Nyheter

Spanien byter fot i Västsaharafrågan – backar Marocko

Spanien har svängt i Västsaharafrågan och stöder Marockos överhöghet över Västsahara.

Spanien byter fot i Västsaharafrågan och stöder från och med nu Marockos överhöghet över Västsahara, en tidigare koloni som sedan den spanska avkoloniseringen på 1970-talet förblivit ockuperat av Marocko. Enligt den västsahariska självständighetsrörelsen Polisario innebär Spaniens ändrade hållning ”ett historiskt svek”:
– Spaniens drag sker i en mycket allvarlig kontext där konflikten i Västsahara brutit ut i krig och där läget i regionen är väldigt spänt, säger Hiba Abdalla, den västsahariska självständighetsrörelsen Polisarios representant i Sverige, till Tidningen Global.

VÄSTSAHARA | Spanien har bytt fot gällande sin forna koloni Spanska Sahara, känd som Västsahara, och stöder från och med nu Marockos överhöghet över den sedan mitten på 1970-talet ockuperade västafrikanska staten.

”Att Västsahara opererar autonomt under Rabats kontroll är det mest seriösa, realistiska och trovärdiga initiativet för att lösa den flera decennier långa dispyten”, skriver Pedro Sánchez, Spaniens premiärminister sedan 2018, i ett brev till Marockos kung Muhammad VI, rapporterar ABC News.

Den västsahariska befrielserörelsen Polisario både beklagar och fördömer den spanska regeringens beslut som de menar ”strider mot internationell legitimitet som är inskriven i principer erkända av FN, Afrikanska unionen, EU, internationella och europeiska domstolar”.

– Dessutom kommer beslutet undergräva de nuvarande ansträngningarna att återuppliva fredsprocessen i FN:s regi, säger Hiba Abdalla, Polisarios representant i Sverige, till Tidningen Global.

Känsligt geopolitiskt läge

Spaniens ändrade hållning sker också i ett känsligt läge då Marocko mer eller mindre cementerat sin position som oumbärlig icke-medlemspartner till EU – framför allt när det gäller migrationspolitik och lukrativa fiskeavtal (varav vissa inkluderar västsahariska fiskevatten) – och kullkastar Madrids möjlighet att agera medlare i konflikten mellan Marocko och Polisario.

– Från och med nu påbörjar vi en ny fas i våra relationer med Marocko och sluter till sist en kris med en strategisk partner, säger den spanska utrikesministern José Manuel Albares till ABC News.

Sedan 2020 pågår återigen en väpnad konflikt i Västsahara, efter att Polisario förklarat möjligheten till en politisk lösning som orealistisk, medan uppemot 200 000 västsaharier lever i flyktingläger i sydvästra Algeriets ogästvänliga ökenlandskap. 

”Marocko bedriver politisk utpressning”

Spanien har fram tills nu stött en FN-ledd folkomröstning om Västsaharas framtid, antingen som integrerad del av Marocko eller som självständig stat, det senare har Marocko motarbetat såväl militärt som politiskt – samt genom att flytta in stora delar av sin befolkning till Västsahara för att ”radera ut den västsahariska majoriteten”. 

Marockos politiska inflytande över EU i allmänhet och Spanien i synnerhet konkretiserades när den marockanska regeringen i Rabat tillät 10 000 migranter att korsa gränsen till spanska Ceuta, en enklavstad längs den nordafrikanska kusten, vilket Polisario kallat ”politisk utpressning”:

– Spaniens drag sker i en mycket allvarlig kontext där konflikten i Västsahara brutit ut i krig och där läget i regionen är väldigt spänt, säger Hiba Abdalla.   

Rättsvidrigt beslut?

Spaniens beslut kan emellertid visa sig vara rättsvidrigt, påminner Hiba Abdalla, då landet ensidigt inte kan undandra sig sitt juridiska ansvar gentemot Västsahara och dess folk, eftersom det är territoriets administratörsmakt som väntar på dess avkolonisering. 

– Spanien kan inte vända ryggen åt sitt politiska ansvar, eftersom den är primärt ansvarig för lidandet för det sahariska folket, och faktiskt alla folk i regionen, som ännu inte har kunnat njuta av stabilitet på grund av det blödande sår som Spanien lämnat, säger Polisarios representant i Sverige till Tidningen Global.

Av Klas Lundström

Nyheter

Meta inför transparenskrav för politiska annonser med deepfake-teknik

Några av Facebook- och Instagram-annonserna kopplade till ett ryskt försök att störa den amerikanska politiska processen och väcka spänningar kring splittrande sociala frågor, november 2017.

Meta meddelar att politiska annonser som använder deepfake-teknik kommer att krävas att tydligt markera att de är digitalt skapade. Den nya policyn, som träder i kraft vid årsskiftet, innebär att annonser som använder artificiell intelligens (AI) för att skapa irrelevanta eller vilseledande bilder, videor och ljud måste inkludera en notis om dess digitala ursprung.

AI – artificiell intelligens | Annonser på Instagram och Facebook kan använda artificiell intelligens för att skapa foton, videor och ljud av händelser som faktiskt inte existerar. För att bekämpa potentiell desinformation och förbättra användartransparensen kommer Meta införa små notiser på annonser som använder AI för att peka på deras manipulation.

Enligt den nya policyn måste annonsörer klargöra om deras politiska annonser innehåller digitalt manipulerat innehåll, såsom bilder, videor eller ljud som kan ge en falsk representation av verkliga händelser eller uttalanden. Även om vissa redigeringar, som att justera bildstorlek eller skärpa, kan vara tillåtna om de inte påverkar själva budskapet, betonar Meta vikten av att informera användarna om konstgjord manipulation.

Meta har föreslagit att de kommer att ta bort alla annonser som bryter mot dessa riktlinjer, vare sig de skapas av artificiell intelligens eller av mänskliga användare. Företaget kommer också att förlita sig på sina faktagranskare för att bedöma om innehållet i annonserna har ändrats, och om så är fallet kommer de att stoppas från att visas som annonser.

Nick Clegg, Metas president för globala frågor, framhåller betydelsen av den nya policyn och påpekar att det är en fortsättning på företagets åtagande för ökad transparens inom politisk annonsering.

Nyheter

Två miljoner människor på flykt på Afrikas horn

Översvämningar i Mogadishu, Somalia, tisdagen den 21 november 2023.


Över 2 miljoner människor har blivit tvungna att lämna sina hem på Afrikas horn till följd av kraftiga skyfall och översvämningar. Enligt en rapport från AFP, sammanställd från regerings- och FN-siffror, har det kraftiga regnet kopplat till väderfenomenet El Niño drabbat regionen hårt. Denna tragedi inträffar när området kämpar för att återhämta sig från den värsta torkan på 40 år, som tidigare ledde till svår hungersnöd för miljoner människor.

MIGRATION | Afrikas horn är extremt sårbart för klimatförändringar, trots att dess bidrag till globala koldioxidutsläpp är försumbart i jämförelse med andra regioner. Välgörenhetsorganisationen Action Against Hunger uttalade sent på onsdagen inför starten av klimattoppmötet COP28 i Dubai, att skyfallen lett till ”en fruktansvärd situation”.

Extrema väderfenomen sker allt oftare och med högre intensitet, och den senaste katastrofen har förvärrat den redan djupa humanitära krisen i Somalia, ett av världens fattigaste länder som även brottas med ett långvarigt islamistiskt uppror.

I Somalia har översvämningarna krävt över 100 liv och tvingat över 1 miljon människor att fly från sina hem, enligt FN och somaliska tjänstemän. Mogadishus myndigheter har utlyst undantagstillstånd på grund av de extremt sällsynta översvämningarna och varnat för spridningen av sjukdomar.

Hem har översvämmats och jordbruksmark förstörts, vilket har lämnat samhällen isolerade med skadade vägar, broar, stängda sjukhus och skolor.

I en gemensam rapport varnar FN och Somalia för att ungefär 1,5 miljoner barn under 5 år löper risk för akut undernäring mellan augusti 2023 och juli 2024.

– Återkommande klimatstörningar, ökad osäkerhet och djup fattigdom har drivit Somalias folk till bristningsgränsen, säger FN:s sändebud George Conway.

I ett försök att mildra situationen har Somalias regering mottagit 25 000 ton spannmål från Ryssland för att akut distribuera till de drabbade av översvämningarna, med ytterligare 25 000 ton förväntade senare i december.

Även om humanitärt bistånd har hindrat landet från att drabbas av svält, varnar FN:s World Food Program att en fjärdedel av Somalias befolkning – 4,3 miljoner människor – förväntas möta svår hunger vid årets slut.

I grannlandet Kenya har inrikesministeriet rapporterat att dödssiffran i översvämningarna har stigit till 136 personer, med över 460 000 människor på flykt. I Etiopien har över 57 människor dött och mer än 600 000 har tvingats fly enligt FN:s humanitära insatsorgan OCHA.

Vidare till Global >>
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Till Global X
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.