Världens hunger blir allt mer akut. Tidningen Omvärlden, som tidigare har rapporterat om sambandet mellan kriget i Ukraina och spannmålskrisen, och betonat att de allra fattigaste i världen får ta den allra hårdaste smällen, rapporterade i förra veckan om ett annat skrämmande samband – kopplingen mellan hungerkrisen och spekulanter på råvaror. Den globala situationen har nämligen gjort att aktörer som spekulerar på grundläggande varor som vete och majs har tjänat motbjudande mycket på de höjda matpriserna. Med andra ord så skjuter världens miljardärer i höjden samtidigt som fler och fler familjer inte längre kan servera mat på sina bord.
Att spekulera på olika börser för råvaror kan vid första anblick verka relativt harmlöst. Många gånger så ger handeln på den så kallade terminsmarknaden en säkerhet för både lantbrukare, uppköpare och producenter då de får en framförhållning i sina kostnader. Men, marknaden släpper också in medverkare som enbart spekulerar på prisförändringarna. Det är dessa aktörer som tjänar stora summor när de gissat rätt på dagens ökade matpriser. Marknaden har blivit så attraktiv att till och med spekulanterna ökat rejält i antal, det finns alltså många smarta snillen som vill få en del av kakan. Tidningen Omvärlden drar (tillsammans med experter inom området) slutsatsen att denna typ av spekulation gör maten dyrare och drabbar jordens allra fattigaste personer.
Intressant nog drog även den svenska regeringen en liknande slutsats under 2017, då de ifrågasatte om denna typ av marknad var moraliskt försvarbar, då den kan leda till ökade matpriser. Tyvärr var deras uttalande relativt blygsamt och har inte hindrat svenska fonder från att spekulera med jordbruksprodukter. Även EU har belyst problemet under 2020, då marknaden dämpades något. Dock verkar åtgärderna varit mer av en skenmanöver än ett problem som tagits på allvar.
I slutet på maj släppte Oxfam en rapport vid namn profiting from pain (att tjäna pengar på smärta). Bland annat, så uppmärksammades hur många nya miljardärer som har skapats världen över under pandemin – ungefär en miljardär var 30:e timme. De menar att pandemin kom under en tid då världens klyftor redan höll på att öka, att decennier av nyliberala policys lagt grunden för den kris vi ser idag. Samtidigt som olika aktörer inom mat, läkemedel, teknik och energisektorerna har kunnat fylla fickorna så har fler och fler trängs ihop under fattigdomsgränsen. Dessa samband bör stå i strålkastaren, inte i skuggan.
Om man blundar för denna utveckling med en girig strävan efter kapital, så kommer konsekvenserna ändå att komma ifatt i framtiden, genom flyktingströmmar och ett skriande behov av humanitär hjälp. Oxfamrapporten menar att det rimligaste är att beskatta de allra rikaste och jag kan inte mer än hålla med. Men det är också brist på något annat i världen för att motverka problemet – ren och skär solidaritet.
Tumme upp:
Tidningen Omvärlden som belyser sambandet mellan spekulation på råvaror och fattigdom.
Tumme ner:
Elon Musk, världens rikaste man, är så rik att han hade kunnat förlora 99 % av sin förmögenhet och fortfarande vara i världen top 0.0001 % av världens rikaste personer. Sedan 2019 har hans förmögenhet ökat med 699 %.
