Under ett toppmöte hos Förenta Nationerna (FN) skedde nyligen en viktig omröstning angående framtiden för marin gruvdrift, speciellt rörande djuphavsområden. Ett förslag som syftade till att införa ett stopp för planer på att börja exploatera havsbotten röstades ned.
MILJÖ | Trots detta nederlag ser kritiker av djuphavsexploatering framgångar i den växande oppositionen mot denna typ av verksamhet. Daniel Bengtsson, kommunikationschef på Greenpeace, kommenterade situationen:
– Motstånd mot djuphavsgruvdrift på havsbotten växer, det är tydligt.
Denna kommentar lyfter fram den ökande medvetenheten och motståndet mot en verksamhet som av många ses som en stor miljörisk. Människans dragningskraft mot havsbottens tillgångar, speciellt mineraler som anses nödvändiga för den gröna omställningen, betecknas av många som en fara för miljön. Kritiker betonar att utvinningen, trots dess löften om att stödja hållbar utveckling, medför omfattande skador på djuphavsmiljön som kan bli omöjliga att reparera, skriver Syre.
Louisa Casson från Greenpeace har uttryckt behovet av en offentlig diskussion om de potentiella konsekvenserna av djuphavsgruvdrift:
– Det sista vi behöver är stora maskiner som tar sig ned i djuphaven och orsakar oreparerbar skada. Det behövs en offentlig diskussion om det här.
Sveriges stämmning mot djuphavsexploatering visar sig i landets stöd för en försiktighetspaus, vilket syftar till att undersöka och förstå miljökonsekvenserna bättre. Liknande hållningar har antagits av flera andra länder samt företag som Volvo och Volkswagen, vilka har förklarat att de inte kommer att köpa metaller utvunna genom denna omstridda metod.
Trots sådan opposition fortsätter arbetet inom FN-organet International Seabed Authority (ISA) med att utveckla regelverk för sådan gruvdrift. En klausul utlöst av ö-nationen Nauru under sommaren 2021 har särskilt påskyndat denna process, vilket gör det möjligt att utfärda licenser för utvinning även om inga fastställda regler finns.
Även om ett förslag om en försiktighetspaus under det senaste ISA-mötet röstades ned, blir Daniel Bengtsson hoppfull då diskussionen om pausen ändå ses som ett steg framåt. Ny forskning presenterad i tidskriften Nature om polymetalliska noduler och deras produktion av ’mörkt syre’ har lyfts fram som vetenskapligt stöd för behovet av en paus i exploateringen.
– Det kan bli en game changer, säger Daniel Bengtsson, från Greenpeace.
Under samma toppmöte valdes en ny generalsekreterare för ISA, Leticia Carvalho, en oceanograf från Brasilien. Hon lovar att arbeta för större transparens och bättre hantering inom organisationen, efter kritik mot den tidigare ledningen för brist på öppenhet och ekonomisk misskötsel.
Carvalho pekar på att otillräckligt regelverk kan leda till rättstvister, vilket kan försena exploateringen ytterligare. Även om djuphavsexploateringen står inför många utmaningar och kritik, fortsätter debatten om dess framtid. Medvetenheten och dialogen kring dess miljöpåverkan och etiska aspekter växer, vilket belyser den globala gemenskapens vilja att skydda våra hav för kommande generationer.
***
ⓘ Artikeln är gjord med stöd av AI och faktagranskad av Tidningen Global. Läs vår AI-policy här.
