LIBYEN | Amnesty International publicerade på måndagen rapporten We are your masters”: Rampant crimes by the Tariq Ben Zeyad armed group  i vilken de konstaterar att bristen på ansvarsutkrävande har möjliggjort gruppens härjningar i framför allt de östra delarna av landet.

TBZ leds av Saddam Haftar, sonen till krigsherren och befälhavaren för LAAF, Khalifa Haftar, som länge har kontrollerat Libyens östliga del och som tidigare krigade mot landets internationellt erkända regering med säte i Tripoli.

– Sedan dess uppkomst 2016 har den väpnade Tariq Ben Zeyad-gruppen terroriserat människor i områden som kontrolleras av LAAF, de har åsamkat ett helt register av skräck inklusive utomrättsliga avrättningar, tortyr och annan misshandel, påtvingande försvinnanden, våldtäkt och andra sexuella övergrepp och tvångsförflyttningar – utan rädsla för konsekvenser, säger Hussein Baoumi, Amnesty Internationals forskare på Egypten och Libyen i ett pressmeddelande på organisationens hemsida.

Amnesty International kräver att både Saddam Haftar och hans högra hand, Omar Imraj, ska entledigas från sina uppdrag och att de båda ställs inför rätta:

– De måste omedelbart flyttas från positioner som gör det möjligt för dem att begå ytterligare brott eller göra det möjligt för dem att blanda sig i utredningar i väntan på utredningarnas resultat, säger Hussein Baoumi som också uppmanar LAAF att stänga förvar som drivs av TBZ samt att släppa alla som hålls i ”godtyckligt förvar”

Utomrättsliga avrättningar och tortyr

Amnesty International har intervjuat 38 personer som bor eller har bott i områden som kontrolleras av LAAF som också har kritiserats hårt av Amnesty International. Vissa av de intervjuade har tidigare suttit i förvar, andra har blivit tvångsförflyttade och ytterligare andra har varit militära befälhavare. Organisationen har bland annat funnit 25 personer som godtyckligt hade tagits i förvar av TBZ mellan 2017 och 2022 på grund av deras politiska åsikter, deras familje- eller klantillhörighet eller på grund av deras religiösa tillhörighet.

Människorättsorganisationen har dokumenterat ett flertal brott mot internationell rätt som stridande för TBZ har varit involverade i. Brotten har riktats mot libyer, flyktingar och migranter, som har befunnit sig i områden som är under LAAF:s kontroll.

Amnesty International rapporterar bland annat om två utomrättsliga avrättningar under 2020 och en 2021. Dessa begicks av män som tros ha varit medlemmar av TBZ. Två av männen ska ha skjutits till döds efter att de fördes bort under förhållanden som utgör utomrättsliga avrättningar, och den tredje mannen avled efter tortyr. Enligt vittnesmål ska en av männnen, en 22-årig man, ha förts bort från sitt hem i Bengazi i december 2020. Han hade innan bortförandet skrivit kritiskt om TBZ på sociala medier. Hans skottskadade kropp hittades 40 dagar senare.

– Om inte det internationella samfundet ändrar sin attityd till Libyen och prioriterar mänskliga rättigheter över kortsiktiga politiska intressen riskerar otaliga fler människor som är utlämnade till TBZ att bli bortförda, dödade, torterade eller försvinna. Alla stater borde använda universell jurisdiktion för att utreda befälhavare och medlemmar av TBZ som misstänks för ansvar för brott mot internationell rätt där det finns bevis, utfärda arresteringsorder och försöka åtala dem, säger Hussein Baoumi.

Krig och väpnade konflikter i ett drygt årtionde

Libyen har haft återkommande krig och väpnade konflikter sedan 2011 med en internationellt erkänd regering i Tripoli i västra Libyen och ett annat maktcentrum baserat kring parlamentet i staden Bengazi i öst. Landet har flera olika arméer och miliser, och har under många år varit hemvist för flera olika utländska stridande, bland annat genom den ryska Wagnergruppen.

LAAF har länge kontrollerat delar av östra Libyen och har då, enligt Amnesty International, utfört regeringsliknande funktioner. Bland de miliser och väpnade grupper som verkar under LAAF tillhör TBZ en av de största och mest inflytelserika.

De många miliserna i landet har delvis att göra med att landets tidigare diktator Muammar Gaddafi – som själv kom till makten genom en militärkupp – var rädd att en stark nationell armé skulle kunna utmana honom. Därför urholkades armén och istället fick väpnade styrkor som leddes av hans söner stöd och kunde växa sig starka.

När Gaddafi störtades i och med protesterna under den arabiska våren 2011, och senare det året greps och dödades, kunde miliserna i landet växa sig ännu starkare. Detta då miliserna blev avlönade av landets centralbank vilket både skänkte dem legitimitet och utökade deras inflytande och möjlighet att rekrytera än fler män.

Landet höll 2012 de första fria valen på 50 år och framtidsutsikterna såg relativt goda ut. Men snart inleddes allt mer omfattande stridigheter. 2016 kom den så kallade Government of National Accord till stånd och installerades i Tripoli men även den var svag i förhållande till landets miliser. 2019 gick Khalifa Haftar till attack mot den internationellt erkända regeringen och tog under en tid allt mer mark även i västra Libyen. Men under 2020 kunde den internationellt erkända regeringen återta initiativet.

I december 2021 skulle presidentval hållas i Libyen men det sköts i sista stund upp. Bland kandidaterna fanns då bland annat Khalifa Haftar, det vill säga pappan till TBZ-milisens ledare Saddam Haftar. Även Saif al-Islam fanns med bland presidentkandidaterna – en av Muammar Gaddafis söner. Båda har anklagats för krigsbrott.

I förra veckan varnade FN:s särskilde sändebud till Libyen, Abdoulaye Bathily, att landet riskerar att splittras ytterligare. Han uppmanar därför länder med inflytande att pressa de rivaliserande libyska ledarna Khaled al-Mashri som leder landets västra del och Aguila Saleh som är talman för landets östligt baserade parlament – till att enas om att hålla val, rapporterar Associated Press.

* * *
LÄS MER
Val i Libyen skjuts upp
Libyen går en osäker framtid till mötes
Massgravar upptäckta i Libyen