ÅLAND | Ögruppen Åland, som är en självstyrande del av Finland, är sedan 1856 en demilitariserad zon, vilket innebär att varken militär personal, fartyg eller fordon får vistas i landskapet. Dessutom är alla krigshandlingar mot Åland förbjudna – och Finland är skyldigt att garantera att demilitariseringen upprätthålls.

Ögruppen – som kallas ”Fredens öar” – har dock ett militärstrategiskt viktigt läge i Östersjön, och frågan kring Ålands status har aktualiserats i samband med Rysslands krig mot Ukraina – och efter att Finland alltmer närmat sig en Natoansökan.

Enligt Jonas Bladh, politisk redaktör på Ålandstidningen, finns en farhåga på Åland kring hur ett eventuellt finskt Natomedlemskap skulle kunna påverka öarnas status.

Det finns en oro på Åland – precis som den finns i Finland och Sverige. För alla vet ju att demilitariseringen är en pappersöverenskommelse. Man vet inte riktigt vad den har för betydelse i praktiken i händelse av en konflikt, säger han.

"Bred konsensus"

Den åländska statusen har under åren diskuterats med jämna mellanrum. 2016 skapade dåvarande finske försvarsministern Jussi Niinistö stor uppståndelse, då han i en intervju hävdade att ögruppens position som demilitariserat område måste ses över.

Enligt Niinistö var det naivt att tro att demilitariseringen skulle minska hotet mot Åland i en krissituation– ett uttalande som ledde till att dåvarande statsminister Juha Sipilä i skarpa ordalag fick påpeka att statusen är stadfäst i internationella avtal.

Bland ålänningarna tycks de flesta också vara överens om att statusen har gagnat ögruppen, enligt Jonas Bladh.

Jag tror att det finns en ganska bred konsensus kring att demilitariseringen har varit bra – och därför vill man få en försäkran om att statusen fortsätter att gälla om det skulle bli aktuellt med ett finskt Natomedlemskap, säger han.

"Förväntar oss att avtal hålls"

I spåren av Rysslands anfall mot Ukraina har frågan återigen tagit plats i den finska debatten, och nyligen försäkrade den finska marinens kommendör Jori Harju i en intervju i Hufvudstadsbladet att Finland är väl förberett på att försvara Åland – trots demilitariseringsavtalet.

Från officiellt åländskt håll vill man inte kommentera frågan kring huruvida en eventuell finsk anslutning till Nato skulle kunna påverka ögruppen, enligt Ålands lantråd, Veronica Thörnroos.

Det offentliga Åland har inga kommentarer, men precis som i Finland och Sverige diskuteras frågan såklart runt köksborden även här. Men då det är Finland som i så fall ansluter sig, ligger det inte inom vårt behörighetsområde, säger hon.

Vad gäller Ålands framtida status som demilitariserad zon är budskapet från landskapsregeringen dock tydligt, enligt Veronica Thörnroos.

Vi har varit väldigt tydliga från Ålands landskapsregerings sida att vi förväntar oss att de ingångna avtalen hålls. Det handlar om internationella avtal, där även folkrätten är inkopplad. Det är vårt tydliga ställningstagande, säger hon.
Enligt Jonas Bladh är det också föga troligt att den konstruktion som allt sedan mitten av 1800-talet har gällt för ögruppen på något sätt skulle förändras med ett eventuellt finsk Nato-medlemskap.

Senast i höstas var 100 länder representerade när demilitariseringen högtidlighölls här på Åland. Då slog Finlands president Sauli Niinistö fast att statusen är viktig i allra högsta grad – och samma besked har kommit från utrikesminister Pekka Haavisto de senaste dagarna, säger han.