kvar på plats 178 av 180. RSF beskriver landet som ”världens största fängelse för journalister” med över 110 journalister, och tre mediearbetare, som nu sitter gripna. Den kinesiska regimen använder sig av repression mot journalistik och yttrandefrihet, bland annat genom övervakning, tvång, hot och trakasserier för att stoppa journalister från att granska ämnen regimen anser känsliga. 

RSF beskriver mediekulturen i landet under Xi Jinping, som har suttit vid makten sedan 2012, som ”värdig den maoistiska eran”. Att fritt ta till sig information har gjorts till ett brott, och att utnyttja pressfriheten är ett än större brott, och även för utländska reportrar har det upprättats allt fler hinder från att göra journalistik.

Sverige har tappat en plats sedan förra året, och ligger nu på plats fem, medan Norge ligger kvar i topp. RSF lyfter upp näthot och trakasserier mot journalister på nätet är vanligt, framför allt för kvinnor. Rapporten lyfter också att medan risken för fysiska attacker mot journalister generellt är låg så är risken högre för journalister med invandrarbakgrund, kvinnor och även mot journalister som jobbar med åsiktsmaterial. RSF betonar också att journalister som lever i exil i Sverige kan utsättas för hot både från regimer i hemländer eller från politiska grupper som är verksamma i landet, och lyfter att journalisten Dawit Isaak har suttit fängslad i Eritrea sedan 2001, och förläggaren Gui Minhai är fängslad i Kina sedan 2015.

.