Kristna värderingar är på frammarsch, i alla fall om vi ska tro en undersökning från Linnéuniversitet, den visar nämligen att andelen som tycker att kristna värden är viktiga har ökat från 20 till 40 procent från 2014 till 2018. Samtidigt, och detta kanske är det mest intressanta, är det inte fler som säger sig ha […]
Kristna värderingar är på frammarsch, i alla fall om vi ska tro en undersökning från Linnéuniversitet, den visar nämligen att andelen som tycker att kristna värden är viktiga har ökat från 20 till 40 procent från 2014 till 2018. Samtidigt, och detta kanske är det mest intressanta, är det inte fler som säger sig ha en kristen tro eller identitet, den siffran är till och med något sjunkande. Så hur går detta ihop?
Sverige har länge varit ett av världens mest sekulariserade länder, det är något som inte har förändrats på senare år. ”Kristna värderingar” handlar alltså om något annat. Statsvetaren Magnus Hagevi har analyserat undersökningen och sett att det finns en korrelation mellan dem som anser att vi bör ta emot färre flyktingar och dem som tycker att vi bör satsa på ett samhälle med kristna värderingar. ”Uppgången kan till viss del förklaras av invandrarkritiska människors vilja att kunna exkludera människor som de menar inte är anpassade till vad de uppfattar vara kristna värden”, skriver han på sin blogg.
Men vad är då en kristen värdering? Precis som ”svenska värderingar” som också har varit på modet ett tag är det svårt att ringa in och svaret blir sannolikt olika beroende på vem du frågar. Är det budorden om att inte dräpa och att inte stjäla (budskap som återfinns i olika former inom de flesta religioner)? Är det den gyllene regeln om att göra för andra vad du vill att de ska göra för dig? Eller är det att ungdomar som har varit olydiga och kvinnor som har haft sex innan äktenskapet ska stenas till döds ( ja, det står också i Bibeln)?
Poängen är förstås att ”kristna värderingar” är ett så vitt och luddigt begrepp att det nästan inte säger någonting. Det är förstås sant att den protestantiska formen av kristendomen har spelat en mycket viktig roll i den svenska kulturen under många hundra år och påverkat vårt sätt att se på saker. Men exakt på vilka sätt är svårare att definiera. Hur vårt samhälle hade sett ut om Luther aldrig spikat upp sina teser i Wittenberg får vi aldrig veta, men sannolikt hade de flesta av oss tyckt att mord och stöld varit fel även då.
Det är inte bara i Sverige utan även i stora delar av Europa som så kallade kristna och konservativa värderingar växer. I Polen styr partiet Lag och rättvisa, med starka band till katolska kyrkan, och i Ungern är Viktor Orbáns Fidesz (som visserligen blev utsparkade ur den kristdemokratiska gruppen i EU-parlamentet men som fortfarande kallar sig nationalkonservativa och kristdemokratiska) totalt dominerande. Även Jair Bolsonaro i Brasilien har starka kopplingar till den katolska kyrkan. Partier som dessa använder gärna etiketten ”kristna värderingar” för att sprida sina budskap om att vi inte ska tillåta abort eller samkönade äktenskap, att familjen är helig och framför allt att vi ska skydda gränserna.
Huruvida stängda gränser är förenliga med kristna värderingar eller ej kan verkligen diskuteras. Den svenska kyrkan, och även kyrkor i många andra länder, har en stark tradition av att hjälpa flyktingar. I Bibeln finns också många berättelser om flykt, i Andra Moseboken står det till exempel att ”en invandrare får du inte förtrycka. Ni vet hur det är att vara invandrare, ni var ju själva invandrare i Egypten.”
Ännu mer diskutabelt är det som nu sker i flera av dessa ”kristna värderings-länder” där smutskastningen av flyktingar är enorm och familjer som skaffar många barn slipper betala skatt eller får avskrivna lån eftersom de bidrar till att stärka nationens överlevnad och skydda den från invandrare. Sverige är som tur är inte där ännu men det finns starka krafter som drar åt det hållet, och undersökningen från Linnéuniversitet är ytterligare en indikator på det.
När folk som inte är troende börjar prata om kristna värderingar kan det alltså finnas anledning att dra öronen åt sig, sannolikheten är stor att de helt enkelt menar rasistiska värderingar.
Fler och fler börjar ifrågasätta maktstrukturerna på Dramaten, inte en dag för tidigt.
EU-parlamentet tycker inte att vegokorv ska få heta vegokorv.