Forskarna bakom en ny rapport om matsvinn uppmanar till omedelbara åtgärder för att minska svinnet i Norden. Om politiker och aktörer inom livsmedelsindustrin inte agerar snabbt, riskerar vi att missa målet om halverat matsvinn till 2030.
MATSVINN | En färsk rapport från Centrum för tjänsteforskning (CTF) vid Karlstads universitet slår fast att det behövs betydande åtgärder för att minska matsvinnet och nå det nordiska målet om halverat matsvinn till 2030. Forskarna betonar att tiden är knapp och att valet nu står mellan att agera kraftfullt eller att överge målet helt.
– Antingen genomför vi kraftfulla åtgärder nu eller så överger vi målet om halverat matsvinn till 2030, säger Helén Williams, docent i miljö- och energisystem, i ett pressmeddelande.
Rapporten, som beställts av Nordiska ministerrådet, riktar sig till politiker och beslutsfattare i de nordiska länderna och innehåller konkreta förslag på hur länderna kan minska matsvinnet. Bland förslagen ingår starkare politiska verktyg, ökad samverkan mellan länderna och tydligare krav på datadelning samt rapportering. Flera av de åtgärder som föreslås i har visat sig framgångsrika i restauranger, skolkök och hushåll i Norden.
Fredrik Wikström, professor i miljö- och energisystem, understryker att det största matsvinnet uppstår i konsumentledet, vilket innebär att minskningar här ger större miljövinster än i tidigare led. Han menar att utan omedelbara åtgärder kommer det att bli omöjligt att nå målet.
– Vi befinner oss nu i ett läge där vi behöver bestämma oss; antingen genomför vi kraftfulla åtgärder nu eller så får vi helt enkelt inse att vi får överge målet, säger Fredrik Wikström i pressmeddelandet.
Forskarna rekommenderar bland annat reglering av kampanjer i handeln som leder till att konsumenter köper mer än de kan förbruka, samt förbättrad datummärkning för att minska svinnet.
Enligt rapporten sker det största matsvinnet i hushållen, och att minska detta svinn skulle ge betydligt större miljöfördelar än att fokusera enbart på tidigare led i livsmedelskedjan.
– För att stötta konsumenter och hjälpa till att minska svinnet i hushållen ser vi, till exempel, ett behov av att begränsa kampanjer i handel – för att undvika att konsumenter köper mer än de hinner förbruka och undvika att mat slängs, säger Helén Williams.
Rekommendationer på politiska åtgärder för att minska matsvinnet
- Begränsa kampanjer i detaljhandeln
Återförsäljare är experter på att få oss konsumenter att köpa mer än vad vi tänkt oss, och när vi väl kommer hem med ett överskott av mat är det lätt att en del av den går till spillo. Forskning visar att det blir mer slöseri i butikerna när reklamartiklar inte säljs, eller när andra liknande varor säljer mindre. Erbjudanden som ”köp två till rabatterat pris” resulterar också i att vi tar hem mer mat än planerat. Kampanjer bör begränsas till när det finns ett överskott av färska livsmedel som måste säljas för att undvika slöseri. - Se över märkningsregler och praxis
”Bäst före” uppfattas av många som att maten inte går att äta efter detta datum, en uppfattning som förstärks av att återförsäljare inte säljer produkter efter att ”bäst före”-datumet har passerat. Dessutom är datumet satt med en stor säkerhetsmarginal av producenterna. Vi föreslår att återförsäljare sänker priset avsevärt på produkter när ”bäst före”-datumet har passerat istället för att slänga dem, gärna i kombination med information om vad ”bäst före” egentligen betyder. Detta skulle sända en tydlig signal om att maten fortfarande kan ätas efter ”bäst före”-datumet, och det skulle också göra det möjligt för människor att köpa bra mat till ett lägre pris istället för att den kasseras. - Belys förpackningarnas roll för att minska matsvinnet
Förpackningar har hamnat i det ”gröna skamhörnet” på grund av sin miljöpåverkan, men förpackningarnas funktion – att minska matsvinnet – glöms ofta bort eller tas för given. En vanlig anledning till att mat slängs är att konsumenten använder en del av innehållet i förpackningen, ställer tillbaka det i kylen och sedan upptäcker att innehållet har blivit dåligt. När förpackningen öppnas försvinner ofta de geniala skydden som är inbyggda i den, och maten försämras snabbt. Mindre mängder mat per förpackning kan i vissa fall minska svinnet. Förpackningar kan också fungera som budbärare och ge information om hur konsumenten kan avgöra om maten i en specifik produkt är säker att äta. Vi föreslår att livsmedelsförpackningar ska ha en egen lagstiftning, skild från andra förpackningar, där fördelarna med förpackningar för att minska matsvinnet och säkerställa livsmedelssäkerhet vägs mot dess miljöpåverkan. - Engagera medborgarna i att mäta sitt matsvinn på den internationella matsvinnsdagen
I vår forskning ser vi tydligt att många människor ändrar sitt beteende när de blir medvetna om att deras handlingar leder till onödigt matsvinn. När någon inser att de häller upp bryggkaffe varje dag blir det svårt att fortsätta brygga lika mycket. Genom att involvera många människor i att mäta sitt matsvinn under en dag, synliggörs slösbeteenden mer. Om den är rätt utformad kan en sådan dag generera mycket uppmärksamhet och påverkan. - Stärka det nordiska samarbetet och etablera ett nordiskt samverkansorgan för att minska matsvinnet
Det finns stora möjligheter att öka lärandet om detta komplexa ämne genom ökat samarbete mellan de nordiska länderna. De olika länderna har organiserat sitt arbete på olika sätt bland myndigheter, forskningsinstitut, universitet och branschorganisationer. Olika länder använder olika metoder för att mäta matsvinn och har infört olika policyer. Genom att dela erfarenheter från både framgångsrika och mindre lyckade åtgärder finns mycket att lära av varandra. Ett utökat samarbete kring policyåtgärder vore också önskvärt för att säkerställa liknande regler för företag på den nordiska marknaden. Ett samverkansorgan med uppgift att samordna matsvinnsinsatserna i de nordiska länderna bör inrättas. Det behövs också en inventering av de regler, nationellt och inom EU, som hindrar åtgärder mot matsvinn samt en gemensam nordisk strategi för hur man ska förhålla sig till dessa regler. - Utöka systematisk mätning och uppföljning
Få, om några, insatser för att minska matsvinnet genomförs på ett sätt som gör det möjligt att mäta effektivitet och hållbarhet. För att öka kunskapen om insatsers effektivitet föreslås att mer fokus läggs på att systematiskt utvärdera dem. - Upprätta tydligare krav på datadelning och rapportering av matsvinn
Det finns potential att minska matsvinnet genom datadelning mellan aktörer. Ibland beror orsakerna till slöseri för en aktör på hur andra aktörer beter sig, vilket kan göra det svårt eller omöjligt för den berörda aktören att vidta åtgärder. Detta kan bero på maktobalanser, ovilja att dela data och så kallade ”återtagsavtal” i detaljhandeln (ett avtal mellan en tillverkare eller distributör och en återförsäljare om att ta tillbaka osålda produkter). Tydligare krav bör också ställas på aktörer i värdekedjan att noggrant och systematiskt bedöma och rapportera hur deras verksamhet påverkar matsvinnet för andra aktörer, så kallad ”due diligence” eller ”aktsomhetsvärdering”.
Nordiska ministerrådet