EU:s ministerråd nådde i förra veckan en överenskommelse om ett direktiv som syftar till att stärka företags ansvar för miljö och mänskliga rättigheter som nu ska förhandlas med EU-parlamentet. Men många miljö- och människorättsorganisationer riktar hård kritik mot rådets ståndpunkt som de menar är urvattnat och fullt av kryphål, bland annat då medlemsstaterna kan undanta banker och finansinstitut från lagen.
EU | Syftet med en sådan lag är att tvinga företag i EU, både sådana som är baserade i unionen och sådana som gör affärer inom EU, att ta större ansvar för miljö och mänskliga rättigheter. Företag förväntas göra risk- och konsekvensanalyser för att identifiera och förhindra negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljön i sina respektive verksamhetskedjor. I de fall då människor eller miljö skadas, ska drabbade kunna ställa företagen till svars för att få kompensation eller att företagen ställer saker till rätta.
En sådan lag om så kallad due diligence på engelska, eller ”tillbörlig aktsamhet” har länge efterfrågats av miljö- och människorättsorganisationer. När ministerrådet i förra veckan offentliggjorde sin ståndpunkt – som nu ska förhandlas med EU-parlamentet som tidigare med stor majoritet har röstat ja till att lagstifta om företags ansvar för miljö och mänskliga rättigheter – blev kritiken från miljö- och människorättsorganisationer hård:
– I dag vattnade europeiska länder ur ett betydelsefullt förslag att städa upp företag och stoppa företagsbrott. Det är en förlust för de kvinnor och män som jobbar under fruktansvärda villkor världen runt för att tillverka produkterna som hamnar i våra shoppingvagnar. De enda som firar i dag är den bakåtsträvande företagslobbyn, säger Oxfams Marc-Olivier Herman i ett pressmeddelande.
Finanssektorn kan undantas från lagen
Han pekar bland annat på att det finns många kryphål vad gäller företagens civilrättsliga ansvar, och att finanssektorn kan undantas från lagen som också inledningsvis bara kommer att gälla ”mycket stora företag” som har fler än tusen anställda, och som har 300 miljoner euro i nettoomsättning globalt eller när det gäller företag som inte är baserade i EU, 300 miljoner euro i nettoomsättning som har genererats i unionen.
– Finanssektorn kan fortsätta att finansiera människorättsbrott och skada planeten utan att hållas ansvariga eftersom det blir upp till varje europeiskt land att besluta huruvida de vill tvinga banker och andra finansinstitut att städa upp sin verksamhet, säger Marc-Olivier Herman.
Amnesty International riktar också hård kritik mot det som nu har presenterats som ministerrådets ståndpunkt, och pekar bland annat på den dispens som företag som säljer säkerhetsutrustning och övervakningsteknik kan få.
– Medlemsstaterna vill exkludera användandet av företagens produkter från deras skyldighet att hantera mänskliga rättigheter och miljöskada vilket innebär att europeiska företag som säljer ammunition, batonger och tårgas till företag med dålig meritlista vad gäller mänskliga rättigheter inte skulle bli tvungna att göra en konsekvensanalys kring mänskliga rättigheter. Europeiska investerare kan också fortsätta att investera i projekt som skadar människor och planeten, säger Amnesty Internationals Mark Dummett på organisationens hemsida.
Medlemstaterna ”ignorerar offren”
Han påtalar också att ministerrådet vill undanta vissa grundläggande mänskliga rättigheter från lagen, bland annat barns rättigheter och elimineringen av diskriminering mot kvinnor.
– Det är staternas skyldighet att försvara människor från att skadas av företag, inte att plocka russinen ur kakan om vilka rättigheter företagen ska respektera.
I en opinionsartikel publicerad på nyhetssajten EU Observer menar Jill McArdle från Friends of the Earth, Giuseppe Cioffo från paraplyorganisationen Cidse och Sylvia Obregon från the European Coalition for Corporate Justice, att lagen så som ministerrådet vill se den brister vad gäller en av de allra viktigaste aspekterna av en sådan lag – tillgång till rättvisa och upprättelse för de som faller offer för företags brott mot miljö och mänskliga rättigheter.
De menar att det inte kommer att erbjudas någon hjälp för dessa att ställa europeiska företag till svars för brott. ”Rådets ståndpunkt erbjuder ingen hjälp till fattiga samhällen som kämpar för att stå upp mot stora EU-företag som stal deras land och nekade dem rättvis kompensation, eller arbetares familjer som stämmer för skador efter en dödlig fabriksbrand”, skriver de i artikeln och fortsätter: ”I bästa fall ignorerar medlemsstaterna offren och i värsta fall försöker de att göra det ännu svårare för dem att få rättvisa”.
* * *
LÄS MER
Planerad EU-lag kan ge större skydd åt arbetare och miljö
Företag vill ha EU-lag om risk- och konsekvensanalys
EU-parlamentet röstade för ökat företagsansvar
