På onsdag har det gått fyra år sedan den kurdiska kvinnan Mahsa Jina Amini dog i samband med att hon greps av Irans moralpolis. Tidningen Global har talat med sociologen och skribenten Arez Mohamadi, kurd från Iran men bosatt i Sverige i mer än tio år, om det dubbla förtryck Amini utsattes för som kvinna och som kurd.
Arez Mohamadi kommer från den lilla staden Kāmyārān som ligger i provinsen Kurdistan i nordvästra Iran. Hon berättar att hon redan som barn insåg att den iranska staten försökte kontrollera den kurdiska minoriteten.
– De försökte kontrollera oss genom ekonomisk marginalisering och en ständig militär närvaro – jag förstod att vårt eget språk och vår historia betraktades som ett hot av staten, säger hon.
– Det var ett dubbelt förtryck, med könsförtryck och nationellt förtryck, lägger hon till.
Intersektionell blick
22-åriga Mahsa Jina Amini var kurd och föddes i staden Saqqez i provinsen Kurdistan men var på besök i Teheran i september 2022. Hon greps den 13 september och fördes till moralpolisens huvudkontor för att få en så kallad ”utbildning- och orienterings-föreläsning”. Enligt hennes familj fördes hon bara några timmar senare medvetslös till sjukhus och tre dagar senare dog hon. Myndigheterna hävdade att hon dött av en underliggande sjukdom något hennes familj avvisade. Familjen hänvisade till uppgifter att hon misshandlades allvarligt i en polispiket i samband med gripandet.
– Jina var en kurdisk kvinna – om man analyserar hennes öde med intersektionella ögon blir det tydligt att hon befann sig i skärningspunkten av flera förtryck på en och samma gång. Hon förtrycktes inte bara på grund av sitt kön, och av moralpolisen, utan utsattes också för förtrycket mot kurder. Jina är fortfarande en symbol av hur förtrycken hänger samman, säger Arez Mohammadi som menar att Amini behandlades med särskilt våld eftersom hon var kurd.
Kurdisk kamp
För kurder i och utanför Iran förstås Aminis död som en del av den kurdiska kampen:
– Under Jinas begravning ropade människor att ”Jina, du kommer inte att dö”. I Kurdistan blev hennes död direkt kopplad till en större kamp, inte bara mot könsförtryck utan mot hela staten. Det var en känsla av ett kollektivt trauma som förvandlades till politisk drivkraft.
Efter hennes död bröt det ut protester som spreds över hela landet. Kvinnor tog av sig den lagstadgade slöjan i protest, klippte av sig håret och dansade på gatorna. Slagord ropades mot landets ledning, som ”död åt Khamenei”, Irans högste ledare fram till han dödades i USA:s och Israels anfall den 28 februari i år. Liksom under protesterna under januari i år blockerades tillgången till internet av myndigheterna.
– Protesterna påverkade hela den teokratiska staten, det var en protest mot könsapartheid, men det var också en protest mot den ekonomiska och etniska diskrimineringen. Regimen svarade med militär, med vapen, utegångsförbud och med masskjutningar i de kurdiska städerna. Vi vet fortfarande inte hur många som dödades då, men det var värre repression i de kurdiska städerna än i andra delar av landet, säger Arez Mohamadi.
Proteströrelsen anammade slagordet Kvinna, liv, frihet som har ett kurdiskt ursprung, kan du berätta om det?
– Det har använts i många år i Kurdistan och bygger på analysen att ingen nation eller samhälle kan bli fritt så länge kvinnor är förtryckta. ”Jin, Jiyan, Azadi/Kvinna, liv, frihet” växte fram ur en specifik kamptradition, en tradition där kvinnors frihet är nära sammankopplad med frihet från centralmaktens dominans, rätten till självbestämmande och en strukturell kritik av den centraliserade förtryckarstaten, slagordet har använts i kamp mot diktaturen i hela Iran, och översattes till många språk, säger Arez Mohamadi.
– I ett ögonblick blev det ett samlingsspråk, fortsätter hon.
Under en tid rapporterades Amini i medier i väst enbart som en kvinna i Iran, att hon var kurd hamnade i skymundan. Varför är det viktigt att lyfta att hon var kurd?
– Att ta bort hennes kurdiska identitet är att avpolitisera hela situationen, att osynliggöra det etniska, nationsbaserade och geografiska förtrycket, att hon behandlades hårdare för att hon kom från periferin och Kurdistan. Och gör man det så missar man hur Iran är uppbyggt kring att förtrycka andra nationer i landet, det är viktigt att synliggöra att hon är kurd för att visa hela maktdynamiken.
Hur ser läget ut nu, fyra år efter hennes död?
– Regimen fortsätter sin totalitära kontroll över gatorna genom avrättningar bland annat, men har förlorat kontrollen över samhället, de har förlorat kontrollen över periferin, det finns samarbete mellan balucher och kurder, och andra grupper, mot förtryckarna. Maktstrukturen är stukad och vi befinner oss inte i en tid av lugn, säger Arez Mohamadi som önskar att Aminis minne fortsätter att bidra till att människor gör motstånd.
– Hennes namn väckte liv i slagordet liv och frihet för både kvinnor och nationer.
