I Litauens huvudstad Vilnius är kriget i Ukraina högst närvarande – och oron är stor över att landet kan stå på tur i den ryska strategin.
– Vi är vana vid att vara rädda för Ryssland, säger Vilniusbon Karolina till TT:s utsända.
LITAUEN | Tecknen på det pågående kriget i Ukraina är många och finns överallt i Vilnius. Redan utanför stadens flygplats möts besökare av en affisch med frasen ”Ära åt Ukraina” mot en blågul fond, och i fönster, bilar och på balkonger runt om i staden har invånarna placerat ukrainska flaggor för att visa sitt stöd.
Några dagar efter den ryska invasionen samlades tusentals människor under fyra dagar i en park framför den ryska ambassaden i staden för att protestera mot angreppet. Protesterna fick också ett mer konkret uttryck, då gatan framför ambassadbyggnaden efter ett beslut av stadens borgmästare fick ett nytt namn – och numera heter De ukrainska hjältarnas gata.
”Är orolig som mamma”
I dag vittnar efterlämnade plakat, med budskap som ”Dra åt helvete, ryska krigsfartyg” och ”Voldemort, go home”, om demonstrationerna på den annars idylliska platsen, där ett antal Vilniusbor njuter av solen under en av de första vårdagarna.
Indre drar en barnvagn med sin åtta månader gamle son över bron som byggts över en damm med simmande änder. Hon var en av demonstranterna de där första dagarna efter invasionen då en chockvåg drog genom Litauen – och hon är rädd.
– Som mamma är jag väldigt orolig – det är en stor skillnad när man har barn jämfört med om man bara har sig själv att tänka på. Om kriget skulle komma hit hade jag stannat kvar om jag varit ensam, men nu … Jag vet inte vad jag skulle göra, säger hon till TT och fortsätter:
– Och jag tror inte att Ryssland nöjer sig med Ukraina. Kriget kommer inte att ta slut där.
Även Laura, som är på väg hem från sin arbetsplats i närheten av parken, säger att hon är rädd och framför allt chockad över den ryska invasionen.
– Jag trodde aldrig att det här skulle hända. Visst hade man talat om riskerna på nyheterna, men jag trodde inte att något sådant kunde hända på 2000-talet. Vi vill inte ha ett tredje världskrig – frågan är vad Putin vill, säger hon och fortsätter:
– Ryssarna verkar stödja Putin, så hur det här slutar är omöjligt att veta. Men jag hoppas att det tar slut snart och att de lämnar Ukraina.
”
Redo att försvara vår frihet”
En anledning till den stora oron i Litauen efter den ryska invasionen av Ukraina är landets utsatta geografiska position, där man delvis befinner sig inklämd mellan Belarus och den ryska, hårt befästa, exklaven Kaliningrad.
Litauen blev 2004 medlem av försvarsalliansen Nato men trots det finns en oro att landet är ett potentiellt mål i den strategi som nu förs fram av Putin.
En bit längre bort i parken framför den ryska ambassaden i Vilnius står en äldre man och betraktar högarna med plakat på avstånd. Algimantas, som har en kamera runt halsen, säger att han visserligen tror att Litauen i och med sitt Natomedlemskap är tryggare än Ukraina någonsin var, men tillägger uppgivet:
– I och för sig trodde ingen för två veckor sedan att Ryssland skulle invadera Ukraina – så vem vet något över huvud taget? Jag hoppas att Nato håller sitt löfte, men jag är inte säker på det.
Självständigt 1990
Litauen var också den första av sovjetrepublikerna som i en våg av nationalism deklarerade sin självständighet 1990. Enligt Lukas, som sitter och väntar på en vän på Vincas Kurdica-torget i centrala Vilnius, finns nationalismen i dagens Litauen framför allt i den yngre generationen – som också är redo att försvara sitt land om så skulle krävas.
– Kanske beror det på att många i min generation har pluggat utomlands och fått insyn i andra länder. Det gör att vi är beredda att försvara den frihet vi har här, säger han.
Landets historia är dock alltid närvarande även bland de yngre invånarna – och vid den ryska invasionen av Ukraina väcktes obehagliga minnen till liv, enligt Karolina, som är ute och rastar sin labrador i parken framför den ryska ambassaden.
– Med tanke på vår historia är jag rädd, även om de första dagarnas panik efter invasionen i Ukraina har försvunnit. Nu är vi mer rationella, säger hon och tillägger:
– Men vi är vana vid att vara rädda för Ryssland.
Relaterade artiklar:
”Påminner om finska vinterkriget”
Kriget skakar även de rikas ”Londongrad”
ESSÄ | Det saknas en feministisk syn i Nato-debatten
Uppgifter: Över 50 döda på en dag i Tjernihiv