Ceuta: 88 migranter döda enligt spanska myndigheter

Dödssiffran bland de omkring 60 000 personerna som tagit sig igenom den marockanska gränsen till den spanska exklaven Ceuta i Nordafrika förra veckan har stigit. Under måndagen uppger spanska myndigheter att 88 migranter dött. Marocko uppger å sin sida att bara omkring tio personer dött. Båda länderna uppger att de flesta har drunknat.

Det var tidigt i torsdags morse som tiotusentals personer tog sig över gränsen till den spanska exklaven Ceuta. Många simmade fem kilometer från den marockanska staden Fnideq för att nå Ceuta, andra simmade den kortare sträckan från staden Belyounech, rapporterar Al Jazeera. 

Människorättsorganisationen Amnesty International har uppmanat myndigheterna i Spanien och Marocko att respektera mänskliga rättigheter inklusive rätten att söka asyl.

– De måste försäkra tillgång till asylsystemet för de som begär det och upprätthålla alla migranters mänskliga rättigheter oavsett hur de anlände, utan att diskriminera, säger Esteban Beltrán, chef för Amnesty International Spanien. 

– Det stora antalet människor som har kommit till Ceuta och omständigheterna i gränspassagerna får inte skymma det faktum att non-refoulement enligt internationell rätt är absolut och att kollektiva utvisningar är förbjudna i alla situationer, fortsätter Beltrán och hänvisar till den folkrättsliga principen som ”förbjuder stater att utvisa, avvisa eller lämna ut en person till ett land där de riskerar förföljelse, tortyr eller andra allvarliga kränkningar”.

Svårt för vanliga marockaner

Spanien har anklagat kriminella gäng för att ha spridit falska rykten på sociala medier om att gränsen till Ceuta öppnats och att ett domslut i landets högsta domstol skulle underlätta för migranter att nå Spanien. Andra förklaringar som har lagts fram är att Marocko legat bakom den plötsliga ökningen av migranter som ett sätt att pressa Spanien som nyligen haft möten med Marockos grannland Algeriet. 

Relationerna mellan Marocko och Algeriet har länge varit kyliga, framför allt på grund av frågan om Västsahara som Marocko har ockuperat sedan 1970-talet. Marocko kontrollerar två tredjedelar av Västsahara, medan många västsaharier bor i flyktingläger i Saharaöknen i Algeriet. 

I onsdags i förra veckan firades kung Mohammed VI 27 år på tronen i Marocko. 

– Detta är ett avgörande ögonblick i vår nations utveckling. En tid då tillit och optimism bör väga tyngre än förtvivlan och frustration, sade den marockanska kungen i ett tal till nationen.

Bara några timmar senare spreds meddelanden på sociala medier att det var möjligt att ta sig till Spanien och tiotusentals gav sig genast iväg med hopp om att nå Europa. 

Marocko kommer att vara en av tre värdar för fotbolls-VM 2030, är föremål för utländska investeringar, och njuter av president Donald Trumps gunst. Detta efter att Marocko under Trumps första mandatperiod gick med på att etablera diplomatiska relationer med Israel. Samtidigt ställde sig Trump bakom Marockos anspråk på suveränitet över Västsahara. Men många vanliga marockaner har inte gynnats av landets utveckling och arbetslösheten är stor, framför allt bland unga vuxna.

– Tror du att jag skulle ha lämnat om jag hade ett jobb?, säger Ahlam al-Adnan, 22 år, på en fråga från New York Times utsända på söndagen. 

Hon hade simmat till Ceuta från Marocko tillsammans med fyra syskon, bland annat en åttaårig lillebror. De hade gömts sig i en skog i Ceuta men när hon letade efter mat greps hon och skickades tillbaka till Marocko. 

Kritik om bristande solidaritet

I Spanien och runt om i EU har händelsen triggat såväl höger- som högerextrema partier. Företrädare för oppositionspartiet Partiodo Popular har kopplat den plötsliga migrationstoppen till den spanska regeringens initiativ till att ge papperslösa i landet uppehållstillstånd och arbetstillstånd i ett år, till den som ansökte om det mellan april och juni i år. Det spanska högerextrema partiet Vox har talat om migranterna i termer om en ”invasion” av män i militär ålder. 

Reaktionen har också varit snabb och kraftig från andra EU-länder.

– Vi är bekymrade över Spaniens agerande i den här frågan, säger statsminister Ulf Kristersson som tillsammans med 21 andra stats- eller regeringschefer i EU krävt ett möte. På tisdagen ska ett videomöte hållas för att samordna EU:s svar på den konflikt som uppstått, rapporterar Euractiv. 

Spaniens premiärminister Pedro Sanchez har å sin sida uttryckt besvikelse över flera EU-länders agerande. I ett brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen skriver han att de flesta länderna har uttryckt stöd och solidaritet.

– Andra har däremot valt att attackera Spanien och krävt att landet tillfälligt ska uteslutas från Schengenområdet, fortsätter han i en hänvisning till att Italiens premiärminister Giorgia Melon krävt just det, rapporterar Euronews.