Studentlistans seger i parlamentsvalet i Serbien avslutar Aleksandar Vučićs och partiet SNS långa styre av landet. Men det är inte självklart att ett system som vuxit fram sedan 2012 försvinner automatiskt. Nästa stora utmaning handlar därför om att säkerställa att landets institutioner börjar fungera självständigt från den tidigare partipolitiska makten.
Studentlistans seger och deras moderna idéer och metoder för demokrati rörande medborgarförsamlingar och gräsrotsinitiativ har världens ögon på sig. Samtidigt börjar Serbiens demokratiska förändring gällande lagar, institutioner och processer. Rörelsen måste gå från protester och lokala initiativ till att bilda regering och fatta beslut samtidigt som Vučićs populistiska och nationalkonservativa Serbiska progressiva partiet (SNS) fortfarande har ett stort parlamentariskt stöd.
En utmaning för Studentlistan är att många personer som utsetts under SNS tid vid makten finns kvar inom den statliga förvaltningen och institutionerna. Den avgörande utvecklingen handlar om Serbien kan skapa institutioner som fungerar oberoende av vem som regerar. Bara en sådan demokratisk utveckling kan bli en garant för att misstag inte upprepas.
Systemskifte tar tid
Studentlistan lyckades med det som oppositionen överlag har misslyckats med i flera år – att samla tillräckligt många väljare för att besegra SNS som har styrt Serbien sedan 2012. Ett högt valdeltagande på omkring 70 procent och en bred medborgerlig mobilisering bidrog till segern som SNS accepterade på valnatten.
Samtidigt tar institutionella förändringar lång tid. Ungern visar att personer som utsågs under Viktor Orbáns tid vid makten kan sitta kvar på viktiga poster även efter ett regeringsskifte. En regering kan bytas ut på en kväll men institutioner, informella nätverk och politiska vanor förändras långsammare.
Därför är det för tidigt att beskriva Studentlistans seger som ett avslutat demokratiskt systemskifte. Den lokala valövervakningsorganisationen CRTA pekar bland annat på ojämlika villkor under valrörelsen, missbruk av offentliga resurser, problem med röstlängden och en fortsatt sammanblandning av stat och parti. För Studentlistan handlar utmaningen nu om att göra en omstart av landets institutioner.
Från protest till regering
Den studentledda proteströrelsens största styrka har varit att samla människor med olika politiska åsikter. Protesterna började efter katastrofen vid järnvägsstationen i Novi Sad i november 2024 med krav på ansvar och växte till en bredare rörelse för rättsstat och fungerande institutioner. Inför valet kunde denna gemensamma plattform förena väljare med olika syn på bland annat EU, Ryssland och ekonomin.
Samma breda och inkluderande rörelse som gjorde valframgången möjlig måste nu kunna visa att de kan styra landet. Det är enklare att enas mot korruption och för fungerande institutioner än om budget, energi och utrikespolitik. Skillnader som kunde läggas åt sidan under valrörelsen kan därför bli tydligare när regeringen måste fatta konkreta beslut.
Studentrörelsens organisation innebär också en utmaning. Den har byggt sitt stöd genom studentråd, kollektivt beslutsfattande och utan en traditionell partiledare. Samtidigt har rörelsen diskuterat en övergångsregering där experter får en viktig roll.
Regeringsmakt kräver snabba beslut och tydligt ansvar. För Studentlistan blir därför utmaningen att fortsätta utveckla sina interna former för medlemskap, gemenskap och beslutsfattande. På så sätt kan Serbien bli ett demokratiskt experiment där direktdemokratiska arbetssätt kombineras med den parlamentariska demokratin.
SNS har inte försvunnit
SNS är fortfarande en stark politisk kraft som behåller 103 av 250 mandat i parlamentet. Partiet har fortsatt stöd från en stor del av väljarna och inte minst bland äldre invånare och fabriksarbetare. Efter flera år vid makten finns dessutom personer och informella nätverk med kopplingar till SNS kvar inom kommuner, myndigheter och offentliga företag.
SNS roll som opposition blir därför en särskild utmaning för Studentlistan. SNS vill konkurrera på samma demokratiska villkor som andra partier. Samtidigt har Studentlistan lovat omfattande granskningar av korruption, offentliga upphandlingar och tidigare maktmissbruk. Sådana utredningar handlar om personer som är medlemmar i eller har nära kopplingar till SNS.
Studentplanen och ekonomin
SNS-periodens ekonomiska resultat är väldigt blandat. Många i Serbien upplever att partiet har förskönat bilden av ekonomin i flera år. Serbien har haft perioder med tillväxt, lägre arbetslöshet, ökade investeringar och större handel. Samtidigt har ekonomin varit starkt beroende av transnationella och offentliga investeringar, medan produktivitet, innovation och det lokala näringslivet utvecklats långsammare.
Studentlistans ekonomiska plan bygger istället på att minska korruptionen och flytta mer resurser till lokal utveckling. Rörelsen vill stärka stödet till lokala företag, jordbrukare, innovation och startupbolag för att minska beroendet av en ekonomi byggd på billigare arbetskraft och stora transnationella investeringar.
Planen innehåller också en mer progressiv beskattning, åtgärder mot monopol, hårdare kontroll av offentliga företag och större insyn i statliga investeringar och upphandlingar. Studentlistan vill dessutom stärka anställningstryggheten, göra bostäder mer tillgängliga för unga och behålla pensioner och löner på nuvarande nivåer.
Moskva och Bryssel – ingen enkel resa
Studentlistans seger har väckt förhoppningar om att Serbien snabbt ska närma sig EU. Men valet handlade främst om korruption, rättsstat och fungerande institutioner. Serbien är redan starkt ekonomiskt knutet till EU, landets viktigaste handelspartner och investerare.
När det kommer till mer global ekonomi har Kina en stor roll genom gruvor och infrastruktur medan Rysslands ekonomiska betydelse främst gäller energi. De här relationerna försvinner inte automatiskt efter valet. Studentlistans väljare har dessutom olika syn på både EU och Ryssland.
Utöver det finns det andra större utmaningar, som synen på Kosovo. Vučić har länge personifierat Serbiens förhandlingar med Kosovo. Men Serbiens politik gällande Kosovo är äldre än hans styre och även Studentlistan anser att Kosovo fortfarande ska ses som en del av Serbien.
Normaliseringen med Kosovo är samtidigt en viktig del av Serbiens EU-process. Ett formellt erkännande är inte uttryckligen ett krav för medlemskap men Serbien förväntas göra stora framsteg inom processen. Därför kan EU-processen bromsas även om den nya regeringen genomför omfattande demokratiska och institutionella reformer.
Undvika historiska misstag
Serbien har varit i en liknande situation tidigare. När Slobodan Miloševićs odemokratiska regim förlorade makten år 2000 fanns stora förhoppningar om en snabb demokratisk omvandling. Mycket förändrades men delar av statsapparaten, de offentliga strukturerna, informella nätverken och den politiska kulturen från 1990-talet levde kvar.
Dagens Serbien är, till skillnad från 1990-talets, mer ekonomiskt integrerat med EU. Erfarenheterna efter Milošević visar samtidigt att ett regeringsskifte inte räcker för att långsiktigt förändra hur staten och samhället i stort fungerar. Den svåraste uppgiften blir att bygga ett varaktigt demokratiskt samhälle så att medborgarna inte behöver oroa sig för att ett auktoritärt styre ska återkomma även om Studentlistan skulle förlora nästa val.
Presidentval nästa test
Den demokratiska övergången ställs snart inför ett nytt prov. Efter att Vučić lämnat presidentposten måste Serbien hålla presidentval före årets slut. Den nya regeringen får därför knappast någon längre politisk smekmånad.
Presidentvalet som ska hållas i slutet av december blir ett första tydligt test på om maktskiftet också förändrar villkoren för politisk konkurrens. Det handlar inte bara om vem som vinner, utan om hur valrörelsen genomförs jämfört med tidigare. Om medierna ger kandidaterna rimligt utrymme, om offentliga resurser används neutralt och om myndigheter och arbetsplatser kan hållas fria från politiska påtryckningar.
Även frågor om röstlängden och förtroendet för själva valprocessen kommer åter att bli viktiga. Därför kan presidentvalet ge en tidig bild av om förändringen efter den 25 oktober också märks i praktiken. Studentlistan måste därmed snabbt gå från valvinnare till ansvarig för spelreglerna inför nästa val. Det verkliga testet blir om Serbien kan få förnyad och förbättrad demokrati inom de kommande åren för att säkerställa att demokratin finns kvar även under 2030-talet.
