Sri Lankas stat och framför allt landets militär har i en rad rapporter anklagats för att systematiskt ha brutit mot basala mänskliga rättigheter i samband med gerillarörelsen Tamilska tigrarna förintades 2009. Men regeringen vill istället vända diskussionen mot ett världssamfund som ”missuppfattat” de politiska sakernas tillstånd.
SRI LANKA | Uppgifter om att uppemot 40 000 civila ska ha dödats i samband med militärens slutoffensiv 2009 har konsekvent förnekats av den lankesiska staten, rapporterade bland annat al-Jazeera tidigare i år.
Sri Lanka har ändå lovat att reda ut en rad ”missförstånd” gällande Sri Lankas människorättshistoria – samtidigt som FN förblir bekymrade över den lankesiska statens eftersläpande utredningsarbete och fortsatt gällande terroristlagar, vilka beskrivs som godtyckliga och riktade mot politiska, religiösa och etniska minoriteter.
”Måste korrigera missuppfattningar”
Sri Lankas president Gotabaya Rajapaksa har emellertid – åtminstone inrikespolitiskt – bibehållit en vässad ton gentemot världssamfundet på plats:
– Vi måste korrigera de missuppfattningar som har tagits till det internationella samfundet i det förflutna angående våra mänskliga rättigheter, sa under ett tal inför en ny parlamentssession tidigare i år.
Presidenten understryker också att regeringen inte ”stött någon form av kränkningar av de mänskliga rättigheterna”:
– Vi kommer inte heller att lämna utrymme för någon sådan handling i framtiden, sa Rajapaksa.
”Sätt stopp för straffriheten”
Enligt FN:s högkommissariat för mänskliga rättigheter (OHCHR), lett av Michele Bachelet, kan Sri Lanka endast uppnå ”hållbar utveckling och fred och varaktig försoning” om landet säkerställer ett klimat som respekterar en oberoende press och politiskt ofärgade institutioner.
Men framför allt behöver Sri Lanka gå till botten med ett annat och ännu större problem:
”Systematisk straffrihet måste få ett stopp”, konstaterar OHCHR i ett pressmeddelande.
