För första gången döms en person i Hongkong enligt den nya säkerhetslagen, efter att ha burit en T-shirt med en protestslogan. Domen markerar en vändpunkt i tillämpningen av lagen, som infördes av Peking 2020.
HONGKONG | Chu Kai-pong, 27 år gammal, blev den första personen i Hongkong som dömts enligt stadens nya säkerhetslagstiftning Artikel 23 efter att ha erkänt sig skyldig till uppvigling. Chu arresterades den 12 juni nära MTR-stationen Shek Mun när polisen upptäckte att han bar en tröja med protestsloganen ”Befria Hongkong, vår tids revolution”, en fras som förknippas med pro-demokratirörelsen från 2019.
Polisen hävdade att texten på hans tröja, tillsammans med en gul mask tryckt med bokstäverna ”FDNOL”, en akronym för en annan protestslogan, kunde sprida ”hat, förakt eller missnöje” mot Kinas styre och dess konstitution, rapporterar Hongkong Free Press.
Chu erkände sig skyldig till åtalspunkterna och berättade i rätten att hans intention var att påminna om protesterna och väcka sympati för deras budskap. Den kontroversiella domen har väckt stor uppmärksamhet, då den bygger på Hongkongs nya nationella säkerhetslagar som infördes av Peking under 2020.
Chus försvarsadvokat, Steven Kwan, argumenterade dock för att parollen ”Befria Hongkong” inte hade påverkat någon under de 25 minuter som Chu bar tröjan och att ingen faktiskt påverkades av hans handlingar. Trots detta förväntas Chu dömas till fängelse vid en kommande förhandling.
Det är inte första gången Chu står inför rätta. Tidigare, i januari i år, dömdes han till tre månaders fängelse för att ha burit samma protestslogan på en annan T-shirt. Hans fyra tidigare domar används som en försvårande omständighet i det nuvarande fallet. Dom faller på torsdag.
Protesterna i Hongkong
Protesterna i Hongkong de senaste åren började med en massiv rörelse som tog fart i juni 2019. Demonstrationerna utlöste ursprungligen av ett lagförslag om utlämning som skulle tillåta brottsmisstänkta att skickas till Fastlandskina för rättegång. Lagförslaget väckte oro för att det skulle undergräva rättsstaten och de friheter som Hongkong åtnjöt under principen om ”ett land, två system”, vilket är en modell som har gällt sedan Hongkong återlämnades från brittiskt till kinesiskt styre 1997.
När protesterna växte, utvecklades de snabbt till att omfatta bredare krav på demokratiska reformer och ett slut på vad många upplevde som Pekings ökande inblandning i stadens angelägenheter. Demonstranterna krävde bland annat amnesti för arresterade, en oberoende undersökning av polisens våld, samt att protesterna inte skulle stämplas som upplopp. Många av demonstrationerna urartade i våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och polis.
Under de första månaderna av 2019 demonstrerade hundratusentals människor i fredliga marscher, men snart eskalerade situationen. Flera av protesterna blev våldsamma, där polis och demonstranter utkämpade intensiva gatustrider. Polisen använde tårgas, gummikulor och vattenkanoner, medan vissa demonstranter kastade molotovcocktails och vandaliserade byggnader.
Peking reagerade till slut genom att införa den kontroversiella nationella säkerhetslagen i juni 2020. Den nya lagen kriminaliserar handlingar som anses vara omstörtande, separatistiska, terroristiska eller samarbete med utländska krafter. Många menar att lagen har allvarligt begränsat yttrandefriheten och rätten att protestera i Hongkong. Sedan lagen trädde i kraft har flera framstående aktivister arresterats och dömts, medan andra har tvingats fly staden.
BBC
The Guardian
CNN
Artikel 23
Artikel 23 i Hongkongs grundlag, även känd som Basic Law, ålägger den särskilda administrativa regionen att stifta egna lagar för att förbjuda handlingar som anses hota den nationella säkerheten. Detta inkluderar förräderi, uppvigling, omstörtande verksamhet mot den kinesiska centralregeringen och störtandet av regeringen, samt att förbjuda utländska politiska organisationer från att bedriva politisk verksamhet i Hongkong eller ha band med lokala politiska organisationer.
Artikel 23 har varit en källa till stor kontrovers sedan 2003, när den första versionen av säkerhetslagstiftningen föreslogs. Lagförslaget mötte starkt motstånd från Hongkongs befolkning, vilket ledde till att mer än en halv miljon människor gick ut på gatorna i protest. Demonstranterna ansåg att lagen skulle hota yttrandefriheten och de medborgerliga rättigheterna i Hongkong. På grund av detta massiva motstånd tvingades regeringen lägga förslaget på is.
Trots att artikel 23 i grundlagen har funnits sedan Hongkongs återlämning till Kina 1997, har det tagit lång tid att implementera. Sedan 2020, efter införandet av den nationella säkerhetslagen som implementerades av Peking, har regeringen visat ett förnyat intresse för att stifta lagstiftningen enligt artikel 23. Den nationella säkerhetslagen är dock mycket bredare än vad artikel 23 krävde och har lett till en drastisk minskning av yttrandefriheten och den politiska oppositionen i Hongkong.
Hong Kong Free Press
South China Morning Post
BBC News
