För inte så många år sedan var Venezuela det kanske rikaste landet i Latinamerika. Men nu flyr miljoner venezuelaner undan hyperinflation och varubrist. Många möts av våld, protester och stängda gränser.
VENEZUELA I måndags trädde Venezuelas nya valutasystem i kraft. I ett försök att stoppa hyperinflationen har president Nicolás Maduro devalverat valutan med minst 96 procent och knutit den till den omtvistade kryptovalutan petro. Det har tagits emot med såväl resignation som ilska.
– Det är inte första gången en plötslig devalvering genomförs. För den majoritet som ändå är motståndare till Maduros regim understryker det bara inkompetensen och oviljan att göra det som behövs, som ordentliga ekonomiska reformer, säger Fredrik Uggla, professor i Latinamerikastudier på Stockholms universitet.
Lämnar landet
På bara några år har Venezuela gått från att vara ett av regionens rikaste länder till att bli ett av de fattigaste.
– Det vi ser är en brutal omställning där ett folk som tidigare i huvudsak har varit medelklass nu blir väldigt fattiga. Många röstar då med fötterna.
Nästan 7 procent (2,3 miljoner) av venezuelanerna bor numera utanför Venezuela. Av dem har 1,6 miljoner flytt bara under de senaste 2,5 åren, enligt FN. Flyktingkrisen kallas den största i Latinamerikas historia och många som lämnar landet lider av undernäring.
– Jag tänker kortsiktigt nu. Jag kanske ändrar mina planer för att flytta om en månad eller en och en halv. Jag ser inga möjligheter här. Ingenting. Vi jobbar och jobbar och ändå har vi inte tillgång till det viktigaste, som mat, säger Keila Leiba, som tänker flytta till Mexiko 2019, till The New York Times.
De flesta flyr till grannländer som Brasilien och Colombia, men de som har råd fortsätter till Ecuador, Peru, Chile och Mexiko. Inledningsvis togs de emot väl eftersom Venezuela under 1980- och 1990-talen tog emot mängder av människor på flykt undan diktatur och fattigdom i regionen. Men allt eftersom flyktingströmmen tilltagit har oro över förlorade arbetstillfällen och ökat våld vänt opinionen.
Nyligen utbröt våldsamheter mellan lokalbor och flyktingar i gränsstaden Pacaraima i Brasilien där en mobb attackerade ett uppsamlingsläger. Omkring 1 200 venezuelaner tvingades fly tillbaka över gränsen. Dessutom har Ecuador meddelat att endast venezuelaner med giltiga pass släpps in, vilket har lett till stor oro hos dem som har fastnat på Colombias sida av gränsen utan giltiga handlingar. Peru har infört liknande regler.
Venezuela har haft riktigt dåliga relationer med sina grannar de senaste åren, men det är klart att detta har försämrat dem ytterligare, säger Uggla.
Ekonomin i fritt fall
– Venezuelas problem började 2014 då oljepriset sjönk kraftigt. Oljan står för 95 procent av landets export men trots att oljepriset har vänt uppåt igen har ekonomin inte förbättrats.
– Att oljepriset stiger borde vara goda nyheter. Men sedan 2014 har man ungefär halverat produktionen och man talar nu om att man kan få ytterligare ett större tapp. Det spelar ingen roll att priset stiger om du inte har någon olja att sälja.
Och det ser inte ut som att det kommer att bli någon förbättring den närmaste tiden. Den splittrade oppositionen har svårt att samla folk till effektiva protester mot Maduro, som har fortsatt stöd från militären och andra nyckelspelare.
– Det är svårt att säga vad som kommer att hända. Det kommer hela tiden rapporter om brist på mat, medicin och pengar. Det kan ju inte vara hur länge som helst. Samtidigt har Maduro lyckats hänga kvar mycket längre än vad man tidigare trott skulle vara möjligt, säger Uggla.
