Per Gahrton hoppas på Annie Lööf som statsminister. I en regering med bara Centerpartiet. Detta meddelades häromveckan i Aftonbladet. Tanken är att S, MP, V och L ska lägga ner rösterna och passivt släppa fram Annie Lööf. Hon skulle sedan luta sig lite varstans, men inte så långt till höger, är tanken.

Liten ynka minoritetsregering har funnits förr. Ola Ullsten, i det som förr hette Folkpartiet, bildade en sådan. Året var 1978. Stödet bestod av 39 ledamöter.

Sedan dess har mycket vatten har runnit under broarna. En del bruna rötter har spolats upp på Helgeandsholmen. Vilket gjort livet på holmen svårare.

Nu är inte Per Gahrton ensam om tanken på Lööf som statsminister. Tvärtom. Världen väntar på henne. Och längtar efter henne.

Efter det att hon ärades med att bli inbjuden till Bilderberggruppen – en privat elitklubb på global nivå – förklarade professorn i statsvetenskap Magnus Hagevi för Värnamo Nyheter att ”Bilderberggruppen ser henne som en blivande statsminister och de vill veta var hon står i vissa frågor”.

Värnamo Nyheter är Annie Lööfs lokala tidning, om man bortser från att hon numera bor i Nacka utanför Stockholm.

Vi kan vara säkra på att Bilderbergarna blev nöjd med vad de fick höra. Platt skatt, avregleringar, bolagiseringar, Ceta, frihet för kapital att gå på tillväxtjakt varhelst det vill. Och Natomedlemskap. Hela Annie Lööfs ideologiska paket passade fint. Med idoler som nyliberalismens politiska moder Margaret Thatcher.

Bingo! Statsministerkandidat! I Sverige! Tänkte nog många på det där mötet.

Men så har Annie Lööf minsann, under sedvanlig tystnad, också blivit invald i Trilaterala kommissionen. Den finaste av de privata globala elitorganisationerna. I denna illustra församling har hon sällskap av tre andra svenskar: Carl Bildt, Marcus Wallenberg och Svenska Dagbladets chefredaktör Tove Lifvendahl.

Om någon får för sig att det doftar nyliberalism så är det helt riktigt. Globalisering som minskar det man kallar ”fragmentering” – det vi andra, mindre vetande, kallar demokratier – har länge stått på dagordningen. Ja, ända sedan organisationen bildades för 45 år sedan av David Rockefeller, Henry Kissinger och Zbigniew Brzezinski. Demokratier är ju besvärliga, de kan ta miljö- och hälsobeslut som försvårar varuflöden. De kan begränsa kapitalets frihet och sådant otyg.

Syftet med organisationen var att samla de bästa hjärnorna i Västeuropa, Nordamerika och Japan för att dessa ”med ljus och ledning” ska fungera som rådgivare för världens formella beslutsfattare. Lustig nog visade det sig att de främsta hjärnorna var belägna i företrädare för monetära intressen såsom transnationella bolag, finansiärer och deras uppbackare i medievärlden. Så det kan bli.

Ett vet jag: Trilateralen skulle inte kommit på tanken att bjuda in Olof Johansson, ni vet Centerns tidigare ledare, som med föraktfull ton kunde fräsa till om ”bolagshögern”. Det var då Centern definierade sig som parti på humanekologisk grund. Det har flutit mycket sörja under broarna sedan dess.