Den ungerska Helsingforskommittén arbetar med flyktingars rättigheter i ett land där premiärminister Victor Orbáns politik fått många att högljutt protestera. En av ledarna för kommittén, Márta Pardavi, prisas nu som årets människorättsförsvarare för sitt arbete i Ungern. UNGERN – I Ungern krävs det i dag stort mod för att våga prata om mänskliga rättigheter och […]
Den ungerska Helsingforskommittén arbetar med flyktingars rättigheter i ett land där premiärminister Victor Orbáns politik fått många att högljutt protestera.
En av ledarna för kommittén, Márta Pardavi, prisas nu som årets människorättsförsvarare för sitt arbete i Ungern.
UNGERN – I Ungern krävs det i dag stort mod för att våga prata om mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar. Många människor vill prata, men många känner också att de inte kan göra det, säger Márta Pardavi till TT.
Pardavi tilldelas utmärkelsen, som delas ut av människorättsorganisationen Civil Rights Defenders, för sitt arbete ”för utsatta grupper samt sin outtröttliga kamp mot den systematiska nedmonteringen av demokratin i Ungern”.
– Vi har de senaste nio åren, sedan Orbáns regering tillträdde, sett en tydlig förändring vad gäller synen på mänskliga rättigheter och demokratin. Den var inte perfekt innan, men nu ser vi hur politiken med bland annat nya lager avsevärt har nedgraderat självständiga institutioner som ska fungera som en kontrollmekanism gentemot regeringen, säger hon.
Inte rädd
Victor Orbán har kritiserats för kontroversiella reformer och för inskränkningar av press- och organisationsfriheten. I juni i fjol antog parlamentet en ny lag som bland annat gör det straffbart att hjälpa invandare som befinner sig illegalt i landet.
Den ungerska Helsingforskommittén arbetar, förutom med att ge juridisk hjälp åt människor som söker asyl i Ungern, även med att bevaka de mänskliga rättigheterna. Kommittén är tydlig i sin kritik gentemot regeringen, men på frågan om hon är rädd för att något ska hända organisationen svarar Márta nej.
– På många sätt måste den ungerska regeringen kritiseras för sina handlingar, men Ungern kan ännu inte jämföras med till exempel Turkiet eller Egypten, säger hon, och fortsätter:
– Men det är känt att en sak kan leda till en annan.
Stärka samhället
Utmärkelsen som årets Civil Rights Defender ser hon som ett fint erkännande för organisationens arbete att stå upp för mänskliga rättigheter i Ungern.
– Det kommer med en hel del ansvar, men det är en knuff i ryggen för vår organisation. Det gör det lättare att känna en mening med det vi gör, säger hon.
Márta Pardavi ser ljust på framtiden för Ungern, men säger att det nu är upp till civilsamhället att försvara vad hon menar är en väldigt försvagad demokrati. Hon anser att det är upp till det ungerska folket att bestämma sig för hur man vill att landet ska utvecklas.
– Medborgarna själva måste känna att deras institutioner behöver skyddas, som till exempel att rättsväsendet behöver vara oberoende. Det viktigaste är att se till att samhället stärks, och även samhällets tro på dessa värderingar, säger Márta Pardavi.