Martin Naumann, en före detta Stasi-officer, har dömts till tio års fängelse för att ha skjutit den polske brandmannen Czesław Kukuczka i ryggen vid en gränsövergång i Berlin 1974. Domen avslutar ett decennier långt sökande efter rättvisa för Kukuczkas familj.
TYSKLAND | En före detta officer inom den östtyska hemliga polisen, Stasi, har dömts till tio års fängelse för mordet på Czesław Kukuczka, en polsk brandman som sköts vid en gränsövergång i Berlin för 50 år sedan. Martin Naumann, som idag är 80 år gammal, dömdes för att ha skjutit Kukuczka i ryggen den 29 mars 1974 när Kukuczka närmade sig en sista kontrollpunkt vid ett transitområde, i tron att han hade fått tillstånd att fly till Västberlin, rapporterar The Guardian.
Kukuczkas död hölls hemlig för hans familj. Veckor senare mottog hans fru Emilia endast hans kremerade kvarlevor, och en privat begravning hölls i södra Polen utan någon vetskap om vad som egentligen hade hänt. Det var först många år senare, tack vare forskning från historikern Stefan Appelius, som detaljerna kring mordet framkom. Appelius upptäckte dokument i de tidigare Stasi-arkiven som visade hur händelsen och dess efterspel dolts av regimen.
Appelius kontaktade Kukuczkas familj och detta ledde till att polska myndigheter utfärdade en europeisk arresteringsorder för Naumann 2021. Detta satte press på tyska myndigheter att återuppta fallet, och Naumann åtalades för mord i oktober förra året. Åklagarna krävde ett tolvårigt fängelsestraff och lyfte fram den ”särskilt förrädiska” karaktären av mordet, då Kukuczka trodde att han var på väg mot frihet.
Naumann, som hade levt ett lugnt pensionärsliv i Leipzig, förnekade anklagelserna och hävdade sin oskuld. Hans advokat, Andrea Liebscher, argumenterade att det inte fanns några bevis för att han utfört skottet och att händelsen borde betraktas som dråp, vars preskriptionstid redan löpt ut.
Rättegången, som följdes av stor uppmärksamhet, inkluderade vittnesmål från flera personer, bland annat tre pensionärer som var på en skolresa i Östberlin vid tiden för mordet och som bevittnade skottlossningen.
Rättegången markerar ett historiskt ögonblick i strävan efter rättvisa för offren för det kommunistiska DDR:s grymheter.
Berlinmuren
Berlinmuren, uppförd natten den 13 augusti 1961, var ett fysiskt hinder som skiljde det kommunistiska Östberlin från det kapitalistiska Västberlin under kalla kriget. Muren blev en symbol för den ideologiska klyftan mellan öst och väst, samt en manifestation av järnridån som delade Europa. Syftet var att förhindra den massiva emigrationen från DDR (Deutsche Demokratische Republik), då omkring 2,5 miljoner människor hade flytt till Västtyskland mellan 1949 och 1961. DDR-regimen såg denna massutvandring som ett hot mot dess stabilitet och existens.
Muren sträckte sig över 155 km och bestod av vakttorn, taggtråd, och andra fysiska barriärer som skar genom Berlin och delade familjer och samhällen. Dess konstruktion blev snabbt ett globalt tecken på förtryck, och många människor försökte fly från öst till väst, trots den extremt höga risken.
Det är uppskattat att över 100 000 människor försökte fly över Berlinmuren under dess existens. Av dessa lyckades ungefär 5 000, medan minst 140 människor dödades under försök att ta sig över muren. Flyktmetoderna varierade, från att gräva tunnlar under muren till att använda varmluftsballonger, simma över floder och till och med köra rakt igenom vägspärrar i specialbyggda fordon.
Ett av de mest kända flyktförsöken involverade Peter Fechter, en 18-årig murare som sköts ihjäl av gränsvakter under ett flyktförsök 1962. Hans död, då han lämnades att blöda till döds utan hjälp, blev en kraftfull symbol för det mänskliga lidandet som muren skapade.
Berlinmuren föll den 9 november 1989, efter massiva fredliga protester i DDR och ett växande tryck för reformer. Detta markerade början på slutet för kalla kriget och Tysklands återförening.
BBC HistoryHistory.com
