För 400 år sedan fördes de första svarta människorna över från Afrika till det som senare kom att bli USA för att utnyttjas som slavar. Det första dokumenterade skeppet med afrikaner anlände till Virginia den 20 augusti 1619. I samband med detta uppmärksammades slaveriet i Virginia i helgen, och Ghana har utropat 2019 till ett […]
För 400 år sedan fördes de första svarta människorna över från Afrika till det som senare kom att bli USA för att utnyttjas som slavar. Det första dokumenterade skeppet med afrikaner anlände till Virginia den 20 augusti 1619. I samband med detta uppmärksammades slaveriet i Virginia i helgen, och Ghana har utropat 2019 till ett år av hågkomst.
SLAVERI Förra året utropade Ghanas president Nana Akufo-Addo 2019 till ett år av hågkomst och ett år av återvändande. Under året har afroamerikaner besökt landet för att minnas det som inledde den transatlantiska slavhandeln, i vilken omkring 12,5 miljoner män, kvinnor och barn gjordes till handelsvaror. I veckan besöktes Ghana av en delegation från medborgarrättsorganisationen National Association for the Advancement of Colored People (NAACP).
Bland annat besöktes W E B Du Bois grav. Du Bois var en afroamerikansk medborgarrättsaktivist och historiker, och medgrundare till NAACP 1909.
Han var den första afro-amerikanen att doktorera från Harvarduniversitet och flyttade mot slutet av sitt liv till Ghana där hans hem senare blev museum.
– Det är enormt för han var en av grundarna av vår organisation. Och bara att komma hit och se det arbete som han och hans fru gjorde när de kom till Ghana var monumentalt för mig, sade en av deltagarna, styrelseledamoten Morandon Henry till Voice of America
Under resan har delegationen också träffat president Akufo-Addo.
– Det är en möjlighet för NAACP, våra medlemmar och afroamerikaner att återförenas med Afrika för att säkerställa att den afrikanska diasporan blir starkare med tiden. Men viktigast av allt för oss är att förstå den resa som tog oss till Amerika, säger NAACP:s ordförande Derrick Johnson till VOA.
Ett 20-tal afrikaner fördes 1619, sannolikt från kungariket Ndongo i nuvarande Angola, till Virginia i USA. I helgen anordnades tre dagar av hågkomst dit skeppet the White Lion anlände, nu Fort Monroe. Där och på andra platser i USA, ringde en klocka i fyra minuter för att minnas slaveriet, en minut för varje århundrade av afroamerikansk historia. Ombord på skeppet fanns bland annat Anthony och Isabela, namn de fått av missionärer ombord.
Antony och Isabela fick senare sonen William, som tros vara det första afroamerikanska barnet att födas i engelska Nordamerika, skriver The Guardian.
Trots tidigare slaveri, bland annat av ursprungsbefolkningen i Amerika, och omfattande slaveri till Karibien och Latinamerika, såg en ny form av slaveri dagens ljus i och med ankomsten till Virginia, ett slaveri baserat på ras, liksom ett slaveri som gick i arv. 1662 lagstadgades detta arv i Virginia, därefter bestämdes ett barns status som fri eller slav beroende på mammans status. På det sättet blev också slaveriets tillväxt garanterad.
New York Times Magazine skriver i sitt 1619-projekt att villkoren var så eländiga på skeppen att vissa skepp försågs med nät för att förhindra självmord. Barn uppskattades av slavhandlarna då deras små kroppar kunde tryckas in i trånga utrymmen på skeppen, för att maximera lasten och profiten på den. I en av artiklarna skriver forskaren Mary Elliott om hur författaren och tidigare slaven Olaudah Equiano beskrev förhållandena:
”Jag placerades snart under däck, där jag mottog en sådan hälsning i mina näsborrar som jag aldrig hade erfarit i mitt liv: så att, med stankens vedervärdighet, och gråtandet tillsammans, blev jag så sjuk och låg att jag inte kunde äta, inte heller hade jag den minsta önskan att smaka något. Jag önskade nu att min sista vän, döden, skulle befria mig.”
