INDIEN | Enligt officiella beräkningar har 520 000 människor avlidit i sviterna av covid-19 i Indien. Samtidigt visar analyser från Världshälsoorganisationen, WHO, att det verkliga antalet kan vara mycket högre. Indiska myndigheter har vid upprepade tillfällen ifrågasatt uppgifter som publicerats av bland annat den ansedda medicinska tidskriften Lancet, som beräknar att överdödligheten i Indien i stället låg på hela fyra miljoner människor under 2020 och 2021.

Nyligen ifrågasatte regeringens pressavdelning i ett officiellt uttalande uppgifter som publicerats i The New York Times, med hänvisning till den metodologi som hade använts.

Men Mira Shiva vid den internationella organisationen Peoples Health Movement menar att det avgörande inte är exakt hur många som avlidit i sviterna av covid-19.

– Fakta kvarstår – ett stort antal människor dog under pandemin på grund av att sjukvårdssystemen blev överbelastade. Pandemin kan ses som ett stresstest som visade på stora brister.

Enligt Mira Shiva blev de rådande orättvisorna inom sjukvården mycket tydliga under krisen.

– Föga förvånande var det de fattiga och marginaliserade som drabbades hårdast. Många fler dog av orsaker som aldrig dokumenterades, vilket alla beräkningar av överdödligheten visar, säger hon.

Oklarheter kring dödsorsak

Mira Shiva säger att även under normala omständigheter blir orsakerna till många dödsfall inte ordentligt fastställda i Indien.

– Nu kan vi bara gissa hur väldigt många dödsfallen var – med tanke på det mycket stora antalet döda kroppar som sågs flyta längs Ganges och Yamuna-floden under den andra vågen förra året. Det förekom också foton på döda kroppar som låg uppradade längs flodbankarna då anhöriga inte hade råd att köpa ved för att kunna kremera sina släktingar.

Satya Mohanty, som varit minister i en tidigare regering och nu är adjungerad ekonomiprofessor vid Jamia Milia Islamia-universitetet i New Delhi, säger att det går att argumentera hur länge som helst mot de metoder som använts för att beräkna antalet döda i samband med covid-19. Men enligt honom har flera studier konstaterat att antalet sannolikt uppgår till mellan fyra och fem miljoner döda.

Sandhya Mahapatro vid A N Sinha-institutet för sociala studier, Ansiss, i den fattiga delstaten Bihar, säger att allt fler indier på senare år har fått tillgång till vård.

– Men klyftorna mellan olika socioekonomiska grupper är fortfarande mycket stora. Våra studier visar att 38 procent av befolkningen i Bihar, som uppgår till 128 miljoner, inte har någon tillgång till offentlig sjukvård, säger hon.

Fortsatt ojämlikhet

Sandhya Mahapatro påpekar att många av de grupper som alltid har varit eftersatta inom vården också har förblivit det. En studie från Ansiss som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Health Policy Open i slutet av förra året, visar att social status fortfarande har en avgörande roll när det gäller tillgången på vård i Indien.

– Denna ojämlikhet har under covid-19-pandemin lett till att de fattiga och marginaliserade drabbats allra hårdast, säger Sandhya Mahapatro.

Hon säger att en senare studie från hennes institut visar att orättvisorna inom vården har fortsatt även efter de stora pandemivågorna. Allra sämst är tillgången på vård för kvinnor som tillhör låga kaster.

Sandhya Mahapatro betonar att en av de grupper som drabbades mycket hårt under pandemin var de hundratals miljoner inhemska migrantarbetare som blev strandsatta i samband med att regeringen plötsligt stängde ned hela landet i mars 2020. Restriktionerna gjorde att nästan alla blev arbetslösa och enligt Sandhya Mahapatro slog det hårt mot deras och deras familjers hälsotillstånd.

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

KLIMAT | Fem viktiga naturliga trösklar riskerar redan att passeras, enligt Global Tipping Points-rapporten. Dessa händelser kan ske redan vid en uppvärmning på 1,5 grader över förindustriella temperaturer.

Trösklarna inkluderar kollapsen av stora inlandsisar på Grönland och Västantarktis, massiv permafrostupptining, död av korallrev i varmare vatten, samt kollapsen av en havsström i Nordatlanten.

Forskare varnar för att detta inte bara handlar om temperaturökningar, utan om plötsliga och förödande förändringar i naturen och samhället. Effekterna kan inkludera förlust av hela ekosystem, svårigheter att odla basgrödor, politisk instabilitet, och ekonomisk kollaps.

– Tipping points i jordsystemet utgör hot av en storleksordning som mänskligheten aldrig ställts inför, säger Tim Lenton, en av forskarna bakom rapporten.

– De kan utlösa förödande dominoeffekter, inklusive förlust av hela ekosystem och kapacitet att odla basgrödor, med samhälleliga effekter inklusive massfördrivning, politisk instabilitet och finansiell kollaps.

Rapporten varnar för att även om osäkerheten kring när dessa förändringar inträffar är stor, kan de ha oerhört omfattande konsekvenser. Förändringarna i klimatsystemen kan ske abrupt, inte i linje med gradvisa utsläppsökningar, och kan leda till långvariga och ogynnsamma konsekvenser.

Enligt rapporten är tre ytterligare trösklar nära att passeras till 2030-talet om uppvärmningen når 1,5 grader. Dessa inkluderar försvinnandet av mangrove- och sjögräsängar, samt risker för boreala skogar. Förändringarna kan skapa en kedjereaktion som påverkar ekosystem och vädermönster på global nivå.

Det är inte bara faran för att passera dessa trösklar som är oroande; det är också risken för återkopplingsslingor som kan ytterligare förvärra klimatkrisen. Till exempel kan kollapsen av Grönlands inlandsis orsaka förändringar i havsströmmar och vädermönster på global nivå.

Med en växande förståelse för dessa tipping points behöver vi en omedelbar och samordnad insats från världens ledare för att minska utsläppen och genomföra effektiva åtgärder för att undvika de mest katastrofala konsekvenserna av klimatförändringarna.

Samtidigt så pågår klimattoppmötet COP28 i Dubai. Trots tidigare löften verkar vi vara på väg mot en uppvärmning på 2,5 grader vid slutet av seklet, vilket visar på behovet av snabba och kraftfulla åtgärder. Ju längre vi väntar, desto svårare kommer det att bli att undvika de mest skadliga konsekvenserna för vår planet och för mänskligheten.