Publicerad 22 mars, 2022
NyheterInvasionen av grannlandet skulle gå snabbt, hette det först. Men befolkningens enighet och stridsvilja underskattades. Pinsamma nederlag följde – vilket besvarades med massivt övervåld.
– Många delar av den ryska invasionen av Ukraina påminner om finska vinterkriget, säger försvarsexperten Tomas Ries.
UKRAINAKRIGET | Det skulle bli en promenadseger, trodde Sovjetunionen under Josef Stalins ledning om invasionen av Finland 1939.
Sovjet hade krävt att få byta till sig finländska områden, men Finland sade nej. I stället för att fortsätta förhandla gick Sovjetregeringen ut med att den inte längre erkände regeringen i Helsingfors, och utsåg i stället en kommunistisk marionettregering.
Efter en så kallad ”falsk-flagg”-operation, där Finland anklagades för att ha gått till attack i gränsstaden Mainila, klampade sovjetiska soldater in över gränsen.
Sovjetunionens militär var på många sätt överlägsen Finlands, men den finländska stridsviljan och moralen var större än väntat och de finländska förbanden lyckades gång på gång besegra de invaderande styrkorna.
Inledningsvis trodde man att Finland genom mekaniserat blixtkrig skulle kunna intas på max ett par veckor, säger Tomas Ries, docent i säkerhetspolitik och strategi vid Försvarshögskolan.
– När det inte gick ändrade Sovjet taktik till den vi nu ser Ryssland använda i Ukraina, med en överväldigande massa soldater och hänsynslös artillerield som långsamt maler sig fram och krossar motståndet.
Och fler likheter finns, enligt Tuomas Tepora, historiker vid Tammerfors universitet som forskat om krig och identitet.
– Invasionen av Finland föregicks av långa förhandlingar, och man trodde att Sovjet bluffade med sina hot. Precis som i Ukraina, säger han.
När finska vinterkriget ska beskrivas går det inte att undvika frågan om inbördeskriget, som bara drygt två årtionden tidigare splittrat befolkningen. Men ett välmående 1930-tal hade jämnat ut de värsta klyftorna i samhället, och när Sovjet invaderade slöt sig Finland samman mot den gemensamma fienden.
– Jag tror att den sovjetiska underrättelsetjänsten målade upp en bild av ett mer splittrat Finland än vad som faktiskt var fallet, säger Tepora.
På samma sätt tros det ha funnits en uppfattning att Ukraina, som har en stor rysktalande befolkning, skulle vara mindre enat inför hotet österifrån än det nu visat sig vara. Det finns till exempel uppgifter om att Rysslands president Vladimir Putin har sparkat två högt uppsatta chefer inom säkerhetstjänsten FSB, eftersom han anser sig ha fått felaktiga underrättelser om Ukraina inför angreppet.
I början av vinterkriget var det få som trodde på rapporterna om sovjetisk beskjutning mot civila mål. Inte förrän internationella journalister kom till Helsingfors såg världen det urskillningslösa våld som det finländska samhället utsattes för. I dag finns sociala medier.
Men omvärldens vilja att agera möts av ett annat problem, som inte fanns under vinterkriget då till exempel Sverige skickade betydande mängder materiel och frivilliga soldater och då det till en början talades om att Frankrike och Storbritannien skulle strida med finländarna.
– Det som händer i Ukraina liknar på många sätt den finländska upplevelsen. Förutom kärnvapenhotet. Jag är rädd för att det leder till att Ukraina tvingas utkämpa detta på egen hand, säger Tepora.
Ren skicklighet och en god stridsmoral gjorde att Finland i nästan 15 veckor lyckades stå emot Sovjets enorma krigsmakt innan fred slöts på Sovjetunionens villkor i mars 1940. Men den beryktade vinterkrigsandan dalade i takt med Sovjets upptrappade bombanfall. När det stod klart att västmakternas undsättning skulle utebli på grund av att de nekades transit genom bland annat Sverige tvingades Finland till slut ge ifrån sig stora delar av de områden som Sovjet krävde från början för att sluta fred.
Enligt Tomas Ries behöver Ukraina, likt Finland, hjälp utifrån för att stå emot den ryska invasionen. Den ukrainska kampen har skördat flera framgångar, och tusentals ryska soldater beräknas ha dödats. Men, som diktatorn Stalin en gång sade, ger kvantitet viss kvalitet.
– Ukrainarna gör skickliga motfall som fördröjer ryssarna, men sedan kommer nya soldater. Mer artilleri och fler missiler. De är helt enkelt fler än ukrainarna. Långsamt rullar ångvälten på, säger Ries.
Det finns däremot tecken på att Rysslands styrkor inte är outtömliga och att den ryska arméns offensiva kraft håller på att ta slut, enligt Tomas Ries.
– Därmed är det nu möjligt att korten är omvända – att det blir Ukraina som mattar ut Putins invasion.
