Krönika

Världen måste samarbeta kring klimatkrisen

Gång på gång har regering och riksdag visat att det går att göra stora omställningar snabbt när kris råder. För att bekämpa covid-19 togs minst sagt radikala beslut om att begränsa människors rörelsefrihet. För att rädda jobb och ekonomi sköt man till 80 miljarder kronor enbart i stöd till regioner och kommuner, stöd vid korttidsarbete och sjuklönersättningar.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har regeringen lagt förslag om att öka försvarsbudgeten med 40 miljarder kronor och målsättningen att försvarskostnaderna ska uppgå till 2 procent av BNP. En ökning med 108 miljarder kronor årligen.

Det är bra och viktigt
att behandla en kris som en kris. Särskilt om den hotar vår existens. Därför är det hoppfullt att de radikala och omvälvande förändringar som absolut måste till för att rädda jorden från klimatkollaps faktiskt verkar vara möjliga att genomföra. Politiska ledare har förmågan att agera med kraft och beslutsamhet.

Och det behövs. Nya negativa klimatrekord slås hela tiden. Det handlar framför allt om värmerekord och torka, översvämningar och stormstyrkor. Det kostar i både människoliv och enorma ekonomiska förluster när skördar förstörs, skogar brinner upp, samhällen sveps med och infrastrukturer slås sönder. Enligt Bloomberg kostade de 10 värsta klimatkatastroferna förra året 1 550 miljarder kronor. Då är endast försäkrade förluster medräknade.

Den samlade forskningen har i IPCC-rapporterna slagit fast att klimatförändringarna inte längre handlar om framtidsscenarier utan att de pågår här och nu. Drygt 3,6 miljarder människor bor i områden som är mycket sårbara för klimatförändringarna. De behöver ta vägen någonstans om deras områden blir obeboeliga. Migrationsströmmar leder till konflikter. Konflikter leder till umbäranden och försvagade samhällen som har ännu mindre kapacitet att hantera klimatkatastrofer.

IPCC-rapporterna
menar att världen har möjlighet att agera och stoppa scenarier som skulle innebära slutet för världen som vi känner den. Framför allt poängterar man att länder måste arbeta med att förebygga och bygga upp motståndskraft – resiliens – för att vara förberedda. Världen måste arbeta tillsammans eftersom det är enda vägen framåt. Det innebär att man måste hjälpas åt. De som kan måste göra mer och visa solidaritet med de länder och människor som drabbas värst. De allra flesta av dem finns i utvecklingsländerna.

Inte lätt men hoppfullt 
och genomförbart! Vad gör Sverige då? Jo, regeringen lägger fram förslag om att minska miljö- och klimatbudgeten med över 14 miljarder och att minska biståndsbudgeten med över 9,2 miljarder för att räkna av den mot vårt eget flyktingmottagande. Det är alltså bistånd som skulle gå till att stötta demokrati- och katastrofarbete och förebyggande klimatarbete.
Det här sveket är så enormt att det är ofattbart.

Klimatomställning är fortfarande möjlig.

Likgiltigheten inför den pågående  klimatkatastrofen.

Krönika

Mindre medial mångfald med nya mediestödet

För att en demokrati ska vara välfungerande behövs så mycket mer än fria val. En fri debatt i samhället, starka civilsamhällesorganisationer som kan bygga rörelser och samla människor att engagera sig, granska politikerna och jobba för sina frågor.

Folkbildning behövs för att människor ska kunna utvecklas och bildas och för att kunna ta tillvara på sina rättigheter som medborgare.

Fria medier behövs för att granska makthavare, beskriva nyheter ur en mångfald av perspektiv och avslöja orättvisor. I länder där den demokratiska utvecklingen går åt fel håll och där demokratin håller på att nedmonteras börjar det just med att begränsa civilsamhället och skära ner på bidragen. Även journalistiken begränsas och journalister trakasseras och förföljs.

I den förra regeringens handlingsplan för en stark demokrati beskrivs hur Sveriges demokrati står inför stora utmaningar. I handlingsplanen lyfts främst tre utmaningar som hotar den svenska demokratin särskilt fram: Ett demokratiskt utanförskap, ett hotat demokratiskt samtal och antidemokratiska aktörer som utmanar.

Regeringen beskriver hur viktigt det är för demokratin med bildning: ”Personer med en hög utbildningsnivå skaffar sig kunskap, verktyg och kontakter som gör det lättare att engagera sig i samhällsfrågor. Personer som växt upp i en familj där det setts som naturligt att engagera sig tenderar att själva engagera sig.”

De beskriver också utmaningarna för journalistiken och det demokratiska samtalet: ”En fungerande demokrati förutsätter att det finns en mångfald av starka och oberoende medier i hela landet som förmedlar samhällsinformation, nyheter och granskande journalistik av god kvalitet. Medierna är betydelsefulla för människors möjligheter att debattera samhällsfrågor och delta i samhällets demokratiska processer. Medierna bidrar också genom sin granskande roll till att skydda samhället mot maktmissbruk och korruption. När makten granskas kan människor ställa makthavare till svars och utkräva ansvar. Därför är det allvarligt att medier med kvalitativ journalistik idag har svårt att finansiera sin verksamhet och bedriva verksamhet i hela landet. Den svenska mediesektorn är idag under stark ekonomisk press.”

Nu, bara några år senare, går den nuvarande SD-styrda regeringen snabbt fram med reformer för att trasa sönder dessa viktiga grundpelare för demokratin. Folkbildningen behöver göra stora neddragningar på grund av regeringens budget. Regeringen skär ner hela en tredjedel av alla resurser till folkbildningen vilket gör att studieförbund och folkhögskolor behöver dra ner, avskeda människor och göra mycket färre aktiviteter.

För en vecka sedan röstade riksdagen igenom det nya mediestödet. Förslaget utreddes från början av S-MP-regeringen, men resultatet är något som både S, V och MP är kritiska mot. Det kommer leda till mindre resurser, mindre medial mångfald och större osäkerhet för nyhetstidningar. Många mindre tidningar med särskilda profiler, som också är särskilt viktiga för att olika perspektiv och frågor ska lyftas, kommer att ha svårt att överleva.

Ännu vet vi inte hur mycket sämre det nya mediestödet kommer att bli, eftersom regeringens senfärdighet gjort att varken förordning eller föreskrifter är klara trots att reformen träder i kraft till årsskiftet, men vi kan redan nu konstatera att det kommer bli sämre.

Tidöpartierna gör medvetna reformer som kommer att utarma civilsamhällesorganisationer, som slår mot folkbildningen, och som gör det demokratiska samtalet fattigare med sämre förutsättningar för nyhetsjournalistiken. Detta är allvarliga steg som riskerar att förvärra de utmaningar för demokratin som Sverige redan står inför.


Miljöpartiets kongress. Det värmer att återse människor man kämpat så mycket med under åren och som fortsätter arbeta för att förändra världen.


Miljöpartiets kongress. Det värmer att återse människor man kämpat så mycket med under åren och som fortsätter arbeta för att förändra världen.

Krönika

Svenska skolpengar till saudisk könssegregerad skola

”Vi lovar trohet och lojalitet, kung Salman” uttrycker skolan Nün Academy på deras officiella sociala mediekonto. Svenska aktiebolagsdrivna Kunskapsskolan är drivande i Nün Academy, som finns i diktaturregimen Saudiarabien. Mänskliga rättigheter i Saudiarabien är bland de absolut sämsta i hela världen då dödsstraff och avrättningar är väldigt vanligt.

Även yttrandefriheten är ytterst begränsad. Framförallt kritik mot den saudiska kungafamiljen, regeringen och islam innebär hårda straff. Dessutom visar granskningar att Nün Academy bedriver aktiv könssegregering då pojkar och flickor separeras från fem års ålder. Sammantaget rimmar det väldigt illa med feministisk utrikespolitik, Sverige som land och den värderingsgrund de flesta svenskar följer.

Högerregeringen har under Nato-processen legitimerat despoten i autokratin Turkiet, kallat israeliska apartheidregimens folkmord i Gaza för ”proportionerligt” och blundar nu för den saudiska diktaturregimens brutala förtryck av den egna befolkningen. Förutom att lova trohet till diktaturregimer har den auktoritära högern lovat lojalitet till oligarkerna i skolan, skoligarkerna.

Det blir uppenbart när varken Jimmie Åkesson eller Ulf Kristersson tar avstånd från Kunskapsskolans involvering i diktaturhyllande Nün Academy. Det är inte märkligt eftersom skoligarkerna köpte vågmästarpartiet SD för att blockera alla vinstkritiska skolförslag i riksdagen. Kristersson är nära vän med skoligarken Peje Emilsson, Kunskapsskolans grundare och ägare.

Bara i Chile och Sverige har det nyliberala skolexperimentet gått så långt att tillåta fria vinstuttag inom skattefinansierad skolverksamhet. På 1970-talet blev Chiles progressive president Salvador Allende brutalt avsatt genom en militärkupp och ”auktoritär nyliberalism” infördes. Militärdiktaturen mördade tusentals oliktänkande och möjliggjorde nyliberala skolexperiment, kombinerat med tvångsprivatiseringar av statliga företag, avregleringar, massiva skattesänkningar och lönesänkningar.

Den amerikanske ekonomen och nyliberalen Milton Friedman var hjärnan bakom projektet han kallade ”Miracle of Chile”. Friedman var professor på universitetet i Chicago och hade en vänskaplig relation med Chiles diktator Augusto Pinochet. Diktatorn anställde Friedmans ekonomstudenter ”Chicago Boys” som bidrog till Chiles nyliberala skolexperiment, tvångsprivatiseringar av statliga företag, avregleringar, massiva skattesänkningar och lönesänkningar.

Skolmodellen bidrog till brutal utslagning och segregation, ”social apartheid”. Auktoritära krafter krokade arm med oligarkerna för att förtrycka majoriteten av folket. Skolexperimentet och auktoritär nyliberalism har fasats ut i Chile, men finns fortfarande kvar i Sverige.
Ska högerpolitiker och lärare i Kunskapsskolan blunda för avrättningar och förtryck i Saudiarabien bara för att skoligarkerna är giriga?

Riskerar vi att bana väg för en ny generation auktoritära nyliberaler som lovar lojalitet till diktaturregimer och skoligarker?

Överensstämmer det verkligen med svenska värderingar?

Kunskapsskolan symboliserar ”Debacle of Sweden”. Genom exploatering av skolbarn och investeringar i den brutala saudiska diktaturregimen har Kunskapsskolan blivit värderad till över en miljard kronor, med en vinst på 400 miljoner kronor senaste åren.

Folkmajoriteten vill inte ha marknadsskolan och skoldebatten borde handla om att fasa ut auktoritär nyliberalism, förbjuda aktiebolagsdrivna friskolor och skolvinster.

Ungefär 70 procent av svenska folket vill förbjuda vinster i skolan.

Sedan millennieskiftet har ungefär 3 000 människor i Saudiarabien mördats genom dödsstraff.

Vidare till Global >>
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Till Global X
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.