KLIMAT Världens befolkning väntas uppgå till 10 miljarder 2050 – att säkra en tryggad livsmedelsförsörjning är därför viktigare än någonsin. Den globala matproduktionen och konsumtionen ger dock upphov till stor miljöpåverkan runt om i världen. Om produktionen och konsumtionen fortsätter på samma sätt som nu kommer vi snart överskrida vetenskapligt identifierade gränser för vad planeten tål.

– Det var ganska dramatiskt att se hur kraftigt vi skulle överskrida planetens gränser om vi inte gör någon förändring, säger Marco Springmann vid Oxfords universitet, som är en av författarna till en ny rapport som undersöker matkonsumtionens miljöpåverkan.

– Matsystemet ökar trycket när det gäller markanvändning och bidrar till att skog avverkas. Om du tar bort för mycket skog så förstör du de reglerande ekosystemen eftersom skogar lagrar koldioxid samtidigt som de utgör viktiga livsmiljöer för vilda arter och reservoarer av biologisk mångfald, tillägger han.Över 40 procent av marken i världen används för jordbruk eller har avsatts för jordbruk. Det har lett till att mer än hälften av världens skogar försvunnit.

FN-organet UNCCD uppger att det främst är det kommersiella jordbruket som drivit fram den utvecklingen tillsammans med produktionen av nötkött, sojabönor och palmolja.

I Amazonas har skog avverkats för att ge plats för boskap och odlingar av soja för att förse djur med foder. Faktum är att hälften av planetens användbara jordbruksmark används för boskap och produktion av foder till boskap. Det är en yta lika stor som Nord- och Sydamerika sammantaget.

Den intensiva användningen av konstgödsel har lett till sjunkande produktivitet, markförstörelse och till och med ökenspridning. Det har även bidragit väsentligt till ökade utsläpp av växthusgaser.Enligt den nya rapporten, som publicerades i tidskriften Nature i oktober förra året, bidrog matsystemet till utsläpp av 5 miljarder ton koldioxid enbart år 2010. Samtidigt varnar rapportförfattarna för att livsmedelssystemets miljöpåverkan kan öka med 50 till 90 procent om ingen förändring sker, vilket skulle överskrida gränserna för det säkra och rättvisa utrymmet för mänskligheten.

Marco Springmann påpekar att det krävs tekniska förbättringar för att kunna skapa en hållbar livsmedelsproduktion och minska efterfrågan på mer jordbruksmark. En annan åtgärd är en övergång till en vegetarisk kost.

– En mer växtbaserad kost skulle vara ännu bättre med tanke på utsläppen av växthusgaser, och det ger också en mer välbalanserad och hälsosam kost. Beräkningar visar att vi kan minska trycket på jordbruksmarken om vi förändrar vår kost, säger Marco Springmann till IPS.Förändrade och mer hälsosamma matvanor kan minska utsläppen av växthusgaser och även minska annan negativ miljöpåverkan med nästan 30 procent, enligt rapporten i Nature.

En annan rapport, som bland annat miljöforskare vid Stockholm Resilience Centre arbetat med, publicerades i den medicinska tidskriften The Lancet den 17 januari. Den visar att en snabb omställning i hela livsmedelssystemet krävs för att alla ska kunna äta god, nyttig och miljövänlig mat, och för att det ska vara möjligt att förbättra den globala folkhälsan, stabilisera klimatet och bevara en hållbar planet.

– Den mat vi äter och hur vi producerar den är avgörande för människors hälsa och för planeten, och i nuläget ser det riktigt illa ut, säger en av rapportens författare, Tim Lang.

– Vi behöver en kraftig omställning där det globala matsystemet struktureras om i en skala som aldrig tidigare skådats. Även om detta inte är lätt att göra så är det inom räckhåll. De vetenskapligt definierade mål som vi har tagit fram för en hälsosam och hållbar kost är en viktig grund som kan stödja och driva denna förändring, tillägger han.

Enligt rapporten i The Lancet måste konsumtionen av rött kött halveras, medan konsumtionen av grönsaker, frukt och nötter måste fördubblas.

Marco Springmann säger att enbart information inte är tillräckligt för att skapa förändrade kostvanor. Han menar att priset på mat måste anpassas efter klimatpåverkan och hälsoeffekter. Nötkött skulle behöva kosta 40 procent mer i genomsnitt till följd av de utsläpp av växthusgaser som det bidrar till. Dessa pengar skulle kunna användas för att subventionera hälsosammare produkter.

Förutom en mer växtbaserad kost framhålls att det är viktigt med mer resurseffektiva metoder för att åstadkomma effektivare vattenanvändning, mindre näringsläckage och för att säkra biologisk mångfald.