Ingen klar vinnare i israeliska valet

Det som har kallats ett ödesval i Israel ser inte ut att få någon tydlig vinnare. I vallokalsundersökningen på tisdagskvällen såg oppositionen – enade i sitt motstånd mot premiärminister Benjamin Netanyahu – ut att ha en liten övervikt.

Men när fler röster räknats – drygt 70 procent vid lunchtid på onsdagen – är det Netanyahus block som har en liten fördel. Enligt BBC har Netanyahublocket 54 platser jämfört med Eisenkotblockets 47, och det krävs 61 platser för en majoritet. 

Polariserat samhälle

Professor Eugene Rogan vid University of Oxford menar att resultatet är en ”ögonblicksbild på hur polariserat israeliskt samhälle är”. Medan Eisenkotblocket har krävt förändring har andra väljare valt att fortsätta stötta den extremhögersväng som har kännetecknat Netanyahus senaste mandatperiod och koalitionsregering med bland andra Bezalel Smotrich och Itamar Ben-Gvir. 

Det är det första israeliska valet sedan Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023 då omkring 1 200 människor dödades. Även synen på vilken påverkan det, och Israels svar, har haft delar det israeliska folket, menar Eugene Rogers:

–  Många israeler ser kostnaden av krig utan slut, säger han och pekar på att man ser hur det har påverkat landets ekonomi men också landets försämrade ställning i det internationella samfundet.

– Men andra är totalt övertygade om att de aldrig kan leva med palestinierna, säger Rogers till BBC.

Palestinska partier behövs 

Både Netanyahu och Eisenkot har lovat att de kommer att kunna bilda regering. För att det ska bli verklighet måste Netanyahu få stöd av åtminstone ett av partierna från oppositionen. För att Eisenkot ska lyckas krävs sannolikt samarbete med de palestinska partierna, något han dock har sagt att han inte kommer att gå med på. 

Den palestinska minoriteten i Israel utgör omkring 20 procent av befolkningen. Deras valdeltagande i tisdagens val ser ut att ha varit rekordstora 80 procent, större än det tidigare rekordet från 1999 rapporterar Al Jazeera med hänvisning till Israels Channel 12. 

Ledaren för partiet islamistpartiet Ra’am, Mansour Abbas, säger att båda blocken har kontaktat honom innan och efter valet. Han hoppas att det Netanyahukritiska blocket, i samarbete med hans parti, ska nå de 61 mandat som krävs för att kunna bilda regering. Abbas ingick i den koalitionsregering som ledde Israel mellan 2021 och 2022.

Även Eisenkot mot palestinsk stat

Eisenkot leder blocket som vill skapa förändring inom det israeliska majoritetssamhället genom att avsätta Netanyahu men som å andra sidan inte vill förändra något, eller mycket lite, i förhållande till palestinierna eller Palestina. Den tidigare arméchefen som leder det nybildade partiet Yashar var en av konstruktörerna av Dahiya-doktringen som under kriget mot Hizbollah i Libanon 2006 användes för att ödelägga stora delar av den civila infrastrukturen i södra Beirut. 

+972 Magazine menar att den doktrinen också blev något av en förlaga till Israels krigföring i Gaza under de senaste tre åren. Eisenkot ingick i den inledande fasen av den krigföringen, som av bland annat den israeliska männniskorättsorganisationen B’Tselem betecknas som ett folkmord, i den israeliska regeringen innan han avgick sommaren 2024 i protest mot vad han menade var Netanyahus blockerande av avtal för att frige gisslan som hölls av Hamas i Gaza. 

Liksom Netanyahu och hans koalitionspartner motsätter sig Eisenkot en palestinsk stat, vill bygga fler israeliska bosättningar som är i strid med internationell rätt, på område C av den ockuperade Västbanken där bland annat Jordandalen ingår. De andra partiledarna i Eisenkots koalition utgörs av Naftali Bennett som vill annektera mer än halva ockuperade Västbanken, område C, Avigdor Liberman som i november 2023 sade att det ”inte finns några oskyldiga i Gaza”, och Yair Golan som under hösten 2023 ville stoppa allt humanitärt bistånd till Gaza.