Nyheter

Vanligare med förkortad skolvecka i USA

Det blir allt vanligare med en förkortad skolvecka i USA.

Det blir allt vanligare med en förkortad skolvecka i USA. I ett skoldistrikt i Texas ska man gå över till en fyradagarsvecka och i Missouri ska hela 25 procent av skoldistrikten övergå till en förkortad skolvecka. Ofta är det brist på lärare och lärares stora belastning som ligger till grund för besluten, men även besparingar och att få ner elevers frånvaro brukar framhållas som argument för en fyradagarsvecka.

USA | Det är den lilla staden Jasper i östra Texas som nyligen meddelade att dess skoldistrikt från och med i höst kommer att gå från en femdagarsvecka till en fyradagarsvecka. Omkring 2 200 elever från förskola till och med gymnasiet kommer att omfattas, rapporterar ABC News. Beslutet har tagits efter att undersökningar har gjorts med såväl föräldrar som lärare och annan skolpersonal.

– Utbrändhet hos lärare har varit ett problem länge men sedan covid verkar det ha blivit mer omfattande och det blir mer och mer av ett problem, säger John Seybold, chef för the Jasper Independent School District i en intervju med Good Morning America där han också förklarar att han hoppas att övergången till en fyradagarsvecka ska göra arbetsbelastningen på lärarna mer hanterbar. 

Jaspers skoldistrikt är långt ifrån ensamt om att övergå till en minskad skolvecka. Enligt en undersökning från i höstas hade fler än 1 600 skoldistrikt i 24 olika delstater i USA skolåret 2019–2020 antagit en fyradagarsvecka.

Särskilt utbrett är det i delstaten Colorado där omkring 60 procent av skoldistrikten övergått till en kortare skolvecka, och omkring 40 procent av skoldistrikten i New Mexico och Oregon. Det är framför allt på landsbygden som distrikten har gått över till fyradagarsvecka med lektioner mellan måndag och torsdag. Omkring tusen av de skoldistrikt som nu är på väg att gå över till fyradagarsvecka har beslutat om det efter pandemin. Våren 2020 var det omkring 662 skoldistrikt som hade fyradagarsvecka vilket i sig var en ökning med 600 procent sedan 1999, enligt Brookings Institution.

I delstaten Missouri ska 128 skoldistrikt – vilket utgör 25 procent av delstatens skoldistrikt – övergå till en fyradagarsvecka. Ett av dessa distrikt är Marshfield där man landat i en fyradagarsvecka för att kunna locka lärare – fyradagarsveckan ses som en konkurrensfördel i ett skoldistrikt där antalet sökande till utannonserade tjänster sjunkit kraftigt med bara 27 ansökningar till fem tjänster 2021.

– Jag har aldrig jobbat i fyradagars skoldistrikt och det här är inte något jag nödvändigtvis ville göra. Men med några av de saker vi brottas med är det den enda lösningen jag kan komma fram till,
säger Marshfields skoldistrikts chef Mike Henry till Springfield News.

Tankesmedjan Rand varnar dock för att de argument som brukar läggas fram för att gå ner till en fyradagarsvecka – besparingar, få ner elevers frånvaro och att attrahera och behålla lärare – bara har svagt stöd i studier. Rand pekar också på att eftersom fyradagarsveckan samtidigt har stort stöd bland elever och föräldrar kan det vara svårt att återgå till en femdagarsvecka vid ett senare tillfälle.

Dessutom ser elevers lärande ut att försämras över tid med en fyradagarsvecka – även om dagarna blev längre försvinner i genomsnitt 58 lektionstimmar per år – och försämringen var större i matematik än vad gäller exempelvis läsförståelse, rapporterar Edweek. Där fyradagarsveckor införs kan det också vara nödvändigt att utöka olika program för matstöd för att undvika att elever går hungriga den extra dagen de inte är i skolan.

Enligt Brookings Institution bör också en minimering vad gäller förlorad lektionstid vara det bästa sättet att ”undvika negativa resultat”, men det krävs ytterligare forskning för att förstå effekten på såväl studenter som familjer och lokalsamhället skriver organisationen.

* * *

LÄS ÄVEN
Kraftig ökning av strejker i USA
Strejkvågen
Många strejker i USA under ”strejktober”

Nyheter

Meta inför transparenskrav för politiska annonser med deepfake-teknik

Några av Facebook- och Instagram-annonserna kopplade till ett ryskt försök att störa den amerikanska politiska processen och väcka spänningar kring splittrande sociala frågor, november 2017.

Meta meddelar att politiska annonser som använder deepfake-teknik kommer att krävas att tydligt markera att de är digitalt skapade. Den nya policyn, som träder i kraft vid årsskiftet, innebär att annonser som använder artificiell intelligens (AI) för att skapa irrelevanta eller vilseledande bilder, videor och ljud måste inkludera en notis om dess digitala ursprung.

AI – artificiell intelligens | Annonser på Instagram och Facebook kan använda artificiell intelligens för att skapa foton, videor och ljud av händelser som faktiskt inte existerar. För att bekämpa potentiell desinformation och förbättra användartransparensen kommer Meta införa små notiser på annonser som använder AI för att peka på deras manipulation.

Enligt den nya policyn måste annonsörer klargöra om deras politiska annonser innehåller digitalt manipulerat innehåll, såsom bilder, videor eller ljud som kan ge en falsk representation av verkliga händelser eller uttalanden. Även om vissa redigeringar, som att justera bildstorlek eller skärpa, kan vara tillåtna om de inte påverkar själva budskapet, betonar Meta vikten av att informera användarna om konstgjord manipulation.

Meta har föreslagit att de kommer att ta bort alla annonser som bryter mot dessa riktlinjer, vare sig de skapas av artificiell intelligens eller av mänskliga användare. Företaget kommer också att förlita sig på sina faktagranskare för att bedöma om innehållet i annonserna har ändrats, och om så är fallet kommer de att stoppas från att visas som annonser.

Nick Clegg, Metas president för globala frågor, framhåller betydelsen av den nya policyn och påpekar att det är en fortsättning på företagets åtagande för ökad transparens inom politisk annonsering.

Nyheter

Två miljoner människor på flykt på Afrikas horn

Översvämningar i Mogadishu, Somalia, tisdagen den 21 november 2023.


Över 2 miljoner människor har blivit tvungna att lämna sina hem på Afrikas horn till följd av kraftiga skyfall och översvämningar. Enligt en rapport från AFP, sammanställd från regerings- och FN-siffror, har det kraftiga regnet kopplat till väderfenomenet El Niño drabbat regionen hårt. Denna tragedi inträffar när området kämpar för att återhämta sig från den värsta torkan på 40 år, som tidigare ledde till svår hungersnöd för miljoner människor.

MIGRATION | Afrikas horn är extremt sårbart för klimatförändringar, trots att dess bidrag till globala koldioxidutsläpp är försumbart i jämförelse med andra regioner. Välgörenhetsorganisationen Action Against Hunger uttalade sent på onsdagen inför starten av klimattoppmötet COP28 i Dubai, att skyfallen lett till ”en fruktansvärd situation”.

Extrema väderfenomen sker allt oftare och med högre intensitet, och den senaste katastrofen har förvärrat den redan djupa humanitära krisen i Somalia, ett av världens fattigaste länder som även brottas med ett långvarigt islamistiskt uppror.

I Somalia har översvämningarna krävt över 100 liv och tvingat över 1 miljon människor att fly från sina hem, enligt FN och somaliska tjänstemän. Mogadishus myndigheter har utlyst undantagstillstånd på grund av de extremt sällsynta översvämningarna och varnat för spridningen av sjukdomar.

Hem har översvämmats och jordbruksmark förstörts, vilket har lämnat samhällen isolerade med skadade vägar, broar, stängda sjukhus och skolor.

I en gemensam rapport varnar FN och Somalia för att ungefär 1,5 miljoner barn under 5 år löper risk för akut undernäring mellan augusti 2023 och juli 2024.

– Återkommande klimatstörningar, ökad osäkerhet och djup fattigdom har drivit Somalias folk till bristningsgränsen, säger FN:s sändebud George Conway.

I ett försök att mildra situationen har Somalias regering mottagit 25 000 ton spannmål från Ryssland för att akut distribuera till de drabbade av översvämningarna, med ytterligare 25 000 ton förväntade senare i december.

Även om humanitärt bistånd har hindrat landet från att drabbas av svält, varnar FN:s World Food Program att en fjärdedel av Somalias befolkning – 4,3 miljoner människor – förväntas möta svår hunger vid årets slut.

I grannlandet Kenya har inrikesministeriet rapporterat att dödssiffran i översvämningarna har stigit till 136 personer, med över 460 000 människor på flykt. I Etiopien har över 57 människor dött och mer än 600 000 har tvingats fly enligt FN:s humanitära insatsorgan OCHA.

Vidare till Global >>
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Till Global X
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.