BRASILEN | Presidenten för kommissionen, juridikprofessorn Eneá de Stutz e Almeida, böjde på tisdagen förra veckan knä inför ledarna för urfolken Krenak och Guarani-Kaiowás, och erkände det lidande som deras folk hade genomlidit.

– I den brasilianska statens namn vill jag be om ursäkt för allt lidande som ditt folk utsattes för, sade Almeida till ledaren för Krenak – Djanira Krenak, och betonade att ursäkten inkluderade de 500 åren av förföljelse sedan den portugisiska koloniseringen år 1500 skriver the Guardian.

Milstolpe för Brasiliens urfolk

Denna ursäkt markerar en viktig milstolpe för Brasiliens urfolk, vilka har lidit av decennier av förtryck och övergrepp. Bland de mest smärtsamma minnena är det ökända ”urbefolkningskoncentrationslägret”, där många interner utsattes för misshandel och förbjöds tala sina egna språk.

Trots att ursäkten omfattar endast två specifika fall, har ledare och historiker förhoppningar om att den kommer att öppna dörren för ytterligare undersökningar och skadestånd för de många andra ursprungsbefolkningsgrupper som drabbats av diktaturens övergrepp. Krenak själv har ägnat årtionden åt att kämpa för rättvisa för sitt folk och hoppas nu på kompensation för de urfolk som förlorade sina traditionella territorier.

Under perioden 1957 till 1980 upplevde Brasiliens ursprungsbefolkningar, inte bara Krenak- och Guarani-Kaiowá-samhällena, statliga och affärsmässiga ingripanden på sina territorier, amnestikommissionen. Dessa ingripanden ledde till dödsfall, fysiska övergrepp och en omvälvande förändring av deras traditionella livsstilar.

Minst 8 350 mördades

Enligt den slutrapport som presenterades 2014 om kränkningar av de mänskliga rättigheterna under Brasiliens civil-militära diktatur, fastslog Comissão Nacional da Verdade, Nationella sanningskommissionen, att minst 8 350 urfolksmedlemmar mördades. Många andra utsattes för olika former av våld och övergrepp under denna tid, rapporterar Agência Brasil.

Joenia Wapichana, presidenten för den nationella urbefolkningsmyndigheten Funai, närvarade personligen vid rättegången och betraktar beslutet som ett betydelsefullt framsteg för att upprätthålla minnet av händelser som fortfarande är relativt okända.

– Minnet är väldigt viktigt för urbefolkningar. Tack vare det vet vi var vi kom ifrån och vart vi vill gå. Det raderas inte bara. Det används för att rätta till misstag och få saker rätt, särskilt i förvaltningen av ett land. Att göra detta minne offentligt är viktigt, kommenterade Wapichana och tillade att ”alla ursprungsfolk förtjänar rättvisa”.

Trots glädjen över ursäkten påminner många om att det fortfarande krävs mer handling från myndigheternas sida för att adressera de historiska orättvisorna mot urfolk och andra minoritetsgrupper i Brasilien.

***
_{ⓘ Artikeln är bearbetad med stöd av AI och faktagranskad av Tidningen Global.}