TURKIET – Erdogan får i alla fall delvis den seger han ville ha. Visserligen förlorar han den egna majoriteten i parlamentet och blir därför beroende av allianspartnern MHP, det ultranationalistiska partiet, men han slipper en andra omgång i presidentvalet och det tror jag han är mycket tacksam för, säger Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, till TT.

Historiska bottennivåer

Kvar står en stor utmaning som hade hamnat i knät på vilken president som än hade vunnit, nämligen den turkiska ekonomin, kommenterar Levin.

– Den ser ut att överhetta och är kanske på väg mot en hård landning. Det ryktas om att Turkiet förhandlar med (Internationella valutafonden) IMF om ett stödpaket, valutareserverna sinar mycket snabbt och den turkiska liran har fallit 20 procent det här året.

Den turkiska liran är nere på historiska bottennivåer mot dollarn, även om den stärktes något omedelbart efter valresultatet. Dessutom har landet en inflation på över 12 procent.

– På lång sikt behöver Turkiet göra ett skifte, från den investeringsdrivna ekonomin med fasta investeringar i byggsektorn och infrastruktur som en motor för tillväxt, till en mer långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt som bygger på export och investeringar i forskning och utveckling. Det syns inga tecken på att man tagit några seriösa steg mot det.

Får större makt

Erdogan blir nu förste president att styra under den nya författningen som ger hans ämbete utökad makt.

– Han har dock redan en hel del av de här befogenheterna i praktiken i och med det undantagstillstånd som råder sedan det misslyckade kuppförsöket 2016. Men Erdogan har lovat att häva det och det kan han kosta på sig, skulle jag vilja hävda, när han får så utökade maktbefogenheter.

– I stort sett betyder det att Turkiet slår in på den väg man gått sedan AKP vann valet 2002, säger Paul Levin.