Våld, diskriminering och löner i fokus på Finlands jämställdhetsdagar

I Finland har jämställdheten minskat på 2020-talet. Det visar mätningar av EU:s myndighet för jämställdhet, European Institute for Gender Equality (EIGE). Dessutom är våldet mot kvinnor i Finland det högsta i EU. Fram till i början av oktober hade 17 kvinnor bragts om livet vilket betyder att fler än en kvinna per månad mördas i Finland. Sedan dess har ytterligare tre kvinnor dödats. Att det utgör ett allvarligt hot mot jämställdheten lyftes under jämställdhetsdagarna som gick av stapeln den 7–8 oktober på Moderna Museet Emma i Esbo, väster om Helsingfors

Diskriminering och brist på jämställdhet i arbetslivet behandlades på flera seminarier. Var fjärde finländsk förälder uppger att hen erfarit diskriminering i samband med föräldraledighet eller graviditet. Vidare har 54 procent av de finländska kvinnorna erfarit sexuella trakasserier i arbetslivet. Diskriminering under fertilitetsbehandling lyftes av en deltagare med önskemålet att nästa regering skulle fortsätta att verka för bättre villkor för dem.

Jämställdhet var fokus men även intersektionalitet och mångfald lyftes när den tolfte upplagan av Finlands jämställdhetsdagar arrangerades bland annat av Finlands social- och hälsovårdsministerium i samarbete med Esbo stad, och nätverket Jämställdhetsaktörerna. Målgruppen var personer verksamma inom jämställdhet samt andra intresserade och målsättningen var att förbättra kunskapsflödet, utbyta erfarenheter av jämställdhetsarbete och utveckla jämställdhetsarbetets koordinering och metoder.

Jämställdhetsdagarna öppnades av socialminister Karoliina Partanen samt Esbos stadsdirektör Mervi Katainen. 

− Likabehandling och jämställdhet föds inte av sig själva, utan byggs varje dag inom forskning, beslutsfattande, arbetsliv, i organisationer och kommuner genom samarbete. Vårt mål är en stad och ett samhälle där alla är delaktiga och framgångsrika oavsett bakgrund, sade Katainen i sitt inledningstal.

Under jämställdhetsdagarna behandlades också jämlikhet i arbetslivet och invandrares situation specifikt i flera seminarier. Enbart i Esbo finns 150 olika nationaliteter och det talas 130 språk i staden. 

Jämställdhet och löner

Sedan 1980 har den finländska regeringen haft ett jämställdhetsprogram. Den nuvarande regeringen har ett 50-punktsprogram för jämställdhet. Enligt social- och jämställdhetsminister Partanen har 28 punkter redan klarats av, och resterande punkter är under beredning.

I Finland diskuteras föräldraledigheten som där går under beteckningen familjeledighet. I en utredning förra året förelogs ett avskaffande av det stödet – istället vill utredningen se en förlängning av hur länge föräldrapenningen kan betalas ut. Samtidigt föreslogs en längre reserverad föräldraledighet för fäder:

− Familjeledighetsförnyelsen har förbättrat situationen, men inte tillräckligt, och nästa naturliga steg är granskning av stödet. Stödet för familjeledighet främjar inte jämställdhet i arbetslivet, utan kan tvärtom vara ett hinder, och därför borde man avstå från det, sade social-och jämställdhetsminister Partanen som också menade att det finns bra alternativ för en jämställd delning av vården av barn i hemmet. 

En annan sak som lyftes under jämställdhetsdagarna var transparens i lönesättningen.  Finlands regering lade fram ett förslag i enlighet med EU-direktivet om lönetransparens i juli år, och enligt det skärps kraven på transparens från och med den den 1 januari 2027. Varje arbetsgivare med över hundra anställda kommer i och med det bli skyldiga att rapportera löneskillnaderna. Löneförhandlingarna skall vara öppna och arbetstagarna ska ha rätt att ställa frågor om genomsnittlig inkomstlön. Lönegapet i Finland är 15 procent mellan kvinnor och män, att jämföra med EU:s genomsnitt på tolv procent Sveriges tio procent.

Nedskärningar drabbar föreningslivet

Den finländska regeringen har genomfört stora nedskärningar som har drabbat organisationer som är verksamma inom social- och hälsoområdet, något som också togs upp under jämställdhetsdagarna. Enbart under de senaste fyra åren har nedskärningarna uppgått till cirka 100 miljoner euro, enligt Yle. Enligt Yle har drygt hundra organisationer blivit helt utan stöd under året och att utöver nedskärningar har stöd varit tidsbegränsade och investeringsstöden var engångsutbetalningar.

Stödet till den finländska barnskyddsorganisationen Föreningen för mödra- och skyddshem har minskat. Samtidigt har antalet skyddshemsplatser ökat med 15 och det planeras för 20 nya platser till nästa år. Enligt socialminister Karoliina Partanen ska även områden där de saknas helt i dag, bland annat i samiska områden, omfattas.

En organisation som sökte och beviljades ett EU-stöd för sin verksamhet är Transfeminiinit. De kan därför fortsätta projektet Transduuni för 18–29 åringar som stödjer unga transpersoner med yrkeskunnande, självkänsla och arbetssökande. Pilotåret var framgångsrikt – 80 procent av deltagarna fick antingen ett arbete eller en kom in på en utbildning inom åtta månader. Deltagarna angav i ett enkät, att de var antingen mycket nöjda eller nöjda med stödet och önskade en fortsättning av projektet. Den här organisationen har funnits sedan 2020 och verkar bland långvarigt unga arbetslösa transpersoner, och deltog också under jämställdhetsdagarna.

En organisation som däremot inte får något statligt stöd alls är Mansförbundet, en paraplyorganisation som samlar Finlands mansorganisationer och som anser sig vara utsatt för diskriminering. Det finländska kvinnoförbundet som i likhet med Mansförbundet är en paraplyorganisation och samlar landets kvinnoorganisationer får, liksom två andra kvinnoorganisationer, ett lagstadgat statligt stöd sedan 2007. Lagen tillkom 2007 när man firade hundra år av allmän rösträtt inklusive kvinnors rösträtt i Finland.

Socialminister Karoliina Partanen sade på eventet angående nedskärningar inom ideella organisationer för hälsa och sjukvård, att man följer upp situationen och utvärderar den. Hon sade att organisationernas arbete var viktigt och en över hundra år gammal tradition i Finland. En panel menade att organisationernas arbete med våldsoffren är viktigt och betonade att det är viktigt att medel för deras fortsatta arbete säkras. Partanen sade också att regeringen ser över alla finansieringsmöjligheter som möjligheterna till EU-finansiering vid nedskärningar. 

Calltorp: Förändring möjlig trots backlash

Annika Mikkonen från UN Women Generation Equality talade om att bara en femtedel av av alla verksamma inom teknologisektorn är kvinnor. Hon menade att mannen fortfarande är norm i Finland och lyfte att säkerhet i bilar har utgått från mäns kroppar och att kvinnor därför skadats allvarligare än män vid bilolyckor. Hon ansåg att jämställdhetsarbetet borde påskyndas, eftersom det med dagens takt skulle det ta ytterligare hundra år innan jämställdhet nås. 

Sofia Calltorp, chef för UN Womens kontor i Genève kommenterade jämställdhetsdagarna och ansåg att arbete, klass och pengar är en global utmaning. Hon lyfte att en av tio kvinnor enligt FN lever i extrem fattigdom i dag.

– Vi måste titta på systemen ifall vi vill ha en förändring, sade hon. 

Hon talade om att ekonomin är starkt styrd av genus, ras och klass liksom att det råder en global backlash för jämställdheten. Hon betonade att kvinnor fortsätter att bidra till ekonomierna samtidigt som sannolikheten är tre gånger högre för kvinnor att utföra oavlönat arbete än män. 

Trots en osäker tid med ökade kostnader, krig, klimatförändringar, polarisering och en tillbakagång inom jämställdhet menade Calltorp att en förändring är möjlig och att den kan börja på jämställdhetsdagarna i Esbo. Hon efterlyste även nya narrativ om arbete, klass och jämställdhet liksom ett behov av det nyskapande som att kunna föreställa sig det som ännu inte finns.

Paavo Teittinen,  ledare för den undersökande gruppen på Helsingin Sanomat, Finlands största morgontidning och belönad med European Press Prize (2022), föreläste om människohandeln i Finland. Han hade menade att arbetslösa manliga migranter ofta ses i tvångsarbete eller i anstäilningar med dåliga arbetsvillkor i informella ekonomier medan kvinnliga migranter förekommer i människohandel för sexuella ändamål. 

Föreläsningen utgick i huvudsak från hans eget prisbelönade verk Pitkä vuoro, på svenska ungefär ”ett långt arbetspass”, om det moderna slaveriet i Finland. I den skildras hur invandrare från Nepal, Irak, Bengladesh, Thailand, Vietnam och Uzbekistan utnyttjas grovt av arbetsgivare i Finland.