KLIMAT | Alla människor har en roll att spela för att hjälpa till att bromsa den globala uppvärmningen och därmed minska de mest katastrofala konsekvenserna av klimatförändringen.

Det är budskapet från FN:s klimatpanel IPCC som i sin senaste rapport för första gången ägnar ett helt kapitel åt hur individens konsumtion och efterfrågan på varor och tjänster påverkar utsläppen av klimatskadliga växthusgaser.

– Ledare måste leda, men vi kan alla göra vår del, säger FN:s generalsekreterare António Guterres.

Minskade utsläpp

För att begränsa den globala temperaturhöjningen i enlighet med målen i Parisavtalet måste utsläppen av växthusgaser nå sin topp inom tre år, enligt IPCC:s rapport.

För att vända skutan måste fossila bränslen fasas ut till förmån för förnybara alternativ och energibehovet minska radikalt – men politiker bör också fatta beslut som ger människor förutsättningar att uppdatera sina konsumtionsmönster.

Rätt politik, infrastruktur och teknologi möjliggör förändringar i livsstilar och beteenden som kan resultera i en minskning av utsläppen av växthusgaser med 40-70 procent till 2050, enligt rapporten som bygger på tusentals vetenskapliga studier.

– Den samlade forskningen bedömer att förändrad konsumtion, efterfrågan och beteende har en stor utsläppsminskningspotential och att det är säkrare att få ut den potentialen i praktiken än potentialen av avancerade tekniska lösningar, säger Åsa Nyblom, miljösociolog vid IVL Svenska Miljöinstitutet.

– Men potentialen kommer inte att kunna realiseras utan understöd av samhällets regler, institutioner, infrastruktur och incitament. Vi kan inte lägga ansvaret för systemförändring på individen utan hela samhället måste dra åt samma håll.

Cykel och tåg

Klimatpanelens rapport lyfter en rad åtgärder för en mer hållbar livsstil – allt från att bli mer energismart till att byta till koldioxidsnål teknik och förbättra effektiviteten hos befintlig teknik.

Störst potential att minska det individuella koldioxidavtrycket finns i de val vi gör för att transportera oss, som att byta förbränningsmotorn mot en elektrisk eller försöka cykla och gå mer. Byts långdistansflyg mot tåg när det är möjligt kan de totala utsläppen från flyget minska med 10-40 procent till 2040, enligt rapporten.

Växtbaserad kost är ett annat klimatsmart val men att bli vegetarian eller vegan har mindre påverkan på utsläppen än att hoppa över en enda långdistansflygning om året.

De flesta människor tar dock aldrig ett långväga flyg. Nästan hälften av de globala utsläppen kan kopplas till konsumtionen hos de rikaste 10 procenten i världen.

– De allra flesta tycker nog att det är orimligt och djupt orättvist att en liten del av jordens befolkning använder 90 procent av resurserna, säger Nyblom.

– En hållbar livsstil kommer att innebära materiella uppoffringar för den välbeställda medelklassen men också möjligheter till förbättrad livskvalitet. Exempelvis mer tid till det som faktiskt ger glädje och återhämtning, för det resursrika liv vi lever i dag leder nödvändigtvis inte till ett gott liv.

"Falskt argument"

Behovet för den rika världen att förändra den livsstil som för många har blivit en viktig identitetsmarkör är inte alltid populärt. Men det är hög tid att inse vilken enorm utmaning som väntar och vad det är vi väljer mellan, enligt Nyblom.

– Ibland framstår det som om vi väljer mellan en neddragning av vårt materiella överflöd eller att fortsätta med business-as-usual. Det är ett falskt argument eftersom det läget inte kommer att finnas kvar, säger hon.

– Det går inte att kombinera dagens utsläppsnivåer med ett stabilt klimat, vilket är förutsättningen för det resursuttag vi har i dag. Framtiden innebär med nödvändighet förändring och det finns inte en, utan flera, vägar till ett hållbart samhälle.

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

KLIMAT | Det preliminära utkastet till COP28-avtalet, tillkännagivet av FN:s klimatorgan, inledde diskussionerna kring det som betraktas som den mest avgörande frågan på toppmötet: huruvida länderna ska gå med på att gradvis avstå från att använda fossila bränslen eller strida för att bevara deras roll i energimixen.

Utkastet till avtalstext för COP28 inkluderar tre olika alternativ, vilka representanter från nära 200 länder nu skall komma överens om. Det första alternativet i utkastet förespråkar ”en ordnad och rättvis utfasning av fossila bränslen”. Språkbruket antyder att rika nationer med en lång historia av fossilbränsleanvändning bör fasa ut dem snabbare än fattigare länder som fortfarande utvecklar sina resurser.

Det andra alternativet kräver ”accelererade insatser för att avveckla fossila bränslen”.

Det tredje alternativet skulle helt undvika att nämna en utfasning av fossila bränslen.

USA, de 27 länderna inom Europeiska unionen och små klimatmässigt utsatta önationer driver på för en gradvis utfasning av fossila bränslen för att möjliggöra kraftiga sänkningar av koldioxidutsläppen. Dessa sänkningar anses vara kritiska under detta decennium för att förhindra katastrofala klimatförändringar enligt forskare.

Trots detta har de stora olje- och gasproducerande länderna inga planer på att sluta borra efter dessa bränslen, enligt Net Zero Tracker, som är ett oberoende samarbete mellan fyra organisationer, bland annat Oxford Net Zero.

Länder som Saudiarabien och Ryssland har motsatt sig tidigare förslag om en utfasning. Saudiarabiens energiminister, prins Abdulaziz bin Salman, meddelade till Bloomberg TV att hans land ”absolut inte” skulle gå med på ett avtal som kräver en utfasning av fossila bränslen.

Färsk forskning, publicerad i veckan av Global Carbon Budget, understryker att de globala koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen når nya rekordnivåer i år. Denna utveckling förvärrar klimatkrisen och ger upphov till mer förödande extremväder.

Enligt rapporten förväntas utsläppen från fossila bränslen totalt uppgå till 36,8 miljarder ton koldioxid år 2023, en ökning med 1,1 procent från föregående år, enligt forskare vid över 90 institutioner, inklusive University of Exeter.

Denna utsläppstrend placerar världen längre och längre ifrån att hindra den globala uppvärmningen från att överstiga 1,5 grader över förindustriell tid.

– Det ser nu nästan oundvikligt ut att vi kommer att överskrida det 1,5C-mål som sattes i Parisavtalet, säger Exeter-professorn Pierre Friedlingstein, som ledde forskningen.

– För att ha en chans att upprätthålla 2,0 graders-målet krävs snabba minskningar av utsläppen från fossila bränslen.