Temperaturen i Stilla havet ligger på rekordnivåer och majoriteten av prognosmodellerna pekar nu mot ett El Niño-fenomen utan historisk motsvarighet, ”med en verkligt häpnadsväckande marginal”, skriver klimatforskaren Zeke Hausfather på bloggen The Climate Brink.
– Den är väldigt kraftig redan nu, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.
Zeke Hausfather är klimatforskare och deltar i arbetet med nästa cykel av klimatrapporter som publiceras av FN:s klimatpanel, IPCC. Han skriver på bloggen The climate brink att han normalt är återhållsam när han talar om ny klimatdata. På senare år har han endast blivit chockad vid ett tillfälle, när den globala genomsnittstemperaturen ökade med 0,5 grader i september 2023 mer än tidigare rekord, vilket han beskrev som ”gobsmackingly bananas”. Men de senaste prognoserna för årets El Niño får honom att reagera starkt igen. Efter att resultaten från 14 prognosmodeller sammanställts skriver han att de visar något som ligger utanför ”ramen för allt vi någonsin har observerat”.
– Det verkar som att årets El Niño inte bara med stor sannolikhet kommer att bli det starkaste fenomenet sedan tillförlitliga mätningar inleddes – det kan till och med bli det starkaste med en verkligt häpnadsväckande marginal, skriver han.
Både torka och skyfall
El Niño är ett återkommande väderfenomen som inträffar vartannat till vart sjunde år som påverkar vädermönster runt stora delar av Stilla havet och så långt bort som Afrikas horn och delar av Indien. I en del länder leder det till svåra perioder av torka, i andra skyfall och översvämningar. För att avgöra när en El Niño utvecklas används referensområden i centrala tropiska Stilla havet. Har havsytans temperatur stigit i tre månader i sträck anses fenomenet vara på väg – och i mitten av juni deklarerade flera vädermyndigheter att El Niño är här. Sedan dess har havstemperaturen stigit ytterligare – och det rejält. Med en anomali på 2 grader så anses det peka på en ”superstark” El Niño.
Nu ligger den redan på runt 2 grader. Samtidigt visar flertalet av körningarna i de prognosmodeller som Zeke Hausfather hänvisar till att temperaturen kommer att fortsätta stiga snabbt och kraftfullt. Medianprognosen pekar mot omkring 3,6 graders temperaturanomali – betydligt högre än rekordet under El Niño 2015–2016, som låg på 2,75.
– Det är anmärkningsvärt med så pass höga värden, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.
Zeke Hausfather skriver att han normalt förhåller sig återhållsamt till ny klimatdata men att det här chockade honom. Hur ser du på det?
– Det är väldigt höga temperaturer jämfört med vad vi har sett tidigare. Det kan man absolut säga. Sedan är det ju fortfarande prognoser och vi får se exakt hur utvecklingen kommer att bli. Så det får man ju ha med i sammanhanget. Men går det i mitten av spannet blir det en väldigt kraftig utveckling, sedan finns det de modeller som pekar på en ännu kraftigare El Niño och någon som pekar på en mer måttlig utveckling.
Risk för nytt rekordår
El Niño höjer temperaturen så pass mycket över Stilla havet att det också tenderar att pressa upp den globala genomsnittstemperaturen, som brukar nå en topp påföljande år. Men då den El Niño som nu utvecklas redan gör det snabbt kan det komma att påverka redan 2026 års temperatur – och ökar nu sannolikheten för att vi får ett nytt rekordår, trots att året inleddes med La Niña som pressar ned den globala genomsnittstemperaturen.
– 2024 (som också var ett El Niño-år reds anm.) var det varmaste året hittills. Så att 2026 skulle bli lika varmt har inte varit så sannolikt än. Men den sannolikheten ökar nu i och med att den här El Niño ser ut att bli så pass kraftig.
– Det brukar ligga på en ökning på någonstans mellan 0,1 och 0,2 grader under ett El Niño år.
Det finns hypoteser om att klimatförändringarna gör El Niño-fenomen mer frekventa eller ökar sannolikheten för att de som inträffar blir av den mer kraftfulla kategorin – men det är ännu inte fastslaget, understryker Erik Kjellström. Men klart är att klimatförändringarna förstärker effekterna av de El Niño som inträffar. Skyfallen blir kraftfullare och perioderna av torka mer intensiva, än om vi inte redan hade värmt upp atmosfären och haven.
– I ett varmare klimat så förstärks det hydrologiska kretsloppet. Det betyder att kontrasterna mellan blött och torrt ökar. I klartext kan det bli mer och större risk för översvämningar och skyfall när det är blött och också mer intensiv torka när det är torrt istället.
Väntas få svåra följder
The Blob var en av de mest intensiva marina värmeböljor som uppmätts. Den förstärktes i nordöstra Stilla havet i samband med den mycket kraftiga El Niño 2015–2016 och fick sitt namn efter den geléliknande varelsen i skräckfilmen The Blob.
Den ovanligt varma havsytan bidrog till omfattande ekologiska störningar. Miljontals sjöfåglar dog av svält, flera fiskbestånd påverkades och valar sökte sig närmare kusten, där fler kolliderade med fartyg och fastnade i fiskenät.
Forskare vid University of California, Santa Barbara, har visat att värmeböljan också ledde till långvariga förändringar i ekosystemen när arter från varmare vatten etablerade sig längre norrut.
Den senaste El Niño, 2023–2024, sammanföll också med extrema väderhändelser runt om i världen, bland annat omfattande torka i Amazonas, stora skogsbränder i Sydamerika och svåra översvämningar vid Afrikas horn.
University of California
