Flamingoprotestenerna i Albanien har vuxit till ett uppror mot makten

Inget tycks kunna stoppa den pågående Flamingorevolutionen i Albanien. För trots att extrem hetta ligger som ett lock över huvudstaden Tirana sedan flera veckor tillbaka och det är semestertider samlas tusentals demonstranter varje kväll klockan 19 för att demonstrera. Demonstrationerna i Albanien är i skrivande stund inne på dag 64 och är de största folkliga protesterna i landet sedan kommunismens fall i början på 1990-talet. 

Det som började som en protest mot Jared Kushner och Ivanka Trumps byggplaner på ett lyxresort i ett skyddat och unikt naturområde med tusentals utrotningshotade fågelarter vid Adriatiska havet har växt till en bredare proteströrelse som utmanar hela det politiska etablissemanget genom att sätta ljus på korruption och maktmissbruk.

Trots den stora folkliga uppslutningen har premiärminister Edi Rama stått fast vid sina kritiserade beslut att sälja ut miljöskyddad mark.

”Upptäcktes” av Kushner och Trump

På Albaniens sydvästra kust löper Vjosa – en av Europas sista stora vilda floder – ut i Adriatiska havet. Där floden mynnar ut i havet har det bildats en enorm mosaik av laguner, saltvåtmarker och kustskog, vilket utgör Europas kanske mest spektakulära fristad för stora fågelarter. Här passerar miljontals flyttfåglar, såsom pelikaner, hägrar och flamingor, varje år.

Det var det här unika och känsliga ekosystemet i naturreservatet Vjosa-Narta som Jared Kushner och Ivanka Trump säger sig ha ”upptäckt” under en yachttur på Medelhavet, och nu alltså vill exploatera genom att investera i byggnationen av ett hotellkomplex för lyxturism. 

– Många albaner visste inte ens att vi hade flamingor i vårt land innan de här protesterna drog i gång, säger Xherri Xhemal, aktivist och fågelövervakare på Albaniens äldsta miljöorganisation Protection and Presentation of Natural Environment i Albanien (PPNEA) när Tidningen Global besöker organisationens kontor i huvudstaden Tirana på den 33:e protestdagen i början av juli.

Xherri Xhemal berättar att han var en av dem som var på plats i Vjosaområdet för att dokumentera just fåglar när tunga maskiner plötsligt började göra en väg rakt genom naturreservatet. 

– Det kom helt utan förvarning, det fanns inga officiella beslut och ingen, inte ens den ansvarige ministern, visste vad som hände i området. Ett par dagar senare hade ett stängsel satts upp, vilket stängde in alla får som tillhörde en lokal fåraherde och hindrade lokala fiskare från att gå till jobbet. Det var då vi anordnade en lokal protest i området. 

Rättsprocesser mot byggplaner

Protesten kom att slås ner av polisen. Händelsen fick albaner i hela landet att reagera och blev upprinnelsen till de protester som nu pågår i huvudstaden Tirana och andra städer runtom i landet.

Men för Xherri Xhemal och PPNEA började kampen för att skydda området, där de bland annat arbetar med att observera och dokumentera akut hotade arter, redan flera år tidigare. 

– 2018 fick vi veta att det planerades att bygga en flygplats mitt i naturreservatet. Något som var förbjudet enligt lag. För att kunna genomföra projektet drev regeringen igenom en lagändring och snart därefter påbörjades bygget av flygplatsen. Vi anmälde det och har än i dag två öppna rättsliga processer mot flygplatsplanerna, säger Xherri Xhemal och tillägger:

– Vi förstod redan då att det bara var början. Att hela området och dess ekosystem snart skulle kunna vara helt förstört av turism och de utsläpp och ljud- och ljusföroreningar som det skulle innebära. 

Albanien har skrivit under flera internationella konventioner, såsom Konventionen om skydd av flyttande vilda djur (CMS), och har fått rätt från CMS och EU, som har uppmanat den albanska regeringen att skydda Vjosa-deltat och upphäva planerna. Trots det genomdrev premiärminister Edi Ramas regering ytterligare en ny lag (21/2024) som ger grönt ljus till bygget av Kushners lyxhotell. 

– En vecka efter att lagen trädde ikraft var det byggmaskiner på plats i området, säger Xherri Xhemal och fortsätter:

– Vi har protesterat mot flygplatsen, lagarna och lyxresortplanerna och kommer fortsätta säga vårt. Under tiden har stora och oreparerbara skador på ekosystemet redan skett.

Vad ser du att ni har uppnått med protesterna?

– Att människor har fått upp ögonen för vår biologiska mångfald, att de nu vet att vi har flamingor i vårt land, men också att albanerna har blivit mer miljömedvetna generellt och ser hur miljön behandlas av de styrande. Regeringen fattar beslut som strider mot miljölagarna helt utan insyn, med illegala metoder och utan att vi kan utkräva ansvar, säger Xherri Xhemal.

Sidorela Vatnikaj, som var aktiv i studentprotesterna 2019 och som nu är drivande i flamingorevolutionen, är inne på samma linje.

– Det här handlar om att folket har gått samman och förstått hur landet styrs, att det inte handlar om riktig demokrati som tjänar folket utan som utnyttjas av några få för att gynna en elit, säger hon. 

På frågan om hon tror att premiärminister Edi Rama kommer att avgå, vilket är ett av kraven demonstranterna har, svarar hon att det inte är hans avgång det handlar om. 

– I vår kontext handlar det här inte om Edi Rama i sig utan vi förkastar hela makteliten, inklusive oppositionsledaren, samt den ekonomiska elit som har tagit över vårt land. Vi är även kritiska mot medierna, som inte rapporterar om våra protester och krav, utan låter sig styras av Rama, säger Sidorela Vatnikaj.

Drömmar om ”ett annat Albanien”

Flera personer vittnar om hur de stora nationella medierna till en början helt ignorerade protestmarscherna, och de menar att när det senare blev omöjligt att inte nämna dem, har många medier förvridit sanningen i sin rapportering. Tidningen Global är på plats i Tirana den 34:e protestdagen – en av de största sedan starten tack vare att många albaner från diasporan har kommit hem för att stötta demonstranterna. 

På tv-skärmarna på restaurangerna, som demonstranterna går förbi, rullar en undertext som säger att det är sista protestkvällen innan alla går på semester. I själva verket har många tagit semester för att delta i demonstrationerna, som avgår från huvudtorget i Tirana varje kväll klockan 19.

Vatnikaj menar att demonstranterna tillsammans skapar ett nytt narrativ.

– Folket har drömt om ett annat Albanien, ett annat Europa, länge nu.

Dagen innan har polisen arresterat närmare tjugo aktivister efter en protest utanför parlamentet. Vatnikaj, som snart ska hålla ett tal med krav på att fångarna släpps, säger att det är oklart vad de anklagas för. Senare på kvällen förväntas demonstranterna gå till ett av polishusen där några av de gripna sitter inlåsta. 

– Det var sorgligt att uppleva hur de första lokala protesterna slogs ner. Och nu hur flera aktivister gripits, samtidigt som regeringen vägrar ställa sig på folkets sida och istället framhärdar med att försvara privata intressen, säger hon.

Rama vid makten sedan 2013

Premiärminister Edi Rama som tillsammans med Socialistpartiet har suttit vid makten sedan 2013 har inte visat några tecken på att närma sig demonstranterna. Tvärtom har han fortsatt agera på vad många kritiker menar är ett taktlöst sätt. Han har bland annat betalat den numera ökända artisten Kayne West, som portats från att spela i många länder på grund av antisemitiska uttalanden en stor summa pengar för uteblivna intäkter i samband med en konsert under de pågående protesterna i Tirana. Detta samtidigt som människor rapporterar om avbrott i både eldistributionen och tillgången till vatten.

Sidorela Vatnikaj menar att folket är ute för att visa sitt missnöje med allt som inte fungerar i samhället.

– Det saknas mediciner och läkare på sjukhusen, skolan fungerar inte eller har partilojala outbildade lärare, korruptionen är utbredd och regeringen anklagas för att snärjt in sig i relationer med organiserad brottslighet. Samtidigt som unga utbildade flyr landet eftersom de inte har råd att betala hyran och de ständigt stigande levnadsomkostnaderna i Tirana med lönen de får.

Senare samma kväll träffar jag en av dem som känt av de stigande kostnaderna i huvudstaden. Klaudina Kuçi är utbildad jurist men tjänar bättre på jobbet på ett callcenter för ett italienskt företag. Trots det räcker inte lönen till hyran och livet i Tirana. När hennes sambo, som arbetade som arkitekt, valde att flytta till ett bättre betalt arbete i Tyskland flyttade hon tillbaka hem till sina föräldrar i kuststaden Durres, Albaniens näst största stad. Det hindrar henne inte från att delta i demonstrationerna. Varje kväll reser hon ett par timmar tur och retur.

Xherri Xhemal från miljöorganisationen PPNEA menar att albaner har fått upp ögonen för hur djup korruptionen är liksom att folkvalda politiker har satt i system att fatta beslut bakom ryggen på folket på ett sätt som gynnar en liten ekonomisk elit.

– Vi ser ju hur alla de cirka 200 projektplaner som finns har tagits fram på samma sätt. Helt utan insyn, utan officiella beslut, genom korruption och med privata aktörer och investerare som ofta är dolda bakom olika skalbolag på ett sådant sätt att det är svårt att få fram vem som står bakom och vem som är ansvarig för de olika byggena, säger Xherri Xhemal.

Bevis för korruption i ”Albanienfilerna”

Ett par dagar innan vi träffas har Sidorela Vatnikaj lämnat in de så kallade Albanienfilerna, ”Albanian files”, till landets antikorruptionsinstitution. Det rör sig om en samling dokument som visar de omkring 200 byggprojekt som Edi Ramas regering har planerat eller beviljat på olagliga grunder. Antikorruptionsinstitutionen Special Structure for the Fight Against Corruption and Organised crime (Spak) instiftades 2016 som ett resultat av de reformer av rättssystemet som Albanien avkrävdes av EU inför ett framtida EU-medlemskap. Under åren har Spak blivit en viktig del av den rättsliga infrastrukturen i landet och har även fått folkets förtroende när det kommer till att utreda korruption och organiserad brottslighet.

– Vi menar att de här dokumenten utgör starka bevis för att Edi Rama är direkt inblandad i korruption och illegala handlingar, säger Vatnikaj.

Det krävdes dock ett specifikt fall – ett miljardprojekt kopplat till Trumpfamiljen och miljöhot riktat mot landets flamingor – för att samla folket. 

Premiärminister Edi Rama tar en risk när han står fast vid sina beslut. EU-kommissionen har sagt att Albaniens möjliga EU-inträde år 2030 hänger på att lagar respekteras, inklusive miljölagstiftningen. 

– Vi vet att protesterna har kommit att omfatta ett bredare socialt missnöje, men vi fortsätter att vara på plats varje kväll och höja flamingorna i skyn just för att påminna om var allt började, säger Xherri Xhemal. 

Och de Gröna i EU backar upp proteströrelsen. Bara ett par dagar innan Tidningen Global besöker miljöorganisationen PPNEA har de haft EU-parlamentariker på besök. 

Under kvällens marsch genom Tiranas gator utstrålar folket gemenskap, det är feststämning – utan alkohol – i luften. Från husväggarna hänger albanska flaggor och många nyfikna äldre står i fönstren och följer demonstranterna med blicken. Restaurangpersonal kommer ut på uteserveringarna och klappar och hejar på. När de passerar stadens BB hyssjar några ner trummor, visselpipor och slagorden som ekar och går förbi förlossningssjukhuset i tysthet innan slagropen tar vid igen. Kvällen efter upprepas samma procedur när en man faller ihop under marschen. Människor dämpar slagorden och bildar en cirkel runt mannen med sina kroppar tills han får återhämta sig.

Och det ska visa sig att just den kvällens marsch fram till ett av Tiranas polishus skulle komma att löna sig. En man släpps fri samma kväll och efterföljande morgon släpps de andra aktivisterna.

”Politiskt uppvaknande”

Frågan är dock om de dagliga massprotesterna kan stoppa Trump och andra investerare från att tjäna pengar på albanernas orörda natur. 

En taxichaufför jag möter är pessimistisk. 

– Inget fungerar i Albanien, men alla tvingas anpassa sig till den verklighet som är. 

Om demonstrationerna har han inget att säga.

Sidorela Vatnikaj beskriver hur flamingorevolutionen har inneburit att folks känsla av maktlöshet bytts ut mot styrka att kräva sina rättigheter, men också lett till att man ser att det faktiskt finns möjlighet att förändra. 

– Vi blir allt fler som förstår att vi inte kan fortsätta acceptera att stränderna och bergen säljs ut eller att vi inte har råd att bo kvar i staden. Det är ett politiskt uppvaknande för hela det albanska folket. Det är den största segern, säger hon.

Xherri Xhemal är också optimistisk. Att folk fortfarande är ute på gatorna varje kväll är den största vinsten han kan tänka sig. 

– Och inga politiker är välkomna att delta, inte heller oppositionsledarna, även om de försökte till en början. Det här är folkets protest, säger han.