NIGERIA/SVERIGE  – Människohandlarna har insett att genom att utnyttja jujuprästerna kan man cementera fast kvinnorna, berättar Simon Häggström, kriminalinspektör i människohandelsgruppen inom polisens nationella operativa avdelning (Noa).

Juju är den nigerianska varianten av voodoo, som har ett särskilt starkt fäste i Edo State, den delstat i sydvästra Nigeria som i stort sett alla de nigerianskor som säljer sex i Europa kommer ifrån. Simon Häggström beskriver juju som en djupt rotad folktro.

– De tror verkligen på två parallella världar, en synlig och en osynlig. Den osynliga världen består av goda och onda andar som kan påverka din vardag.

"Madam" ordnar resan

De fattiga, unga kvinnor som rekryteras för prostitution i Europa får höra att de ska få jobb som servitriser, barnflickor eller frisörer. En ”madam” ordnar pass och biljetter och före avresan tas kvinnan till en jujupräst för att avlägga en ed. Ritualen kan gå till på olika sätt. Ofta får hon lämna ifrån sig mensblod, naglar eller hår – och inte sällan sina trosor – till prästen som behåller detta i ett paket. Ofta blandas blod från kvinnan med blod från till exempel en höna.

Kvinnan får avlägga en ed som innebär att hon måste betala tillbaka skulden till sin ”madam”. En vanlig prislapp för hjälp med resa och jobb är 50 000 euro, alltså en halv miljon kronor. Kvinnan förmås också att lova att inte prata med polis eller andra myndighetspersoner i Europa. Bryter hon eden kommer död, sjukdom och infertilitet att drabba henne själv eller hennes familj.

– Det är jätteeffektivt. Vi har haft enorma problem med det här. De säger att de inte kan berätta, de är oerhört rädda för att bryta eden, berättar Mats Paulsson, utredare vid Jämställdhetsmyndigheten och före detta polis.

Vilken ofantlig summa 50 000 euro är förstår inte kvinnorna när de skriver på kontraktet, de får höra att det kan man snabbt tjäna ihop i Europa, berättar Mats Paulsson.

Rått kycklinghjärta

Kvinnorna som ska medverka i en rättegång om människohandel i Malmö följer mönstret. De är skyldiga varsin ”madam” 45 000 respektive 40 000 euro och de har båda avlagt ed i en jujuritual. Den ena kvinnan har berättat för polisen hur hon vid besöket hos jujuprästen fick äta ett rått kycklinghjärta, blev skuren med rakblad över bröstkorgen och hur prästen därefter gnuggade djurblod i såren.

Den psykologiska makten över kvinnorna innebär att de kan styras på distans. Människohandlaren, som de regelbundet skickar pengar till, kan befinna sig hundratals mil bort.

– Vi har nigerianska kvinnor som reser runt i Sverige, som är livrädda och uppenbart utsatta för människohandel, men de har inte någon människohandlare med sig, berättar Simon Häggström.

Den hundrade kvinnan

I 99 fall av 100 tackar dessa kvinnor nej till insatser från socialtjänst och polis. Dels är de rädda för att bryta eden, dels är de fast beslutna att skicka hem pengar till familjen.

– Jag brukar prata om den hundrade kvinnan. När du väl träffar den hundrade, då brukar du få en solskenshistoria. Det finns kvinnor som vi har lyckats hjälpa.

Trots att problematiken är känd sedan lång tid tillbaka har svensk polis haft svårt att tackla den. Men Simon Häggström tycker att det håller på att ändras, framför allt genom ökad kunskap.

– Har man inte kunskap om hur man ska bemöta ett nigerianskt människohandelsoffer, då har man förlorat från start.