De rättsliga turerna kring terrostämplingen av protestgruppen Palestine Action i Storbritannien fortsätter, och kommer att behandlas av Högsta domstolen i höst.
Det var i juli 2025 som den dåvarande brittiska inrikesministern Yvette Cooper förbjöd protestgruppen Palestine Action under landets terrorlagstiftning. Förbudet och terrorklassningen har sedan dess ifrågasatts och i januari i år kom en domstol fram till att förbudet var olagligt.
I juni kom en högre instans fram till motsatsen – fem domare kom enhälligt fram till att Coopers beslut skett i enlighet med lagen. Men i slutet av juli beslutade Högsta domstolen att en av grundarna av Palestine Action, Huda Ammori, har rätt att överklaga domen från i juni. Enligt BBC grundas Ammoris överklagan på argumentet att förbudet av Palestine Action utgör ett brott mot mänskliga rättigheter.
Nuvarande inrikesminister Shabana Mahmood säger i ett uttalande att regeringen kommer att”kraftfullt försvara” förbudet i Högsta domstolen. Fallet kommer att tas upp efter sommaruppehållet och Högsta domstolens beslut kommer att få stor påverkan. Dels på terrorlagstiftningen, dels då omkring 2 000 personer har gripits under året som gått för att ha visat stöd för protestgruppen.
Det kommer också att få betydelse för vad som betecknas som tillåtna politiska protester. Tidigare har människorättsorganisationer som Amnesty International kritiserat hur terrorlagstiftningen använts mot Palestine Action, liksom av bland andra människorättsexperter som av FN:s människorättschef Volker Türk:
– Den brittiska regeringens beslut att förbjuda protestgruppen Palestine Action enligt antiterrorlagstiftning väcker allvarliga farhågor om att terrorlagar används för att omfatta beteenden som inte är terroristiska till sin natur, och riskerar att hindra det legitima utövandet av grundläggande fri- och rättigheter i hela Storbritannien, sade han i samband med att Palestine Action förbjöds i juli 2025.
