Under en militärparad i helgen hördes en explosion i närheten av Venezuelas president Nicolás Maduro, varpå han snabbt skyldes av bombmattor och fördes i säkerhet av säkerhetsvakter. Utländska makter har anklagats för dådet samtidigt som utsikterna för stabilitet i oljenationen bleknar. VENEZUELA Explosionen under militärparaden var enligt landets justitiedepartement resultatet av en drönare utrustad med […]
Under en militärparad i helgen hördes en explosion i närheten av Venezuelas president Nicolás Maduro, varpå han snabbt skyldes av bombmattor och fördes i säkerhet av säkerhetsvakter. Utländska makter har anklagats för dådet samtidigt som utsikterna för stabilitet i oljenationen bleknar.
VENEZUELA Explosionen under militärparaden var enligt landets justitiedepartement resultatet av en drönare utrustad med sprängmedel som inte nådde ända fram till sitt mål. Huruvida det var ett planerat mordförsök på presidenten eller en symbolisk handling för att sätta fingret på landets skenande våldsspiral är ännu inte fastlagt.
Soldados de Franelas, en utomparlamentarisk proteströrelse och socialt nätverk utan synliga talespersoner, har emellertid tagit på sig ansvaret för dådet och hänvisat till det senare.
”Vi har visat att regeringen är sårbar. Målet uppnåddes inte idag, men det är bara en tidsfråga”, skrev de i en tweet.
Sju personer skadades i dådet och Maduro anklagade kort därpå Colombias avgående president Juan Manuel Santos för att ligga bakom attacken med finansiärer från Florida som ska ha det gemensamt att de vill se den venezolanske presidenten död och landets socialiststyre gå i graven.
Colombias regering har avfärdat anklagelserna och kritiker till Venezuelas regering menar att bubblande folkligt missnöje ligger bakom dådet som inträffade samtidigt som landets ekonomiska bekymmer nådde nya bottennivåer och FN varnat för ett alltmer laglöst samhällsklimat.
Förra året dödades över 100 oppositionella i strider med militär, och våld ses av allt fler som det enda sättet att få bort landets president från sin post.
Däribland oppositionsledaren Julio Borges som tidigare i år aktivt uppmanade militären att initiera en statskupp. Uttalandet uppmärksammades knapphändigt i västerländska medier och togs än mindre på något större allvar. Någon statskupp lik den som i början av 2000-talet med militära förband ivrigt påhejade av regeringskritiska tv-medier tillfälligt avlägsnade den dåvarande presidenten Hugo Chávez från makten, tills han några dagar senare återinsattes av samma militär, är föga trolig i dag, menar Phil Gunson, vid International Crisis Groups Caracaskontor:
– Militären behöver Maduro eftersom de helst inte styr själva, säger han till The Guardian.