Den högerextreme politikern Rasmus Paludan står inför rätta i Malmö för två fall av hets mot folkgrupp och ett fall av förolämpning, kopplade till uttalanden om muslimer under valåret 2022. Paludan nekar till brott och försvarar sina handlingar som religionskritik.
HÖGEREXTREMISM | Under måndagen inleddes rättegången mot Rasmus Paludan, ledare för det högerextrema partiet Stram kurs, i Malmö tingsrätt. Han åtalas för två fall av hets mot folkgrupp och ett fall av förolämpning, kopplade till uttalanden som gjordes under offentliga manifestationer i Malmö i april och september 2022. Paludan själv deltog via länk från en annan domstol, då han inte vill ”riskera sitt liv” genom att komma till Malmö.
Åklagaren Adrien Combier-Hogg förklarade i sitt inledande anförande att syftet med lagen om hets mot folkgrupp är att skydda utsatta grupper. Han betonade att rätten skulle ta ställning till om Paludans uttalanden, såsom att ”muslimer gillar att använda våld som kommunikationsmedel”, passerade gränsen för yttrandefrihet och utgjorde hets mot folkgrupp:
– Syftet med lagen om hets mot folkgrupp är att den i första hand ska skydda utsatta grupper. Det ska inte ske den typ av polarisering som skedde under 30-talet. Det är viktigt att komma ihåg, sade Combier-Hogg under rättegången, rapporterar TT.
Paludan avbröt åklagaren tidigt i förhandlingarna och påstod att denne presenterade ”faktafel”, men blev omedelbart tillrättavisad av rättens ordförande.
Under förhandlingen visade åklagaren flera filmer från Paludans manifestationer, där han hördes säga att profeten Muhammed var en våldtäktsman och göra nedsättande uttalanden om muslimer. Rasmus Paludan pratade om att profeten Muhammeds mamma var en gris och att koranen är en ”horbok”. ”När man tar lite rått svinabacon i koranen blir den renare”, säger Rasmus Paludan i filmer som spridits via Stram kurs, rapporterar DN.
En central fråga i rättegången är om Paludans uttalanden uppvisar tillräcklig ”missaktning” och om denna riktas mot en specifik folkgrupp, i detta fall muslimer. Åklagaren menar att detta uppfylls och att det handlar om hets mot folkgrupp, medan Paludan själv hävdar att hans avsikt var att föra en ”dialog” om islam, om än på ett ovänligt sätt.
Rättegången i Malmö fortsätter under tisdagen och omfattar även en åtalspunkt för förolämpning.
Rasmus Paludan
Rasmus Paludan är ledare för det högerextrema partiet Stram Kurs, och hans koranbränningar har ägt rum i flera europeiska länder, särskilt i Sverige och Danmark, som en del av hans politiska kampanjer. Dessa handlingar har orsakat våldsamma protester och upplopp och har lett till internationella fördömanden.
Paludans handlingar har inte bara väckt ilska i de drabbade länderna utan även i många muslimska länder, vilket har resulterat i diplomatiska spänningar. Länder som Irak, Iran och Pakistan har fördömt handlingarna, och vissa länder har till och med brutit diplomatiska förbindelser med Sverige i protest. Exempelvis kallade Irak hem sin ambassadör och uppmanade till att Sverige skulle be om ursäkt för att ha tillåtit koranbränningarna. Dessa incidenter har också påverkat Sveriges diplomatiska relationer med Turkiet, särskilt under Sveriges ansökan om NATO-medlemskap.
Koranbränningarna har också skapat debatter kring yttrandefrihet i Sverige och andra europeiska länder. Medan Paludan hävdar att hans handlingar är en del av yttrandefriheten, har många kritiker argumenterat för att de snarare är hatbrott som syftar till att provocera och skapa splittring. Flera av Paludans manifestationer har resulterat i upplopp och våld, och mer än 300 personer har dömts för olika brott i samband med hans koranbränningar i Sverige.
The New ArabWikipedia
Lagen om hets mot folkgrupp
Den svenska lagen om hets mot folkgrupp regleras i Brottsbalken 16 kap. 8 §. Lagen kriminaliserar handlingar som innebär att någon sprider meddelanden som hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en grupp baserad på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. Detta innebär att det är straffbart att offentligt uttrycka nedsättande eller hotfulla uttalanden mot en skyddad grupp, och det är avsett att skydda dessa grupper från hat och diskriminering.
Straffet för hets mot folkgrupp kan vara böter eller fängelse i upp till två år, och i särskilt grova fall kan fängelsestraffet vara upp till fyra år. Det har diskuterats om straffen ska skärpas för att bättre avskräcka från upprepade brott av denna typ. Lagen är utformad för att balansera yttrandefriheten, och vissa nedsättande uttalanden kan vara tillåtna i fall där de ses som del av en saklig och fri debatt. Dock måste uttalandena vara klart över gränsen för en sådan diskussion för att betraktas som brottsliga.
Lagen om hets mot folkgrupp har även tillämpats i rättsfall som rör användning av symboler som är förknippade med rasistiska eller extremistiska rörelser. Ett exempel är en dom där en person bar nationalsocialistiska symboler på kläder, vilket Högsta domstolen ansåg kunde utgöra hets mot folkgrupp.
Wikipedia
