ÅLAND | Ögruppen Åland, som är en självstyrande del av Finland, är sedan 1856 en demilitariserad zon, vilket innebär att varken militär personal, fartyg eller fordon får vistas i landskapet. Dessutom är alla krigshandlingar mot Åland förbjudna – och Finland är skyldigt att garantera att demilitariseringen upprätthålls.

Ögruppen – som kallas ”Fredens öar” – har dock ett militärstrategiskt viktigt läge i Östersjön, och frågan kring Ålands status har aktualiserats i samband med Rysslands krig mot Ukraina – och efter att Finland alltmer närmat sig en Natoansökan.

Enligt Jonas Bladh, politisk redaktör på Ålandstidningen, finns en farhåga på Åland kring hur ett eventuellt finskt Natomedlemskap skulle kunna påverka öarnas status.

Det finns en oro på Åland – precis som den finns i Finland och Sverige. För alla vet ju att demilitariseringen är en pappersöverenskommelse. Man vet inte riktigt vad den har för betydelse i praktiken i händelse av en konflikt, säger han.

"Bred konsensus"

Den åländska statusen har under åren diskuterats med jämna mellanrum. 2016 skapade dåvarande finske försvarsministern Jussi Niinistö stor uppståndelse, då han i en intervju hävdade att ögruppens position som demilitariserat område måste ses över.

Enligt Niinistö var det naivt att tro att demilitariseringen skulle minska hotet mot Åland i en krissituation– ett uttalande som ledde till att dåvarande statsminister Juha Sipilä i skarpa ordalag fick påpeka att statusen är stadfäst i internationella avtal.

Bland ålänningarna tycks de flesta också vara överens om att statusen har gagnat ögruppen, enligt Jonas Bladh.

Jag tror att det finns en ganska bred konsensus kring att demilitariseringen har varit bra – och därför vill man få en försäkran om att statusen fortsätter att gälla om det skulle bli aktuellt med ett finskt Natomedlemskap, säger han.

"Förväntar oss att avtal hålls"

I spåren av Rysslands anfall mot Ukraina har frågan återigen tagit plats i den finska debatten, och nyligen försäkrade den finska marinens kommendör Jori Harju i en intervju i Hufvudstadsbladet att Finland är väl förberett på att försvara Åland – trots demilitariseringsavtalet.

Från officiellt åländskt håll vill man inte kommentera frågan kring huruvida en eventuell finsk anslutning till Nato skulle kunna påverka ögruppen, enligt Ålands lantråd, Veronica Thörnroos.

Det offentliga Åland har inga kommentarer, men precis som i Finland och Sverige diskuteras frågan såklart runt köksborden även här. Men då det är Finland som i så fall ansluter sig, ligger det inte inom vårt behörighetsområde, säger hon.

Vad gäller Ålands framtida status som demilitariserad zon är budskapet från landskapsregeringen dock tydligt, enligt Veronica Thörnroos.

Vi har varit väldigt tydliga från Ålands landskapsregerings sida att vi förväntar oss att de ingångna avtalen hålls. Det handlar om internationella avtal, där även folkrätten är inkopplad. Det är vårt tydliga ställningstagande, säger hon.
Enligt Jonas Bladh är det också föga troligt att den konstruktion som allt sedan mitten av 1800-talet har gällt för ögruppen på något sätt skulle förändras med ett eventuellt finsk Nato-medlemskap.

Senast i höstas var 100 länder representerade när demilitariseringen högtidlighölls här på Åland. Då slog Finlands president Sauli Niinistö fast att statusen är viktig i allra högsta grad – och samma besked har kommit från utrikesminister Pekka Haavisto de senaste dagarna, säger han.

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

KLIMAT | Det preliminära utkastet till COP28-avtalet, tillkännagivet av FN:s klimatorgan, inledde diskussionerna kring det som betraktas som den mest avgörande frågan på toppmötet: huruvida länderna ska gå med på att gradvis avstå från att använda fossila bränslen eller strida för att bevara deras roll i energimixen.

Utkastet till avtalstext för COP28 inkluderar tre olika alternativ, vilka representanter från nära 200 länder nu skall komma överens om. Det första alternativet i utkastet förespråkar ”en ordnad och rättvis utfasning av fossila bränslen”. Språkbruket antyder att rika nationer med en lång historia av fossilbränsleanvändning bör fasa ut dem snabbare än fattigare länder som fortfarande utvecklar sina resurser.

Det andra alternativet kräver ”accelererade insatser för att avveckla fossila bränslen”.

Det tredje alternativet skulle helt undvika att nämna en utfasning av fossila bränslen.

USA, de 27 länderna inom Europeiska unionen och små klimatmässigt utsatta önationer driver på för en gradvis utfasning av fossila bränslen för att möjliggöra kraftiga sänkningar av koldioxidutsläppen. Dessa sänkningar anses vara kritiska under detta decennium för att förhindra katastrofala klimatförändringar enligt forskare.

Trots detta har de stora olje- och gasproducerande länderna inga planer på att sluta borra efter dessa bränslen, enligt Net Zero Tracker, som är ett oberoende samarbete mellan fyra organisationer, bland annat Oxford Net Zero.

Länder som Saudiarabien och Ryssland har motsatt sig tidigare förslag om en utfasning. Saudiarabiens energiminister, prins Abdulaziz bin Salman, meddelade till Bloomberg TV att hans land ”absolut inte” skulle gå med på ett avtal som kräver en utfasning av fossila bränslen.

Färsk forskning, publicerad i veckan av Global Carbon Budget, understryker att de globala koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen når nya rekordnivåer i år. Denna utveckling förvärrar klimatkrisen och ger upphov till mer förödande extremväder.

Enligt rapporten förväntas utsläppen från fossila bränslen totalt uppgå till 36,8 miljarder ton koldioxid år 2023, en ökning med 1,1 procent från föregående år, enligt forskare vid över 90 institutioner, inklusive University of Exeter.

Denna utsläppstrend placerar världen längre och längre ifrån att hindra den globala uppvärmningen från att överstiga 1,5 grader över förindustriell tid.

– Det ser nu nästan oundvikligt ut att vi kommer att överskrida det 1,5C-mål som sattes i Parisavtalet, säger Exeter-professorn Pierre Friedlingstein, som ledde forskningen.

– För att ha en chans att upprätthålla 2,0 graders-målet krävs snabba minskningar av utsläppen från fossila bränslen.