DEBATT | Till skillnad från vad många tror finns det ingen riktig trend av ”de-globalisering” i världen. Olika mediala rapporter om “globaliseringens död” är starkt överdrivna och bygger på myter. Medan den globala handeln med varor kanske har planat ut, har den gjort det på historiskt höga nivåer. Till exempel nådde USA:s export och import av varor rekordhöjder när de justerades för inflation under 2022, trots coronapandemin.

Samtidigt fortsätter olika aspekter av globalisering, såsom handel med tjänster, digital handel, gränsöverskridande investeringar, migration och kulturellt utbyte, att växa. Även om handels- och globala värdekedjor förändras på grund av nya ekonomiska och geopolitiska faktorer, var sådana förändringar att förvänta på grund av teknologiska framsteg och förändrade globala dynamiker.

Istället för en nedgång i globaliseringen ser vi en ”åter-globalisering” där företag, både stora och små, diversifierar sina inköp, uppgraderar logistikteknologi och ändrar lagerstrategier. Globaliseringen ser annorlunda ut jämfört med för tio år sedan, men gränsöverskridande handel, investeringar och migration fortsätter att växa världen över.

Enligt analyser från Världshandelsorganisationen (WTO) har global handel med halvfabrikat, viktiga för tillverkning av slutprodukter, överträffat nivåerna före pandemin 2021 och förväntas fortsätta växa. Ett annat exempel är det rekordhöga antalet fartyg — totalt 23 583 — som passerade Suezkanalen under 2022, trots den tillfälliga blockeringen orsakad av fartyget Ever Given 2021. För att hantera ännu mer trafik i framtiden expanderar Suezkanalens myndighet kanalen.

Digital handel växer också betydligt och inkluderar gränsöverskridande leverans och konsumtion av informationsteknologiprodukter. Det omfattar även tjänster som juridisk rådgivning, forskning och utveckling samt onlineutbildning. WTO-data visar att den globala exporten av digitalt levererade tjänster tredubblades mellan 2005 och 2021 och nådde 3,71 biljoner dollar under 2022.

Myter om de-globalisering missar ofta globaliseringens kärna och misstolkar reglerna för internationella handelsavtal. Många debattörer och politiker som motsätter sig global integration och kosmopolitiska idéer tar inte hänsyn till hur regeringar och multinationella företag har svarat på de senaste störningarna, som pandemin och kriget i Ukraina.

Trots globala problem som klimatkrisen, pandemin och krig är det felaktigt att tro att globaliseringen är på tillbakagång. Dessa utmaningar har ännu inte stoppat nya former av globalisering driven av ny teknologi som kryptovalutor liksom miljarder privata aktörer som engagerar sig i fredlig, ömsesidigt fördelaktig handel och samverkan bortom politisk retorik och nationella gränser.

Globalisering spelar också en avgörande roll i att hantera klimatfrågan politiskt, socialt och ekonomiskt. Genom bland annat gröna marknader och delning av teknologi kan mänskligheten bekämpa klimatförändringar mer effektivt. Globaliseringen omvandlas och anpassar sig, och med rätt åtgärder, som basinkomst och global skatteväxling på koldioxid blir det möjligt att fler bidrar till en mer rättvis, hållbar och sammanhållen värld.

***
Vladan Lausevic, samhällsdebattör