Hungern i världen ökar. Nu går var nionde person till sängs utan att ha fått tillräckligt med mat, enligt FN:s livsmedelsprogram WFP.
Konflikt är en stor bakomliggande orsak, men en annan trend blir också allt tydligare: klimatförändringarnas roll.
HUNGER Antalet människor som hungrar i världen har växt de senaste tre åren – och ligger nu på ungefär samma nivå som för ett decennium sedan. 821 miljoner människor vet inte var de ska hitta sitt nästa mål mat – det är 16 miljoner fler än året innan, enligt WFP som tillsammans med fem andra FN-organ ligger bakom rapporten om hungerläget i världen.
– Det är en väldigt negativ trend vi ser nu, säger Lena Savelli, WFP:s landrepresentant i Senegal, till TT.
Extremväder orsak
Konflikter och våld är fortfarande den största anledningen till människors brist på mat, som till exempel i Jemen. Men en annan orsak träder fram allt tydligare i FN:s siffror: klimatförändringarnas roll för den ökade hungern.
– Även om vi skulle få bukt med en del av konflikterna, så betyder inte det att hungern kommer att minska. Problemen med klimatkatastrofer som orsakar till exempel torka kommer att finnas kvar, säger Savelli.
Förutom torka kan det handla om att jordbruksmark läggs under vatten när havsnivåerna stiger eller att saltvatten kommer in i sötvattenflöden och förstör bördigheten. Internationella livsmedelspolitiska forskningsinstitutet beräknar till exempel att priset på ris kommer att öka med över 30 procent på grund av klimatförändringarna till år 2050.
– Det drabbar framförallt fattiga länder, där många är beroende av jordbruk, säger Savelli.
Sämre i Sydasien
Undernäringen har ökat i nästan alla delar av Afrika och Sydamerika. I Sydasien har FN under ett antal år kunnat se en minskning av hunger, men den trenden tycks ha vänt nu. En av orsakerna är de fall av extremt väder som i klimatförändringarnas spår har drabbat regionen. Det riskerar också att skapa klimatflyktingar och en situation där matbristen blir ännu värre i de områden dit människorna flyr.
– 200 miljoner barn lider fortfarande av undernäring, det är lite bättre än de senaste åren men en fruktansvärt hög siffra.
Ett viktigt steg för att få bukt med utvecklingen är att göra jordbruket mer motståndskraftigt, säger Savelli.
– Här i Senegal jobbar man till exempel med väderindexbaserad försäkring. Jordbrukarna betalar in en liten summa och genom väderdata kan man uppskatta om skörden blir kort. Då kompenseras jordbrukarna för de uppskattade förlusterna.
Enligt FN:s globala utvecklingsmål ska världssvält och undernäring utrotas till år 2030.
