KOMMENTAR | Ryssland och Ukraina har båda en dominerande ställning inom den globala produktionen av mat, bränsle och konstgödsel. Av det skälet kommer kriget att få stora konsekvenser för tillgången och priserna på mat.

Ukraina brukar beskrivas som Europas kornbod och landet har tillsammans med Ryssland utvecklats till att bli en av de stora matexportörerna på senare år. År 2020 låg länderna tillsammans bakom en tredjedel av vetet inom världshandeln och en fjärdedel av kornet. Ukraina stod ensam för 15 procent av den majs och hälften av all solrosolja som såldes globalt.

Kriget kommer att leda till en minskad produktion och export från Ukraina, men också till en minskad export från Ryssland på grund av de sanktioner som landets agerande har lett fram till. Handelsexporten från stora ukrainska hamnstäder som Odessa har redan stoppats.

Detta innebär att det kommer att finnas mindre vete, majs, korn och matolja på världsmarknaderna under överskådlig framtid.

50 av världens länder har fram till nu varit beroende av Ryssland och Ukraina för minst 30 procent av det vete som länderna importerar. Många av dessa länder är låginkomstnationer, däribland Bangladesh, Egypten, Nigeria, Sudan och det krigsdrabbade Jemen – som redan innan krisen löpte risk att drabbas av svält.

En minskad tillgång på livsmedel kommer i sin tur att driva på de globala matpriserna – en utveckling som var på gång redan innan Ryssland inledde sitt krig.

Stigande priser på gas och bränsle kommer i sin tur att driva på matpriserna ytterligare, eftersom matproduktionen och priset på bränsle hänger samman. Detta kommer att drabba fattiga familjer och världens låginkomstländer värst.
Brödpriserna har redan börjat stiga – och i Irak har fattiga grupper redan börjat protestera mot de stigande priserna på mjöl och matolja.

Det enda som är säkert är att det kommer att bli ännu värre både för Ukraina och omvärlden – innan det vänder.

Ryssland är samtidigt världsledande på export av konstgödsel och de material som konstgödsel tillverkas av, samtidigt som grannlandet Belarus är en stor exportör av kaliumgödsel. Nyligen drabbades dock även Belarus av EU-sanktioner på grund av sitt stöd för den ryska invasionen – vilket bland annat slår mot landets export av kaliumgödsel

Dussintals länder är beroende av importen av konstgödsel från Ryssland och Belarus – varav många är låginkomstländer i västra och centrala Afrika. Men även många av världens rikare länder kommer att drabbas – och effekterna på matproduktionen riskerar att bli kännbara i hela världen.

Hur allvarligt detta blir beror på den kommande utvecklingen. Än så länge är frågetecknen många – både på lång och kort sikt.

En avgörande fråga är hur det kommer att gå i kriget och hur länge det kommer att pågå. En annan fråga är om sanktioner även kommer att riktas mot Ukraina, om Ryssland till sist lyckas säkra makten i landet – och hur länge sanktionerna mot Ryssland kommer att vara i kraft.

En annan fråga är på vilken nivå de stigande matpriserna kommer att stabiliseras och hur snabbt världens länder lyckas hitta alternativ till den produktion av mat, energi och konstgödsel som Ukraina och Ryssland tidigare stått för.

Avgörande är också vilka åtgärder världens länder och internationella organ kommer att sätta in för att lindra effekterna av den pågående krisen. Vilka sociala skyddsnät är de beredda att erbjuda drabbade bönder och konsumenter? Och kommer världens länder att i högre grad satsa på att bli självförsörjande på livsmedel och att minska sitt beroende av fossila bränslen och konstgödsel? Detta skulle kunna bli en positiv sidoeffekt på sikt.

I dagsläget är dock frågorna många fler än svaren. Det enda som är säkert är att det kommer att bli ännu värre både för Ukraina och omvärlden – innan det vänder.

AI – artificiell intelligens | Annonser på Instagram och Facebook kan använda artificiell intelligens för att skapa foton, videor och ljud av händelser som faktiskt inte existerar. För att bekämpa potentiell desinformation och förbättra användartransparensen kommer Meta införa små notiser på annonser som använder AI för att peka på deras manipulation.

Enligt den nya policyn måste annonsörer klargöra om deras politiska annonser innehåller digitalt manipulerat innehåll, såsom bilder, videor eller ljud som kan ge en falsk representation av verkliga händelser eller uttalanden. Även om vissa redigeringar, som att justera bildstorlek eller skärpa, kan vara tillåtna om de inte påverkar själva budskapet, betonar Meta vikten av att informera användarna om konstgjord manipulation.

Meta har föreslagit att de kommer att ta bort alla annonser som bryter mot dessa riktlinjer, vare sig de skapas av artificiell intelligens eller av mänskliga användare. Företaget kommer också att förlita sig på sina faktagranskare för att bedöma om innehållet i annonserna har ändrats, och om så är fallet kommer de att stoppas från att visas som annonser.

Nick Clegg, Metas president för globala frågor, framhåller betydelsen av den nya policyn och påpekar att det är en fortsättning på företagets åtagande för ökad transparens inom politisk annonsering.

MIGRATION | Afrikas horn är extremt sårbart för klimatförändringar, trots att dess bidrag till globala koldioxidutsläpp är försumbart i jämförelse med andra regioner. Välgörenhetsorganisationen Action Against Hunger uttalade sent på onsdagen inför starten av klimattoppmötet COP28 i Dubai, att skyfallen lett till ”en fruktansvärd situation”.

Extrema väderfenomen sker allt oftare och med högre intensitet, och den senaste katastrofen har förvärrat den redan djupa humanitära krisen i Somalia, ett av världens fattigaste länder som även brottas med ett långvarigt islamistiskt uppror.

I Somalia har översvämningarna krävt över 100 liv och tvingat över 1 miljon människor att fly från sina hem, enligt FN och somaliska tjänstemän. Mogadishus myndigheter har utlyst undantagstillstånd på grund av de extremt sällsynta översvämningarna och varnat för spridningen av sjukdomar.

Hem har översvämmats och jordbruksmark förstörts, vilket har lämnat samhällen isolerade med skadade vägar, broar, stängda sjukhus och skolor.

I en gemensam rapport varnar FN och Somalia för att ungefär 1,5 miljoner barn under 5 år löper risk för akut undernäring mellan augusti 2023 och juli 2024.

– Återkommande klimatstörningar, ökad osäkerhet och djup fattigdom har drivit Somalias folk till bristningsgränsen, säger FN:s sändebud George Conway.

I ett försök att mildra situationen har Somalias regering mottagit 25 000 ton spannmål från Ryssland för att akut distribuera till de drabbade av översvämningarna, med ytterligare 25 000 ton förväntade senare i december.

Även om humanitärt bistånd har hindrat landet från att drabbas av svält, varnar FN:s World Food Program att en fjärdedel av Somalias befolkning – 4,3 miljoner människor – förväntas möta svår hunger vid årets slut.

I grannlandet Kenya har inrikesministeriet rapporterat att dödssiffran i översvämningarna har stigit till 136 personer, med över 460 000 människor på flykt. I Etiopien har över 57 människor dött och mer än 600 000 har tvingats fly enligt FN:s humanitära insatsorgan OCHA.