UKRAINAKRIGET | Den brittiska huvudstadens öknamn Londongrad har vuxit fram under de senaste decennierna, när rika människor från det forna sovjetblocket har skapat en bas för sig själva och sina mer eller mindre lagliga förmögenheter där.

– London ligger bra som en bro mellan Amerika och det gamla Sovjet, säger Tom Mayne, som är gästforskare på tankesmedjan Chatham House.

Han förklarar stadens lockelse:

– Här finns jättebra privatskolor, privata sjukhus, massor av fina egendomar att köpa. Och folk ställer inga frågor, i 20 år har vi vänt bort blicken vad gäller de mysko pengar som flödat in.

Son till agent

Särskilt problematisk blir relationen nu för premiärminister Boris Johnson. Det är hans styrande högerparti Tories som fått mångmiljonbelopp i donationer från de inflyttade oligarkerna. Och det är Johnson som, trots frågetecken och protester, rapporteras ha sett till att ”baronen av Sibirien” blev verklighet.

Han heter Jevgenij Lebedev, äger kvällstidningen The Evening Standard – och är son till den kände tidigare KGB-agenten Aleksandr Lebedev. 2020 dubbades sonen av drottning Elizabeth till ”baron Lebedev av Hampton och Sibirien” och blev medlem i överhuset.

Att få in en sådan person i parlamentet sågs som en säkerhetsrisk av underrättelsetjänsterna MI5 och MI6, men invändningarna drogs enligt medier tillbaka sedan Johnson ingripit.

– Det är ganska galet, säger Tom Mayne.

– Frågan har rests om han (Lebedev) skulle kunna påverkas av sina band till Ryssland.

”Täta skott”

Ett annat högaktuellt exempel är Ben Elliot, en affärsman som via prins Charles hustru Camilla är släkt med kungafamiljen. Elliot är ansvarig för att samla in donationer till Tories, men har också Quintessentially, ett slags fixarföretag för rika utlänningar som kommer till England. Företaget uppges ha haft minst 50 anställda bara på sitt Moskvakontor.

– Han säger så klart att det är täta skott mellan hans två jobb, berättar Tom Mayne.

– Men det är tydligt att sedan han kom in har individer med ”högt nettovärde”, särskilt från Ryssland, pekats ut som möjliga donatorer till Tories.
Därmed smittar frågetecknen av sig på hela det styrande partiet.

– Om du förlitar dig på dessa pengar i valkampanjer kan det ju bli mindre troligt att du lägger fram politiska förslag som hämmar det ryska pengaflödet, säger Mayne.
Quintessentially är bara ett av många företag, advokatfirmor, festfixare med mera, som lever högt på att serva de rika utlänningarna i London.

Order om förmögenhet

Och ibland hjälper rättsväsendet ovetande till med att tvätta korruptionspengar. Den brittiska specialpolisen NCA (National Crime Agency) har i efterhand sett detta i rättsfall. Det kan gå till så att affärsman A stämmer affärsman B. En fin advokatfirma tar sig an ärendet, som slutar med att en domstol beslutar om ett stort skadestånd från B till A. Därmed har A ett officiellt dokument på pengarnas ursprung att visa upp hos banker och mäklare.

– Men så visar det sig sedan ända från början ha varit ett samarbete mellan de två affärsmännen, säger Tom Mayne.

Storbritannien införde 2018 nya åtgärder mot de smutsiga pengarna. Bland annat kom möjligheten att utfärda ”unexplained wealth orders” (UWO, ungefär ”order om oförklarad förmögenhet”), alltså att kräva klara besked var medlen kommer ifrån om någon är misstänkt rik. Myndigheter signalerade att nu skulle det städas upp i de förnäma delar av London där ingen utomstående vet vem som har många av lyxbostäderna.

Men hittills är reformen en besvikelse. Totalt har fyra UWO ställts ut. Två av dem var mot gängledare. I ett fall underkändes NCA:s utredning. Bara ett enda fall har varit framgångsrikt, mot en azerisk kvinna som skaffat en mångmiljonlägenhet. Ingen ryss har fått någon UWO.

– Vi är väldigt bra i Storbritannien på att få fram ny lagstiftning, vi är mindre bra på att använda den, konstaterar Tom Mayne.

Nytt register

Men Rysslands storinvasion av Ukraina i slutet av februari satte situationen i ett helt nytt ljus.

Smutsiga pengar har ingen plats i Storbritannien, dundrade Boris Johnson några dagar senare, och presenterade nya regler.

UWO-systemet ska förenklas för att få fart på antalet ärenden, och en ny databas skapas, ”Register of Overseas Entities”. Där ska ägarna namnges, så att ingen ägare av egendom längre ska kunna gömma sig bakom anonyma skalbolag.

Tom Mayne låter försiktigt positiv till denna febrila aktivitet från myndigheternas sida.

– Det har varit en stark reaktion de senaste veckorna, säger forskaren.

– Men det känns samtidigt som ”för lite, för sent”. Vi har medvetet tittat bort så länge.

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

KLIMAT | Det preliminära utkastet till COP28-avtalet, tillkännagivet av FN:s klimatorgan, inledde diskussionerna kring det som betraktas som den mest avgörande frågan på toppmötet: huruvida länderna ska gå med på att gradvis avstå från att använda fossila bränslen eller strida för att bevara deras roll i energimixen.

Utkastet till avtalstext för COP28 inkluderar tre olika alternativ, vilka representanter från nära 200 länder nu skall komma överens om. Det första alternativet i utkastet förespråkar ”en ordnad och rättvis utfasning av fossila bränslen”. Språkbruket antyder att rika nationer med en lång historia av fossilbränsleanvändning bör fasa ut dem snabbare än fattigare länder som fortfarande utvecklar sina resurser.

Det andra alternativet kräver ”accelererade insatser för att avveckla fossila bränslen”.

Det tredje alternativet skulle helt undvika att nämna en utfasning av fossila bränslen.

USA, de 27 länderna inom Europeiska unionen och små klimatmässigt utsatta önationer driver på för en gradvis utfasning av fossila bränslen för att möjliggöra kraftiga sänkningar av koldioxidutsläppen. Dessa sänkningar anses vara kritiska under detta decennium för att förhindra katastrofala klimatförändringar enligt forskare.

Trots detta har de stora olje- och gasproducerande länderna inga planer på att sluta borra efter dessa bränslen, enligt Net Zero Tracker, som är ett oberoende samarbete mellan fyra organisationer, bland annat Oxford Net Zero.

Länder som Saudiarabien och Ryssland har motsatt sig tidigare förslag om en utfasning. Saudiarabiens energiminister, prins Abdulaziz bin Salman, meddelade till Bloomberg TV att hans land ”absolut inte” skulle gå med på ett avtal som kräver en utfasning av fossila bränslen.

Färsk forskning, publicerad i veckan av Global Carbon Budget, understryker att de globala koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen når nya rekordnivåer i år. Denna utveckling förvärrar klimatkrisen och ger upphov till mer förödande extremväder.

Enligt rapporten förväntas utsläppen från fossila bränslen totalt uppgå till 36,8 miljarder ton koldioxid år 2023, en ökning med 1,1 procent från föregående år, enligt forskare vid över 90 institutioner, inklusive University of Exeter.

Denna utsläppstrend placerar världen längre och längre ifrån att hindra den globala uppvärmningen från att överstiga 1,5 grader över förindustriell tid.

– Det ser nu nästan oundvikligt ut att vi kommer att överskrida det 1,5C-mål som sattes i Parisavtalet, säger Exeter-professorn Pierre Friedlingstein, som ledde forskningen.

– För att ha en chans att upprätthålla 2,0 graders-målet krävs snabba minskningar av utsläppen från fossila bränslen.