KONGO-KINSHASA Afrikas till ytan näst största land har skakats av två storskaliga krig de senaste 22 åren. Miljontals liv har gått till spillo och lågintensiva konflikter pyr på flera håll.

President Joseph Kabila, som har styrt Kongo-Kinshasa sedan 2001, skulle egentligen ha avgått för två år sedan men har klamrat sig fast vid makten med hjälp av en lucka i konstitutionen. Den nationella valkommissionen har i sin tur skyllt på logistiska svårigheter.

Tonåring dödad

Men efter det att valet av ersättare skjutits upp i omgångar har det blivit dags att utse en ny president på söndag. Många hoppas på det första fredliga maktskiftet sedan självständigheten 1960 – även om mycket tyder på motsatsen.

– Den senaste tiden har präglats av eskalerande våld där säkerhetstjänst, polis och militär används i större utsträckning för att slå ner mot aktivister och oppositionella, säger Maria Eriksson Baaz, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet.

Flera personer har dödats och tiotals har skadats i samband med oppositionens valmöten i förra veckan, en utveckling som har kritiserats av FN:s människorättschef Michelle Bachelet. Bland annat sköts en tonåring till döds sedan polis avfyrat skott vid presidentkandidaten Felix Tshisekedis valmöte i Mbuji-Mayi i Kasai-regionen i torsdags, skriver nyhetsbyrån AFP.

Förenat med risker

Samma dag förstördes tusentals rösträkningsmaskiner i en brand i valkommissionens lokaler i huvudstaden Kinshasa.

– Frågan är vad som händer efter valet, oavsett utgång är det förenat med risker, säger Baaz.

Det finns 21 kandidater som gör upp om presidentposten. Kabila själv ställer inte upp – utan har handplockat den före detta inrikesministern Emmanuel Ramazani Shadary, som är belagd med EU-sanktioner efter sina tuffa åtgärder mot oppositionella, som den styrande alliansens kandidat.

– Blir det Kabilas kandidat blir det mer folkliga protester, om någon av de andra vinner så är frågan om Kabila och hans regering kommer att acceptera det.

Enligt Baaz har presidenten aldrig varit så impopulär som nu. Nya konflikter har blossat upp och dessutom befinner sig ekonomin i djup kris med utpräglad fattigdom och korruption. Kritiken växer även i de östra delarna av landet, där ex-militären tidigare haft ett relativt stort stöd i sin kamp mot rebellgrupper.

Bunkrar mat

Maria Bard, sakkunnig på Pingstmissionens utvecklingssamarbete (PMU), har nyss kommit hem från ett besök i det våldsdrabbade Sydkivu i öst, där hon upplevde hur situationen förvärrats.

– Vi ser en ökning av beväpnade grupper som rör sig i området. Hos befolkningen finns ett enormt lidande och många barn är undernärda, säger hon.

– Oavsett vad som kommer att hända i valet så tror jag att vi kan vänta oss en väldigt våldsam situation. Vissa beskriver hur de bunkrar mat eftersom de inte vet om de kommer att kunna gå ut på gatorna.