I Spanien talas det om infernaliska nätter efter att kvicksilvret inte sjunkit under 30-strecket. Samtidigt har dagstemperaturerna på flera håll i Europa klättrat över 40 grader i sommar. Exceptionella temperaturer – men ingen överraskning.
– Det är högst väntat, skriver Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.
I Sverige sker ofta ett par ”tropiska nätter” under sommaren när temperaturen inte sjunker under 20 grader. I Spanien används också begreppet ”heta nätter” för när temperaturen inte sjunker under 25 grader. Under en varm natt på Kanarieöarna i början av augusti sjönk den inte under trettio grader. Den spanska motsvarigheten till SMHI, Aemet, konstaterade i ett inlägg på X att det fortfarande inte finns något vedertaget begrepp för sådana nätter. Men att ”sanningen är att de redan sker”.
”Ett av de föreslagna begreppen är ’infernalisk natt’. Nåväl, på Kanarieöarna har det i morse funnits orter som upplevt just en sådan natt”, meddelade myndigheten.
Enligt en sammanställning av tidningen El Diario finns det i historien enstaka vittnesmål om sådana nätter. I år har det varit en handfull. Samtidigt visar statistik från Aemet som tidningen publicerar att nätter där temperaturen inte går under 25 grader blir allt vanligare i landet. Exemplen på rekord och extremer under de fem värmeböljor som hittills drabbat bland annat Spanien och Frankrike är många, med temperaturer som gått över 40 grader på flera håll.
Fler dödsfall i hettan
Likaså är följderna många, med bränder som lätt får fäste och blir svårsläckta och över tio tusen fler dödsfall än normalt, bara under en värmebölja i juni, enligt uppgifter som publicerats av EuroMOMO, ett nätverk som stöds av Världshälsoorganisationen. Ofta rör det sig om fattiga äldre med sämre hälsa som dukar under. I Belgien, ett av länderna som drabbats hårt av värmen, har lägenheter designade för att hålla värmen inne – inte ute, förvandlats till dödsfällor, rapporterar The New York Times.
– Som läkare på akutmottagningen kan vi förhålla oss till dödsfall, men det är inte samma sak när man vet att det beror på ett systemfel, säger läkaren Michèle Yerna, som leder akutmottagningen i MontLégia, till tidningen.
– Det är mycket svårare att hantera.
Värmen ”högst väntad”
Så hur tagna på sängen borde vi vara av hettan i stora delar av Europa? Frågan ställdes till Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet och Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, om den extrema värmen var väntad utifrån den klimatforskning FN:s klimatpanel sammanställer.
Ingen av dem var förvånad. Erik Kjellström skriver mejl att värmen är ”högst väntad” och Markku Rummukainen att ”den utvecklingen vi upplever går väl i linje med klimatforskningen”. Rummukainen konstaterar också att värmeböljor på många håll i världen blivit intensivare, längre och inträffar oftare, samt att ”intensiteten beräknas fortsätta öka mer än medeltemperaturen”.
Erik Kjellström lyfter att den globala uppvärmningen påverkar sannolikheten för värmeböljor på flera sätt. Bland annat genom att uppvärmningen leder till ökad risk för torra förhållanden. Det ökar risken för värmeböljor, eftersom det inte finns lika mycket vatten som kan avdunsta och bidra till att hålla nere temperaturen. Uppvärmningen gör också att sommarsäsongen blir längre, med generellt högre temperaturer. Båda pekar också på att eventuella förändringar i storskaliga vädermönster kan påverka, till exempel hur ofta vi får ett långvarigt högtryck över Europa.
”Det är dock mer osäkert och här går litteraturen delvis isär”, skriver Erik Kjellström.
Så vilken typ av somrar bör vi förbereda oss på de närmaste årtiondena?
”Vi (i Europa) bör förbereda oss på fortsatt ökad risk för mycket varma somrar med intensiva värmeböljor. Under år som inte på samma sätt präglas av långvariga högtryckssituationer blir det förstås inte lika varmt men även sådana år väntas bli varmare än tidigare. Här uppe i Skandinavien har vi inte lika varmt som i Sydeuropa och kontrasterna mellan svala och varma somrar (eller sommarperioder) fortsätter att vara stora. Även här kan vi vänta oss mer intensiva värmeböljor till följd av fortsatt uppvärmning”.
”Skapa svalka i städer”
Samtidigt lyfter Erik Kjellström att vi har stora möjligheter att påverka hur varm framtiden blir. Om vi snabbt kan minska växthusgasutsläppen och så småningom komma ner till nollutsläpp kommer uppvärmningen fortsätta en tid innan den stabiliseras. Nivån blir högre än i dag, men, skriver han, ”betydligt lägre än om utsläppen förblir stora”.
Markku Rummukainen understryker samtidigt att det finns anledning att bli bättre förberedda.
”Det kan handla om att skapa möjligheter till svalka i städer, åtgärder i skog och mark för att minska brandrisken, och strategier för att hushålla med vattenresurser för befolkningen, transporter, energi och bevattning”, skriver han.
