Önsketänkande eller verklighet? EU:s klimatpolitik har hamnat i skottlinjen inför valet i juni – men går det att riva upp lagpaketet?
KLIMAT | Bönder protesterar och partier till höger mobiliserar mot klimatpolitiken. Men när SD:s toppnamn till EU-valet i juni, Charlie Weimers, vill riva upp åtgärdspaketet Fit for 55 kallar klimatminister Romina Pourmokhtari (L) det för ”swexit-fantasier”.
Med sitt klimatpaket har EU tagit stora steg på vägen mot målet att minska utsläppen med 55 procent till 2030. Lagstiftningen i stort är klubbad och ska införas i medlemsländerna.
Bromsas?
Samtidigt är motståndet högljutt mot det kritiker ser som allt för betungande åtgärder. Men att helt skrota Fit for 55 är önsketänkande, menar Naghmeh Nasiritousi, forskare vid Utrikespolitiska institutet och Linköpings universitet.
– Att riva upp hela paketet blir svårt, såvida man inte tänker sig att EU ska lämna Parisavtalet och det finns inte på kartan. Men beroende på vilka politiker som bestämmer efter valet finns risk för att klimatpolitiken saktas ned, säger hon.
– Det finns flexibiliteter i paketet som ger möjlighet att försena eller skjuta upp saker. När det gäller nya marknadsmekanismer har man till exempel skrivit in att man kan skjuta upp införandet om prisuppgången redan är väldigt hög.
Inbyggda översyner är ett sätt som gör det möjligt att ändra delar av Fit for 55, enligt Mats Engström, senior rådgivare vid forskningsinstitutet Sieps.
– Sedan är frågan om det finns politisk majoritet att ändra alltihopa. Jag uppfattar det som att det just nu finns starkt stöd för att klara minst 55 procents minskning till 2030. Men visst går det att ändra saker, säger han.
– Man kan inte se det som att det här paketet är skrivet i sten. Det beror på EU-valet, hur ländernas regeringar agerar och om de klarar målen på hemmaplan.
Översyn
Klimatmålen till 2030 och 2050 är inskrivna i EU:s klimatlag. I den finns också inbyggda översyner.
– Jag tror inte att man är så pigg på att ändra själva siffrorna. Men det kan uppstå diskussion om att delvis nå målen genom åtgärder utanför EU, säger Engström.
Väldigt mycket av besluten EU tagit kommer att genomföras, enligt Engström.
– Det är ett stort klimatsteg att göra det. Om det blir försvagningar på några punkter beror på om det blir en sväng högerut i parlamentsvalet, säger han.
– Risken då, förutom för klimatet, är att man i andra delar av världen får en bild av att EU inte klarade av sina mål. Även de som inte vill ha så mycket klimatpolitik kommer att kunna säga ”titta, EU klarade inte allt som de hade lovat”.
Fakta: EU:s klimatmål
EU:s övergripande klimatmål är att senast 2050 vara klimatneutralt.
År 2030 ska EU:s nettoutsläpp vara minst 55 procent lägre än de var 1990. Det pågår också arbete med att ta fram ett etappmål till 2040.